Europeisk mediefrihetsakt 2022/23:FPM3
Publicerad
Faktapromemoria gällande förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om fastställande av en gemensam ram för medietjänster på den inre marknaden (europeisk mediefrihetsakt) och om ändring av direktiv 2010/13/EU, COM(2022) 457 final.
Ladda ner:
Europeiska kommissionen presenterade den 16 september 2022 ett förslag till förordning om fastställande av en gemensam ram för medietjänster på den inre marknaden (europeisk mediefrihetsakt), åtföljt av en rekommendation till medlemsstater och medieföretag om skyddsåtgärder för redaktionellt oberoende och insyn i medieägande. Syftet är att skydda mediernas mångfald och oberoende, och därigenom bidra till en bättre fungerande inre marknad för medietjänster. Med utgångspunkt i allmänhetens rätt att ta del av en mångfald av fria och oberoende medier ställer förordningen ett antal krav på medlemsstaterna, på medieföretagen, på stora plattformsföretag liksom på andra aktörer som verkar på mediemarknaden. Det finns bland annat bestämmelser som syftar till att skydda public service-mediers redaktionella oberoende och öka insynen i ägandet av medieföretag. Det ställs krav på medlemsstaterna att bedöma hur koncentrationer på mediemarknaden påverkar mångfalden och det redaktionella oberoendet hos medieföretag. Dessutom föreslås krav på hur plattformsföretag ska hantera innehåll från medieföretag. Förordningen innehåller även detaljerade bestämmelser om införandet av ett nytt organ för samarbete mellan nationella tillsynsmyndigheter (Europeiska medienämnden) för att främja en välfungerande inre marknad för medietjänster.
Regeringen konstaterar att förslaget är ett försök att bidra till ökad
mediefrihet och mediemångfald i hela unionen vilket ligger i linje med de mål för svensk mediepolitik som riksdagen har slagit fast. Förslaget är bland annat utformat med utgångspunkt i brister som har noterats under kommissionens dialog med medlemsstaterna i syfte att öka efterlevnaden av rättsstatens principer. Förslaget kommer behöva analyseras noga då det riktas till hela mediesektorn och inte bara till den audiovisuella sektorn som sedan tidigare omfattas av inremarknadsreglering. Det behöver också närmare analyseras hur förslaget påverkar förutsättningarna för svenska företag och hur det förhåller sig till nationell lagstiftning, särskilt mediegrundlagarna (tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen). Regeringen kommer i behandlingen av förslaget att verka för att det slutliga resultatet är i överensstämmelse med nationell lagstiftning.
Förslaget kommer troligen att behandlas under Sveriges EU-ordförandeskap den 1 januari till och med den 30 juni 2023.
Beskrivning av stegen i lagstiftningskedjan
En stor del av svensk lagstiftning utgår från gemensam EU-lagstiftning. På regeringen.se kan du följa de olika stegen när förhandling om EU-lagstiftning startas, förankras, beslutas om och slutligen genomförs i Sverige.
X