Förordning om fiskemöjligheter för 2023 i Nordostatlanten och för 2023-2024 för vissa djuphavsarter. 2022/23:FPM22
Publicerad
Faktapromemoria gällande förslag till rådets förordning om fastställande för 2023 av fiskemöjligheterna avseende vissa fiskbestånd, i unionens vatten, och för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten, samt om fastställande för 2023 och 2024 av sådana fiskemöjligheter avseende vissa djuphavsbestånd
Ladda ner:
Kommissionen presenterade den 1 november 2022 ett förslag till reglering av fiskemöjligheter för 2023 för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfartyg i vissa vatten utanför unionen samt för vissa djuphavsarter för 2023–2024. Förslaget följer de principer som fastställts i grundförordningen för den gemensamma fiskeripolitiken (EU) nr 1380/2013 samt kommissionens årliga policymeddelande KOM (2022) 253 från 1 juni 2022 vad gäller fastställande av maximal tillåten fångst (TAC) och kvoter samt associerade åtgärder för 2022.
Förslaget till förordning täcker dels de bestånd i EU:s vatten i Atlanten, Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt för vilka unionen autonomt fattar beslut om nyttjandenivån, dels fiskemöjligheter utanför EU som förhandlas fram i samråd med tredjeländer eller inom ramen för regionala fiskeriförvaltningsorganisationer. Liksom tidigare år saknas än så länge angivna fångstnivåer för de bestånd som delas med tredje länder för vilka konsultationer pågår under hösten. Sedan Storbritanniens utträde ur unionen utgör dessa en majoritet av de fiskemöjligheter som ingår i förordningen. Förordningen har sedan 2019 även innehållit en tre månaders stängningsperiod för ålfiske i kustvatten i Nordostatlanten och i Östersjön. För 2023 föreslår kommissionen att perioden ska utvidgas till sex månader.
Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer och att kommissionen ska sträva efter dessa mål i konsultationer med tredje länder. När det gäller fiskemöjligheter anser regeringen således att det är angeläget att nå målen om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximalt hållbar avkastning (MSY), att den gemensamma fiskeripolitikens mål om landningsskyldighet möjliggörs samt att den vetenskapliga rådgivningen och försiktighetsansatsen utgör grunden för besluten.
Mot denna bakgrund stödjer regeringen preliminärt den övergripande inriktningen i kommissionens förslag men anser att kvoter ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. Vad gäller ål förordar regeringen dock en fortsättning på nuvarande tre månaders fredningsperiod snarare än en utvidgning till sex månader. Regeringen delar bilden att fler insatser krävs för att värna ålen och ålbeståndet men förordar att EU:s ålförordning ses över som helhet för att även inkludera ålfiske i inlandsvatten och annan påverkan på ålbeståndet för att sammantaget värna ålbeståndet. Regeringen anser att en sådan översyn ska ge fortsatt möjlighet till ett varsamt och hållbart ålfiske.
Beskrivning av stegen i lagstiftningskedjan
En stor del av svensk lagstiftning utgår från gemensam EU-lagstiftning. På regeringen.se kan du följa de olika stegen när förhandling om EU-lagstiftning startas, förankras, beslutas om och slutligen genomförs i Sverige.
X