Pressmeddelande från Arbetsmarknadsdepartementet, Socialdepartementet

Förslag om sanktionsavgift och bidragsspärr för att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott

Publicerad 19 mars 2026

I en proposition föreslår regeringen en administrativ sanktionsavgift och en bidragsspärr i socialförsäkringen. Syftet är att minska felaktiga utbetalningar och stärka skyddet för välfärdssystemen.

Varje år uppskattas mellan 15 och 20 miljarder kronor betalas ut felaktigt från de statliga välfärdssystemen. Omkring hälften av dessa utbetalningar bedöms bero på misstänkta bidragsbrott, pengar som riskerar att hamna hos kriminella och stärka den organiserade brottsligheten. 

Regeringen lämnar nu en proposition till riksdagen med förslag att Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten får besluta om en sanktionsavgift och en bidragsspärr för att motverka bidragsbrott och felaktiga utbetalningar.

– Med en sanktionsavgift och bidragsspärr blir konsekvenserna kännbara för den som försöker tillskansa sig pengar de inte har rätt till. Det handlar både om att värna skattebetalarnas pengar och motverka bidragsbrott som göder den kriminella ekonomin. Det är rätt och rättvist, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.

– Genom att införa bidragsspärr och sanktionsavgift i socialförsäkringen stärker vi skyddet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. Det är viktigt för att hjälpen ska nå dem som faktiskt har rätt till den, säger arbetsmarknadsminister Johan Britz.

– Välfärdssystemen finns till för dem som behöver den som mest. Därför är det viktigt att motverka att de inte missbrukas vilket regeringen gör genom att föreslå en administrativ sanktionsavgift och en bidragsspärr i socialförsäkringen, säger Hans Eklind, ekonomisk-politisk talesperson för Kristdemokraterna.

– Det är både viktigt och angeläget att vi nu tillsammans med regeringen tar ytterligare krafttag mot välfärdsbrottsligheten. Med fler verktyg såsom bidragsspärr och administrativa sanktionsavgifter i socialförsäkringen ges samhället bättre förutsättningar att förhindra att skattemedel hamnar i kriminellas fickor, samtidigt som vi stärker legitimiteten i våra gemensamma trygghetssystem, säger Clara Aranda (SD), ledamot i socialförsäkringsutskottet.

Sanktionsavgift för felaktiga utbetalningar

Den som orsakat en felaktig utbetalning genom att lämna oriktiga uppgifter eller brista i sin anmälnings- eller uppgiftsskyldighet ska kunna få en sanktionsavgift. Avgiften föreslås uppgå till 25 procent av återkravet, men aldrig lägre än 2 368 kronor (2026). Avgiften ska kunna sättas ned helt eller delvis om den är oskälig.

I många fall ersätter sanktionsavgiften en straffrättslig påföljd vid mindre allvarliga bidragsbrott, vilket leder till snabbare hantering och en avlastning för rättsväsendet. Polisanmälan ska fortsatt göras vid grova bidragsbrott eller om särskilda skäl finns.

Bidragsspärr för allvarliga överträdelser

I propositionen föreslår regeringen att Försäk­ringskassan och Pensionsmyndigheten ska kunna besluta om en bidragsspärr under en viss tid, för den som medvetet eller av grov vårdslöshet försöker utnyttja socialförsäkringen.

Bidragsspärren ska kunna användas när någon medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktiga uppgifter eller brister i sin anmälnings- eller uppgiftsskyldighet. Spärren ska gälla en specifik förmån och kan beslutas för en tid om tre månader upp till tre år. Beslut får inte fattas om det är oskäligt, och spärren ska kunna upphöra om den senare framstår som uppenbart oskälig.

Bidragsspärren och sanktionsavgiften föreslås träda i kraft 1 juli 2026.

Vanliga frågor om sanktionsavgift och bidragsspärr

Varför ska det införas en bidragsspärr och sanktionsavgift i socialförsäkringen?

