Europadomstolens dom (2007-09-27) i målet Dödsboet Nitschke mot Sverige
Publicerad
Europadomstolen har i en dom prövat Sveriges efterlevnad av Europakonventionen. Regeringen publicerar en länk till domen i fulltext samt en sammanfattning av domen.
Länk till domen i fulltext
Sammanfattning av domen
Klaganden var ett dödsbo efter Alfred Nitschke, född i Tyskland 1940 och avliden i Sverige 2003. Av dödsboets uppgifter framgick bl.a. följande. Nitschke drev bl.a. restaurangverksamhet i Sverige. Målet hade sin upprinnelse i en taxeringsrevision av Nitschkes rörelse som skattemyndigheten genomförde 1994, vilken ledde till en granskningspromemoria daterad i november 1994. I promemorian angavs bl.a. att Nitschke lämnat bristfälliga eller oriktiga uppgifter i sina deklarationer på ett antal punkter och påfördes därför ytterligare skatt för inkomståren 1992 och 1993. Därutöver påfördes Nitschke ett skattetillägg om 40 procent. Nitschke anmälde erinringar mot skattemyndighetens beslut i november 1994 och begärde därvid anstånd med att betala den påförda skatten. Då dessa inte föranledde någon reaktion, överklagade Nitschke beslutet i februari 1995. I april 1997 undanröjde skattemyndigheten ett mindre delbelopp. I augusti 1997 meddelade skattemyndigheten att han nekats det begärda anståndet. Nitschke överklagade beslutet till Länsrätten i Stockholms län, som lämnade överklagandet utan bifall i anståndsdelen i oktober 1997. Bolaget försattes i konkurs i maj 1997. Nitschke överklagade därefter i sak till länsrätten, som i februari 2000 avslog överklagandet. Processen fortsatte i Kammarrätten i Stockholm, som avslog överklagandet i september 2003. Under handläggningen av målet i kammarrätten, närmare bestämt i januari 2003, avled Nitschke. Dödsboet överklagade till Regeringsrätten, som beslutade att inte meddela prövningstillstånd i augusti 2004, d.v.s. ungefär tio år efter skattemyndighetens granskningspromemoria och beslut om ytterligare skatt och skattetillägg.
Dödsboet gjorde inför Europadomstolen gällande att kränkning av artikel 6.1 och 6.2 förelåg på följande punkter: 1. rätten till en rättvis rättegång, 2. rätten till ett avgörande inom skälig tid, 3. rätten till en opartisk rättegång, 4. otillräckligt motiverade domar, samt 5. kränkning av oskuldspresumtionen. Europadomstolen beslutade i juni 2006 att ajournera målet och ställa frågor till regeringen för att kunna avgöra frågan om vissa av klagomålen kunde anses vara admissible. Det gällde följande klagomål: rätten till ett avgörande inom skälig tid, rätten till en tillräckligt motiverad dom i kammarrätten och underlåtenheten av överdomstolarna att efterskänka det påförda skattetillägget efter det att Nitschke avlidit. I yttrande i januari 2007 bestred regeringen flertalet klagomål och överlämnade till domstolen att avgöra om kränkning förelåg i fråga om rätten till rättegång inom skälig tid.
Europadomstolen fann med hänsyn till skatteprocessens utdragna tid att Sverige kränkt klagandens rätt till rättegång inom skälig tid enligt artikel 6.1 i konventionen. I fråga om rätten till en tillräckligt motiverad dom i kammarrätten fann domstolen att länsrättens dom varit utförligt motiverad och att det varit acceptabelt att kammarrätten efter prövning i sak fastställt länsrättens dom utan ytterligare motivering. Därför förelåg ingen kränkning av rätten till en rättvis rättegång. När det gällde underlåtenheten av överdomstolarna att efterskänka det påförda skattetillägget efter det att Nitschke avlidit fäste domstolen särskild vikt vid att varken dödsboet eller arvingarna hade hållits personligen betalningsansvariga för detta. Domstolen fann således att oskuldspresumtionen inte hade kränkts. För kränkningen av rätten till en rättegång inom skälig tid tillerkände klaganden ideellt skadestånd med 3 000 euro jämte ersättning för rättegångskostnader.
Kontakt
Telefon 08-4051000
Dom eller beslut?
Europadomstolen avgör mål genom dom eller beslut. En dom innebär att målet är prövat i sak, det vill säga att domstolen tagit ställning till själva klagomålet. Ett beslut innebär att målet avgjorts på formella grunder, till exempel att klagomålet avvisats på grund av att frågan inte först prövats rättsligt på alla sätt om är möjliga i Sverige.