Åtgärder för att motverka överskuldsättning

Publicerad

För att motverka överskuldsättning remitterar Finansdepartementet idag ett förslag som innebär att ränteavdrag på konsumtionslån utan trygga säkerheter avtrappas. Remitteringen kommer att ligga till grund för kommande budgetförhandlingar. Regeringen beslutar även om ett uppdrag till Finansinspektionen att ta ställning till om bolånetaket ska höjas från 85 till 90 procent.

Ladda ner:

Många personer drabbas idag av överskuldsättning. Hushållens skulder hos Kronofogdemyndigheten har nästan fördubblats de senaste tio åren. Det här skapar problem både för individer och samhälle. Skuldsatta behöver spendera en betydande del av sin inkomst på räntor och att betala skulder. För samhället medför överskuldsättning kostnader på flera miljarder kronor varje år, bl.a. i form av produktionsbortfall och kostnader inom socialförsäkringssystemen och inom sjukvården.

En anledning till överskuldsättningen är att konsumtionslån utan trygga säkerheter ökar. Exempelvis har hushållens blancolån mer än fördubblats de senaste tio åren. Sådana lån har ofta hög ränta och medför ökade risker för att låntagare ska få betalningsproblem. En förklaring är att bolånetaket kan leda till att hushåll tar blancolån för att finansiera bostadsköp.

Regeringen presenterar idag ett åtgärdspaket bestående av två delar för att minska överskuldsättningen. Den första delen innebär att Finansdepartementet remitterar ett förslag om avtrappade ränteavdrag för konsumtionslån utan trygga säkerheter. Förslaget innebär att ränteavdrag för lån som inte lämnas mot säkerhet i bostad, fordon eller båt trappas av under två år för att vara helt utfasat 1 januari 2026.

- Det här är en viktig strukturell åtgärd för att minska överskuldsättningen i Sverige. Skattebetalarnas pengar ska inte gå till att finansiera dyra blancolån, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Det andra delen i paketet är ett uppdrag till Finansinspektionen att ta ställning till en höjning av bolånetaket från 85 till 90 procent. En höjning kan skapa större möjlighet för fler personer att äga sitt boende och bidra till att färre bolånetagare kompletterar lån mot säkerhet i bostad med blancolån vid bostadsköp.

- Det här är ett viktigt uppdrag till Finansinspektionen. En höjning av bolånetaket skulle kunna sänka tröskeln för att fler ska komma in på den ägda bostadsmarknaden och samtidigt minska drivkrafterna att ta blancolån för att finansiera bostadsköp, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

Regeringen tillsatte under 2023 en utredning med uppdrag att analysera hur låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder såsom amorteringskrav och bolånetak har fungerat hittills, och hur de kan utformas framöver för att hantera makroekonomiska risker och konsumentskydd på ett ändamålsenligt sätt. Utredningen ska redovisa sina slutsatser senast den 31 oktober 2024. 

Att en justering av bolånetaket aktualiseras nu hänger ihop med att regeringen remitterar ett förslag om att begränsa ränteavdrag för bland annat blancolån, alltså lån utan säkerhet – en typ av krediter som bland annat används för att kringgå bolånetaket. Den större frågan om vad som är en lämplig utformning av låntagarbaserade åtgärder såsom amorteringskrav och bolånetak hanteras i utredningen, som alltså fortfarande pågår. Regeringspartierna är överens om att se över utformningen av amorteringskraven och bolånetaket så fort utredningen är klar.    

- Det vi gör nu hänger ihop med blancolånen, en typ av krediter med högre risk som under lång tid ökade snabbt. De högre räntorna har bidragit till en inbromsning, men om räntorna faller tillbaka framöver finns det en risk att det skjuter fart igen. Vad gäller amorteringskravet så har regeringen tillsatt en utredning och den ska få jobba klart. Makrotillsyn är ett relativt nytt politikområde och under utveckling och förändring. En del åtgärder har varit föremål för en hel del kritik, inte minst det skärpta amorteringskravet. Det finns ny forskning att förhålla sig till, och erfarenheter från andra länder att dra lärdom av. Vi kommer att återkomma till de här regleringarna, och se över utformningen, så fort utredningen är klar. Det vi går fram med nu ändrar inte på den saken, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.

Förslaget om avtrappade ränteavdrag på vissa konsumtionslån skickas på remiss och kommer omfattas av höstens budgetförhandlingar. Förslaget innebär att skatteintäkterna ökar med drygt 4 miljarder kronor 2025 och 8 miljarder kronor 2026.

Uppdraget till Finansinspektionen ska redovisas den 23 februari 2024.

Presskontakt

Niklas Gillström
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström
Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg
Victoria Ericsson
Pressekreterare hos finansmarknadsminister Niklas Wykman
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-137 89 04
e-post till Victoria Ericsson
Ebba Gustavsson
Pressekreterare hos infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-127 04 88
e-post till Ebba Gustavsson