Utredning lyfter ofrivillig barnlöshet kopplat till Sveriges låga födelsetal
Publicerad
Utredningen för en framtid med barn har publicerat sin fjärde skrift. Den belyser medicinska och biologiska orsaker till låga födelsetal och behovet av förebyggande insatser inom reproduktiv hälsa.
– Många som önskar få barn möter medicinska eller biologiska hinder. Genom att se ofrivillig barnlöshet som en del av folkhälsopolitiken kan vi både stärka människors hälsa och bidra till att möta de demografiska utmaningarna. Den här rapporten bidrar med viktiga perspektiv i det sammanhanget, säger socialminister Jakob Forssmed.
Skriften beskriver hur ofrivillig barnlöshet påverkar omkring 15–20 procent av par i reproduktiv ålder. Den visar att fertilitet påverkas av biologiska faktorer, ålder, livsstil och miljö. Den pekar också på att kunskapen om fertilitet i befolkningen är låg och att många försöker bli gravida i en ålder då chansen att få barn har minskat.
Infertilitet kopplas till ökad risk för framtida sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, diabetes och vissa cancerformer. Den kan också leda till psykisk ohälsa som nedstämdhet och stress.
Omkring fem procent av alla barn i Sverige föds i dag efter assisterad befruktning, men behandling kan inte ersätta behovet av tidiga insatser.
Författarna rekommenderar bland annat att reproduktiv hälsa ska ingå i bredare folkhälsostrategier, att vården ska vara mer jämlik och att ett nationellt forskningscenter ska inrättas.
Skriften är framtagen av experter inom ReproUnion, ett svenskt-danskt forskningssamarbete inom området reproduktionsmedicin.
Presskontakt
Pressekreterare hos socialminister Jakob Forssmed
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-127 76 97
e-post till Simon Hoff