EU:s initiativ för kompetensportabilitet vad gäller ändringar i yrkeskvalifikationsdirektivet samt förslaget om nytt direktiv om erkännande av tredjelandsmedborgares kvalifikationer 2026/27:FPM8
Publicerad
Faktapromemoria gällande förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändringar i yrkeskvalifikationsdirektivet, samt om erkännande av tredjelandsmedborgares kvalifikationer.
Ladda ner:
Den 15 september 2026 presenterade kommissionen ett meddelande om ett paket för rättvis arbetskraftsrörlighet. Paketet syftar till att underlätta den fria rörligheten genom att ge arbetstagare, arbetsgivare och nationella myndigheter tillgång till tillförlitlig och jämförbar information om kvalifikationer och kompetenser inom EU. En målsättning är även att förbättra efterlevnaden av reglerna om arbetskraftens fria rörlighet samt motverka utnyttjande av arbetstagare och missbruk av sociala trygghetssystem. Paketet ingår i den så kallade färdplanen Ett Europa, en marknad (One Europe, One Market) och initiativen ska även syfta till att förbättra EU:s konkurrenskraft samtidigt som den sociala dimensionen ska stärkas. Paketet består av tre delar; en förordning om införandet av det Europeiska socialförsäkringskortet (ESSPASS) (COM[2026] 980), stärkande av Europeiska arbetsmyndigheten (ELA) (COM[2026] 985) och ett initiativ om kompetensportabilitet. Initiativet för kompetensportabilitet består i sin tur av tre delar; ett nytt direktiv gällande erkännande av tredjelandsmedborgares kvalifikationer, ett förslag om ändringar i yrkeskvalifikationsdirektivet samt den föreslagna förordningen för portabilitet av kvalifikationer och kompetenser.
Denna faktapromemoria behandlar de två direktiv som ingår i initiativet för kompetensportabilitet. Det första av dessa förslag innebär en ändring av Europaparlamentet och rådets direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer (yrkeskvalifikationsdirektivet) och förordningen (EU) 1024/2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden (IMI-förordningen). Detta förslag syftar till att modernisera och förenkla erkännande av yrkeskvalifikationer inom unionen genom bland annat digitalisering av erkännandeförfaranden, effektivare administrativa processer och förbättrat administrativt samarbete mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter. Utöver de ändringar som föreslås i yrkeskvalifikationsdirektivets erkännandeförfaranden innebär ändringarna även att yrkeskvalifikationsdirektivet justeras i förhållande till det nya direktivet som beskrivs nedan.
Det andra förslaget utgör ett nytt direktiv med gemensamma ramar för att förenkla förfaranden för erkännande av tredjelandsmedborgares kvalifikationer och kompetens. Förslaget syftar bland annat till att motverka arbetskrafts- och kompetensbrist inom unionen. Genom att öka tydligheten och jämförbarheten när det gäller kvalifikationer från länder utanför unionen kan förtroendet för tredjelandsmedborgares kompetens stärkas inom EU.
Regeringen välkomnar principiellt förslaget till ändringar av yrkeskvalifikationsdirektivet som innebär en modernisering och effektivisering av systemen för erkännande av yrkeskvalifikationer och är positiv till förslaget om en gemensam digital infrastruktur för att förenkla administrativa processer, förbättra samordning och uppnå större enhetlighet. Ökad tydlighet och jämförbarhet när det gäller kvalifikationer från tredjeländer kan också stärka förtroendet för och förbättra bedömningen av kompetens inom hela EU. Båda direktivförslagen utgör sammantaget en positiv utveckling för yrkesmässig rörlighet av kvalificerade arbetstagare vilket kan bidra till att minska arbetskrafts- och kompetensbristen på den inre marknaden. Samtidigt bör kommissionens förslag beakta de risker som ökad kompetensportabilitet kan innebära om kvalifikationer och intyg inte i praktiken ger en jämförbar bild av den faktiska kompetensen, vilket är särskilt viktigt för reglerade yrken inom hälso- och sjukvården. Konsekvenserna för berörda myndigheter behöver också analyseras vidare.
Beskrivning av stegen i lagstiftningskedjan
En stor del av svensk lagstiftning utgår från gemensam EU-lagstiftning. På regeringen.se kan du följa de olika stegen när förhandling om EU-lagstiftning startas, förankras, beslutas om och slutligen genomförs i Sverige.
