Satsningar för bättre vård och ökad folkhälsa
Publicerad
Regeringen kraftsamlar för en bättre hälso- och sjukvård och för en ökad folkhälsa. I budgetproposition för 2023 föreslår regeringen satsningar på vård och omsorg som bland annat handlar om att ge vård i tid och jämlik vård i hela landet, en gemenskapssatsning för att bryta ofrivillig ensamhet och ett fritidskort för barn och ungdomar.
– Ofrivillig ensamhet, brist på gemenskap och för lite rörelse är allvarliga folkhälsoproblem som medför negativa konsekvenser för människors hälsa och välmående. Nu kraftsamlar vi för en bättre hälsa och föreslår flera satsningar. Bland annat en gemensamhetssatsning för att bryta ensamhet, inte minst hos äldre, ett fritidskort för barn och ungdomar och en utveckling av fysisk aktivitet på recept, säger socialminister Jakob Forssmed.
– Väntetiderna och vårdköerna i Sverige behöver kortas och tillgängligheten till vård förbättras. Vi föreslår nu flera satsningar i syfte att öka antalet vårdplatser, förbättra arbetsmiljön och stärka tillgången till personal med rätt kompetens och ge en mer jämlik tillgång till vård i hela landet, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.
En gemenskapssatsning för att förebygga och bryta ofrivillig ensamhet och isolering
Ofrivillig ensamhet är ett samhällsproblem med allvarliga konsekvenser. Ensamhet kan leda till såväl psykiska som fysiska sjukdomar och kosta både mänskligt lidande och stora vårdresurser. Ofrivillig ensamhet ökar också risken för hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, demens och psykisk ohälsa. Den ofrivilliga ensamheten för med sig stora negativa konsekvenser för samhället, särskilt bland äldre, vilket har förstärkts under covid-19-pandemin. För att stärka folkhälsan och minska konsekvenserna av ofrivillig ensamhet föreslår regeringen en treårig gemenskaskapssatsning som 2023 uppgår till 300 miljoner kronor. För 2024 och 2025 beräknas också 300 miljoner kronor årligen avsättas för ändamålet.
Av medlen föreslås 145 miljoner kronor 2023 riktas till kommuner och regioner för specifika insatser för äldre genom äldresamtal/hälsosamtal. Samtalen ska framför allt riktas till äldre personer som inte har hemtjänst eller bor i särskilt boende. Från och med 2024 beräknas 100 miljoner kronor årligen avsättas för arbetet.
Regeringen föreslår också att 50 miljoner kronor avsätts under 2023 för att motverka ensamhet bland äldre. Därefter beräknar regeringen att avsätta 50 miljoner kronor per år under 2024 och 2025.
Regeringen föreslår även att idrottsrörelsens arbete med idrott för äldre förstärks med 25 miljoner kronor 2023 och med 50 miljoner kronor per år under 2024 och 2025. Från 2024 beräknas den statliga satsningen på äldres idrottande uppgå till 70 miljoner kronor.
Dessutom föreslår regeringen att ytterligare medel avsätts till civilsamhällets arbete för att bryta ofrivillig ensamhet. Under perioden 2023–2025 beräknas 75 miljoner kronor årligen anslås ändamålet och fr.o.m. 2026 beräknas ökningen till 25 miljoner kronor årligen. Samtidigt breddas målgruppen från äldre personer till att omfatta även andra utsatta grupper där ensamheten kan vara betydande.
Regeringen föreslår även att 5 miljoner kronor 2023 anslås för att kartlägga problematik med ofrivillig ensamhet och ta fram en nationell strategi inom området. Den nationella strategin är tänkt att kunna användas för att kraftsamla kring och förstärka arbetet med att förebygga och bryta ofrivillig ensamhet och isolering i flera samhällsgrupper. För 2024 och 2025 beräknas 25 miljoner kronor årligen avsättas för ändamålet.
Regeringen avser att överlämna dessa förslag i budgetpropositionen för 2023.
