Pressmeddelande från Klimat- och näringslivsdepartementet

Nationell fridlysning – beslut om ändrade bestämmelser och ny artlista

Publicerad 14 juli 2026

Regeringen har beslutat om ändrade bestämmelser om nationell fridlysning och en ny lista med arter som är nationellt fridlysta. De nya reglerna är utformade så att fridlysningen anpassas utifrån arternas skyddsbehov samtidigt som förbuden inte i onödan ska försvåra för verksamheter och åtgärder.

Artskyddsförordningens regler om fridlysning är uppdelade i dels de bestämmelser som har sitt ursprung i EU:s fridlysningsregler, dels de regler som endast gäller i Sverige. De ändringar som regeringen nu har beslutat om avser de nationella fridlysningsreglerna.

– Nu inför vi ett mer effektivt och träffsäkert skydd för våra fridlysta arter. De arter som är verkligt hotade ska få ett starkare skydd än i dag, samtidigt som vi inte i onödan stoppar skogsbruk, energiproduktion eller andra verksamheter som är viktiga för Sveriges utveckling. Så skapar vi ett artskydd som både stärker den biologiska mångfalden och fungerar i praktiken, säger Klimat- och miljöministern Romina Pourmohktari. 

– Dagens situation har i vissa fall medfört orimliga inskränkningar för markägare. Med de nya reglerna blir artskyddet mer träffsäkert och förutsebart. Bara de mest skyddsbehövande arterna ska kunna få ett mer ingripande skydd, och fridlysningen ska inte i onödan försvåra jord- och skogsbruk eller annan pågående markanvändning, säger landsbygdsminister Peter Kullgren.

– Det är rättvist att skogsägare inte drabbas av en ekonomisk smäll när de sköter sin skog på ett sätt som gynnar sällsynta växter. Min utgångspunkt är att skogsägarna är proffs på att både värna miljön och producera klimatsmart råvara från skogen. Men det måste bygga på rimliga miljöregler och att skogsägare inte drabbas negativt när det finns sällsynta arter på deras marker. Dagens beslut, tillsammans med de nya bestämmelserna om ersättning vid rådighetsinskränkningar till följd av artskyddet, innebär att miljöreglerna blir rimligare och att staten betalar för att skydda de naturvärden som samhället vill värna. Det vinner miljön, skogsägarna och svenskt skogsbruk på, säger EU-minister Jessica Rosencrantz.

Ett rejält omtag har gjorts i listan med nationellt fridlysta arter, med fokus på de arter som har störst behov av att vara fridlysta. Den nya listan innehåller drygt 230 arter mot tidigare knappt 300. Den nya listan innehåller fler insekter, lavar och svampar, men färre växter.

Bland de nya arterna på listan finns igelkott som har minskat i antal under det senaste decenniet. Många fler pollinerande insekter så som steklar och fjärilar blir nu också fridlysta.

Den så kallade rödlistan har använts för att identifiera vilka arter som har det största skyddsbehovet. Rödlistan är det mest omfattande vetenskapliga kunskapsunderlaget som finns om arternas status och trender.

Det finns ett särskilt undantag för pågående markanvändning såsom jord- och skogsbruk. Undantaget innebär en begränsning av hur stor påverkan som fridlysningen kan få för dessa verksamheter. Den omtalade orkidén knärot kommer fortsatt att vara fridlyst men med ett grundläggande skydd, vilket innebär att den inte kommer hindra skogsbruksåtgärder på det sätt den tidigare har gjort.

Ändringarna träder i kraft den 1 november i år.

Ny lista för nationellt fridlysta arter

• Alla i Sverige naturligt förekommande grod- och kräldjur, orkidéer och lummerväxter kommer även fortsättningsvis att vara fridlysta.
• Bland de nya arterna på listan finns till exempel örtlav, igelkott, raggtaggsvamp och ål.
• Många fler pollinerande insekter så som steklar och fjärilar kommer vara fridlysta genom den nya artlistan. Ett exempel är dagfjärilen trolldruvemätare.
• Vissa vanliga arter kommer inte längre att vara fridlysta, till exempel mycket vanliga arter som blåsippa, gullviva och murgröna. Gemensamt för dessa arter är att de har bedömts som livskraftiga i den senaste rödlistan.