Pressmeddelande från Finansdepartementet, Utbildningsdepartementet

Regeringen tillsätter en utredning om studiemedelssystemet

Publicerad 21 juli 2026

Dagens studiemedelssystem är i grunden välfungerande, men har inte genomgått en samlad översyn på lång tid. Därför ger regeringen en särskild utredare i uppdrag att se över systemet i syfte att säkerställa att det är effektivt, ändamålsenligt och bidrar till ökad genomströmning i högre utbildning.

– Jag är stolt över att Sverige har ett av världens mest generösa och omfattande studiestödssystem. Det ska vi fortsätta ha. Under de 25 åren sedan nuvarande system infördes har dock förändringar i både utbildningssystemet och antalet studerande skett vilket medför nya utmaningar. Jag hoppas att den här utredningen kan bidra till ett mer ändamålsenligt system, säger gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm.

Utredningen har bland annat i uppdrag att titta på hur studiemedelssystemet bättre ska kunna följa förändringar i utbildningssystemet och arbetsmarknadens behov, hur det kan anpassas efter långa utbildningar, om det behövs förändringar i möjligheten till deltidssjukskrivning och föreslå väl avvägda nivåer för fribeloppet.

Anpassning till längre utbildningar som läkarutbildningen

Det är viktigt att studiemedelssystemet bidrar till en god genomströmning, det vill säga att studier genomförs snabbt och effektivt. För att säkerställa detta finns bland annat en övre gräns för hur länge studiemedel kan lämnas. Samtidigt har utbildningssystemet förändrats, vilket aktualiserar behovet av att se över hur reglerna är utformade.

Ett exempel är den nya läkarutbildningen, som startade hösten 2021 och som omfattar sex års heltidsstudier – vilket motsvarar den maximala gränsen för hur länge studiemedel kan lämnas. Läkarstuderande som använder alla sina veckor med studiemedel under sin utbildning har i dag ingen möjlighet att komplettera eller bredda sina studier med studiemedel. Utredaren ska därför se över hur antalet veckor med studiemedel kan anpassas till längre utbildningar som omfattar minst 360 högskolepoäng.

– Jag är glad över att vi nu tar ett steg mot ett studiestödssystem som är bättre anpassat till hur verkligheten ser ut för dagens studenter och samtidigt möter arbetsmarknadens behov. Studiestödet behöver fungera även för den som har familj, den som under en period behöver kombinera studier med deltidssjukskrivning eller den som läser en lång utbildning. Det ska inte vara livssituationen som avgör om man har möjlighet att studera, säger Lili André, Kristdemokraternas talesperson för högre utbildning.

Fribeloppet och en modernare inkomstprövning inom studiemedelssystemet

Fribeloppet möjliggör för studiemedelstagare att arbeta vid sidan av studi­erna och därigenom kunna minska sin skuldsättning, men nivån har även betydelse för i vilken utsträckning de studerande ges incitament att koncen­trera sig på sina studier. Att studenter arbetar parallellt med sina studier kan vara gynnsamt för studerande, i form av arbetslivserfarenhet och stärkt etablering på arbetsmarknaden.

Det är viktigt att studiemedelstagare har möjlighet att arbeta under de måna­der på året som de inte studerar med studiemedel. Fribeloppets konst­ruktion kan dock begränsa deras möjligheter till arbete och kan också leda till att de studerande som arbetar får återkrav av studiemedel. Det bör därför övervä­gas om fribeloppsnivån bör justeras under terminerna sam­tidigt som inkom­ster under sommarledighet undantas från inkomst­prövningen.

– Det finns anledning att se över reglerna gällande fribeloppet för CSN då det kan upplevas som både orättvist och kontraproduktivt att minska studiemedlen för t.ex. sjuksköterskestudenter som väljer att arbeta inom vården när ordinarie personal är på sommarsemester. Sommarjobb ger dessutom studenter en första kontakt med arbetsmarknaden vilket ökar möjligheten att få jobb efter studierna, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Uppdraget i korthet

Utredaren ska bland annat:

• bedöma om dagens studiemedelssystem är ändamålsenligt utformat i förhållande till målen för studiestödet,
• bedöma om systemet ger tillräckliga incitament för individer och grupper att studera och vid behov föreslå förändringar,
• analysera och vid behov lämna förslag på förändringar som gör att studiemedelssystemet är mer anpassat för att följa med i förändringar av utbildningssystemet och vad gäller arbetsmarknadens behov,
• undersöka om systemet bidrar till en god genom­ström­­ning i högre utbildning och en snabb etablering på arbetsmarknaden.

I uppdraget ingår även att bland annat föreslå väl avvägda nivåer för fribeloppet inom studiemedelssystemet för alla utbildningsnivåer, samt att analysera om det finns behov av justeringar i möjligheten till deltidssjukskrivning med studiemedel, med utgångspunkten att studieförmågan ska kunna bedömas på ett rättssäkert och förutsägbart sätt samt att risker för överutnyttjande ska minimeras och vid behov föreslå förändringar.

Översynen gäller studiemedelssystemet, det vill säga det stöd som lämnas i form av studiebidrag och studielån till studerande på eftergymnasial nivå och till vuxna inom komvux och andra utbildningsformer på grundskolenivå och gymnasial nivå. Omställningsstudiestödet och studiehjälpen för studerande i gymnasieskolan omfattas inte av uppdraget. Återbetalning av studielån ingår inte heller.

Till särskild utredare utses Henrik Ardhede, chefsrådman på Förvaltningsrätten i Göteborg. Han har tidigare varit särskild utredare i utredningen om säker och tillgänglig digital identitet (SOU 2024:45 och 2023:61) och utredningen om betrodda tjänster (SOU 2021:62).

Uppdraget ska redovisas senast den 29 oktober 2027.