Ett fritidskort som ger barn och unga möjlighet att delta i idrotts- och föreningslivet
En aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra är viktigt för att motverka fysisk och psykisk ohälsa och ensamhet bland barn och unga. Barn och ungdomar behöver få bättre tillgång till idrott och föreningsliv. Att öka barns rörelse, stärka konditionen och motverka stillasittande är viktigt här och nu. Det lägger också grunden för en jämlik hälsa längre fram i livet. För att värna barns och ungas tillgång till idrotts- och föreningslivet avser regeringen införa ett fritidskort. Särskilt barn och unga från socioekonomiskt utsatta hushåll ska med fritidskortet få förbättrade möjligheter att delta i fritidsaktiviteter. Regeringen föreslår att 50 miljoner kronor avsätts under 2023 för att ta fram nödvändig infrastruktur för införandet av ett fritidskort till barn och unga. Under 2024 beräknas 731 miljoner kronor för att införa fritidskort och fr.o.m. 2025 beräknas årligen 792 miljoner kronor för samma ändamål.
En satsning på utvecklad användning av Fysisk aktivitet på recept (FaR) för att ge fler personer möjlighet till förbättrad hälsa och psykiskt välbefinnande genomförs.
Det finns stora hälsovinster med att öka den fysiska aktiviteten i befolkningen. Regelbunden fysisk aktivitet bidrar till förbättrad hälsa, psykiskt välbefinnande och livskvalitet. Det är därför angeläget att ge fler personer bättre möjligheter att röra på sig. Insatser för att stödja användandet och följsamheten till fysisk aktivitet på recept gör det möjligt att nå grupper som löper särskilt stor risk att drabbas av psykisk och fysisk ohälsa kopplade till fysisk inaktivitet.
Regeringen föreslår att 50 miljoner kronor avsätts under 2023 för att utveckla användningen av Fysisk aktivitet på recept (FaR) samt beräknar 75 miljoner kronor under 2024 och 100 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2025 för detta ändamål.
Förstärkt stöd till Bris nationella stödlinje
Målet för barnrättspolitiken är att barn och unga ska respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. Alla barn ska få sina rättigheter tillgodosedda och åtnjuta det skydd och det stöd som lagstiftningen garanterar. I arbetet med att barnets rättigheter ska få genomslag i praktiken är det civila samhällets organisationer helt centrala.
Alla barn har rätt att känna sig trygga och ska ges förutsättningar att växa upp och ges möjlighet till utveckling. Få frågor är så viktiga som att tidigt nå och hjälpa barn och ungdomar som lider av psykisk ohälsa. Regeringen föreslår i budgetpropositionen att 20 miljoner kronor avsätts 2023 för att möjliggöra finansiering av Bris nationella stödlinje. Regeringen beräknar 20 miljoner kronor från 2024.
Förstärkt satsning på Bostad först för att motverka hemlöshet
I juli 2022 beslutades om en nationell hemlöshetsstrategi för perioden 2022–2026 med syfte att tydliggöra en inriktning för arbetet med att minska antalet vuxna och barn som befinner sig i hemlöshet samt att förebygga att fler blir hemlösa. En del av strategin är att Socialstyrelsen har fått i uppdrag att fördela 30 miljoner kronor i statsbidrag för att möjliggöra att metoden Bostad först kan införas nationellt. Regeringen vill nu förstärka detta viktiga arbete och avsätter därför ytterligare 40 miljoner kronor till statsbidraget om Bostad först för 2023 samt beräknar avsätta ytterligare 40 miljoner per år fram till och med 2026.
Metoden Bostad först är en beprövad metod som innebär att personer i akut hemlöshet erbjuds en bostad i kombination med frivilliga och individuellt anpassade hjälpinsatser. Utgångspunkten är att hemlösa personer har samma behov av ett tryggt långsiktigt boende som andra, oavsett om de har andra problem utöver bristen på bostad. Ett tryggt boende är ibland också en förutsättning för att stöd och vård i olika former ska ha effekt.
Prestationsbaserad ersättning till regionerna för att öka antalet vårdplatser
Brist på disponibla vårdplatser innebär stora patientsäkerhetsrisker. Överbeläggningar kan bl.a. leda till utlokaliseringar som innebär att patienter behöver vårdas på andra vårdenheter än de som har rätt kompetens och medicinskt ansvar för patienterna, vilket ökar risken för vårdskador. Regeringen ser därför ett behov av att införa en prestationsbaserad ersättning till regionerna i syfte att öka antalet vårdplatser samt kartlägga och ta fram en nationell plan för hur bristen på vårdplatser ska kunna åtgärdas. Regeringen föreslår därför i budgetpropositionen 2023 att ytterligare 1 miljard kronor avsätts 2023 för att öka antalet vårdplatser.