Regeringen anser att ett agerande som orsakat en felaktig utbetalning bör få en snabb och kännbar reaktion från samhället. Genom att införa administrativa sanktioner på socialförsäk­ringsområdet, skapas förutsättningar för att felaktiga utbetalningar snabbare och i betydligt större omfattning än i dag ska leda till en sanktion för agerandet och den underlåtenhet som i dag omfattas av bidragsbrottslagen.

 

Regeringen bedömer att införandet av administrativa sanktioner i socialförsäkringen också innebär en avlastning för rättsväsendet när ärendemängden minskar. Det i sin tur kan ge utrymme att fokusera på de grova och systematiska bidragsbrotten.

Innebär förslagen att bidragsbrott avkriminaliseras?

Nej. Någon avkriminalisering av bidragsbrott föreslås inte. Samma handlande eller underlåtenhet kan ligga till grund för en administrativ sanktionsavgift eller för en straffrättslig påföljd.

Förslagen innebär dock en sanktionsväxling, från lagföring till administrativ sanktionsavgift. Sanktionsväxling innebär i detta sammanhang att en straffrättslig påföljd ersätts av en administrativ åtgärd, men myndigheterna ska fortsatt, vid grova bidragsbrott eller när det finns särskilda skäl, göra en polisanmälan.

Det medför att merparten av överträdelserna, upp till 90 procent av de misstänkta bidragsbrotten inom socialförsäkringen, inte längre kommer att polisanmälas.

Kan jag råka ut för en bidragsspärr eller sanktionsavgift?

Den som har rätt till en förmån eller ett stöd behöver inte känna sig orolig, givet att den enskilde lämnar korrekta uppgifter och uppfyller sin anmälnings- och uppgiftsskyldighet.

Även om det råkar bli fel, så ska en person inte drabbas av en sanktionsavgift om det till exempel beror på att personen har en sjukdom eller en funktionsnedsättning som medför att det varit svårt att ta till sig information på rätt sätt.

De enda som ska vara oroliga för att spärras är de som medvetet eller av grov vårdslöshet uppger felaktiga uppgifter för att kunna få, eller får, pengar de inte har rätt till. Det är enbart den som medvetet och grovt vårdslöst utnyttjar socialförsäkringen som kan spärras, ingen annan.

Kan jag som ålderspensionär vara säker på att jag inte helt plötsligt spärras från min pension?

Regeringens förslag innebär att inkomstgrundad ålderspension och efterlevandeskydd i form av premiepension ska undantas från tillämpningsområdet för den föreslagna spärren. Den inkomstgrundade ålderspensionen består av inkomstpension, tilläggspension och premiepension.

Garantipensionen omfattas inte av det föreslagna undantaget. Men den som har rätt till en förmån och sköter sig ska ändå inte behöva känna sig orolig att bli av med den. Även om det råkar bli fel så ska en person inte drabbas av bidragsspärr, om det till exempel beror på att det varit svårt att ta till sig information på rätt sätt.

De enda som ska vara oroliga är de som medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar felaktiga uppgifter för att kunna få, eller får, pengar de inte har rätt till. Det är den som medvetet och grovt vårdslöst utnyttjar socialförsäkringen som kan spärras, ingen annan.

Räcker ett enstaka fel för att spärras från en förmån i socialförsäkringen?

Ett beslut om bidragsspärr ska endast omfatta situationer när det finns särskild anledning att förhindra att någon får en förmån från socialförsäkringen, till exempel när någon vid upprepade tillfällen försöker utnyttja socialförsäkringen. Det handlar om att den enskilde varit medveten eller grovt vårdslös i sitt agerande, exempelvis att någon som tidigare fått en sanktionsavgift eller dömts för bidragsbrott upprepar sitt beteende.

 

Bidragsspärren tar sikte på individer som uppvisar en påtaglig nonchalans i förhållande till socialförsäkringens syfte och regelverket. Det bör inte räcka med att den enskilde vid något enstaka tillfälle slarvat eller missat att ta del av information om sina skyldigheter att lämna uppgifter eller anmäla ändrade förhållanden. Det krävs mer än så.