Regeringen satsar sedan tidigare en miljard kronor 2023. Totalt kommer därmed 2 miljarder kronor avsättas för 2023. Regeringen beräknar även att avsätta 2 miljarder kronor 2024 respektive 2025.
Förstärkt och förlängd satsning på förlossningsvård och kvinnors hälsa
Regeringen förstärker och vidareutvecklar satsningen på förlossningsvård och kvinnors hälsa. Varje kvinna ska kunna känna sig trygg med vården under graviditeten samt före, under och efter förlossningen. Tillgängligheten till förlossningsvården ska vara god i hela Sverige. Regeringen föreslår att 1,7 miljarder kronor avsätts för satsningen under 2023 och beräknar ytterligare 1,5 miljarder kronor årligen 2024 respektive 2025.
En nationell förlossningsplan ska tas fram för att öka tillgängligheten och minska regionala skillnader i förlossningsvården. Satsningen kan även bidra till återöppnande av förlossningskliniker. Så många födande kvinnor som möjligt ska ha tillgång till ett barnmorsketeam före, under och efter förlossningen.
Omotiverade skillnader mellan olika grupper av kvinnor ska minska. Riskfaktorer såsom ohälsosamma levnadsvanor, psykisk ohälsa och förlossningsrädsla ska förebyggas i mödrahälsovården. Kvinnor ska erbjudas en jämlik och kunskapsbaserad vård. Neonatalvården behöver utvecklas och bli mer kunskapsbaserad. Den långsiktiga kompetensförsörjningen och bemanningen i förlossningsvården, inklusive mödrahälsovården och eftervården ska stärkas. Samordningen och kontinuiteten i graviditetsvårdkedjan behöver bli bättre.
Dessutom behöver hälso- och sjukvården bli mer jämställd och anpassas till kvinnors olika förutsättningar och behov. Kunskapen om orsaker bakom sjukdomar och symtom som drabbar kvinnor behöver utvecklas så att förutsättningarna för att diagnostisera och erbjuda god vård och behandling kan stärkas.
Hälso- och sjukvården för barn och vuxna som utsatts för sexuellt våld bör stärkas för att uppnå en tillgänglig och jämlik vård i hela landet.
Nationell statlig vårdförmedling för att öka tillgängligheten till vård och korta vårdköerna
Långa väntetider har varit ett problem i svensk hälso- och sjukvård sedan lång tid tillbaka. Uppfyllelsen av den lagstadgade vårdgarantin, dvs. att som patient få sin operation eller annan behandling utförd inom ramen för vårdgarantin, har kraftigt försämrats under de två senaste mandatperioderna. Skillnaderna i väntetider mellan regionerna och mellan olika delar av hälso- och sjukvården är dessutom stora. Det är i dag många patienter som inte får vård inom den lagstadgade vårdgarantin, vilket kan skapa oro, stress och rädsla för patienten. Det kan i vissa fall leda till att ett medicinskt tillstånd förvärras eller att frånvaron från arbetet blir onödigt lång. Väntetiderna och vårdköerna i Sverige behöver därför kortas.
Regeringen avser att inrätta en nationell statlig vårdförmedling. Genom att bl.a. synliggöra var ledig och tillgänglig kapacitet finns i landet ska väntande patienter snabbare kunna erbjudas vård på annan plats där kapacitet finns. När en patient, som väntat längre än vårdgarantins 90 dagar, fått vård på annan ort ska resekostnader i vissa fall kunna subventioneras.
Regeringen avsätter för ändamålet 100 miljoner kronor 2023 och beräknar 100 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2024.
Förlängd satsning på primärvård i landsbygd för en mer effektiv vård som bättre svarar mot de behov som finns
Invånare i alla delar av landet ska ha tillgång till en vård med ökad kontinuitet och delaktighet för patienterna. Den pågående reformeringen av primärvården behöver fortsätta utvecklas så att den blir mer effektiv och kan svara upp mot de behov som finns för personer som bor på landsbygden t.ex. avseende tillgänglighet. Regeringen föreslår 300 miljoner kronor 2023 och beräknar 300 miljoner kronor 2024 respektive 2025 för detta ändamål.
Förslagen bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.
X