Pressmeddelande från Utbildningsdepartementet, Utrikesdepartementet

Sverige bidrar med ytterligare 1,4 miljarder kronor till Världsbankens verksamhet i Ukraina

Publicerad 16 juli 2026

Regeringen har i dag beslutat om att stödja en ny krisfacilitet inom Världsbanken med 1,4 miljarder kronor under 2026 till förmån för Ukraina. Stödet möjliggör nya lån på ca 4,2 miljarder kronor för landets uppbyggnad och återhämtning. Världsbanken är en nyckelaktör för Ukrainas reformarbete och ekonomiska motståndskraft under Rysslands pågående aggression. Sveriges agerande har varit avgörande för inrättandet av den nya krisfaciliteten.

– Ukrainas motståndskraft får inte tas för given. För att Ukraina ska kunna fortsätta betala ut löner till sin sjukvårdspersonal och hålla elnätet intakt krävs ett omfattande stöd. Regeringen har därför i dag beslutat om att bidra med 1,4 miljarder kronor till Världsbanken för dess verksamhet i Ukraina, vilket gör det möjligt att ställa ut nya lån motsvarande 4,2 miljarder kronor till Ukraina. Ukraina försvarar inte bara sin frihet utan även vår, säger bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa.

– Ukraina har konsekvent försvarat hela Europas suveränitet sedan Ryssland påbörjade sitt fullskaliga angreppskrig för fyra år sedan. För att Ukraina ska fungera och kunna fortsätta sin kamp mot rysk aggression krävs att landets ekonomiska muskler stärks, både på kort och på lång sikt. Detta stöd är en effektiv investering i Ukrainas motståndskraft och framtid, och därmed även en investering i Sveriges och Europas säkerhet. I kombination med sanktioner mot Ryssland försvårar det för den ryska angriparen att lyckas med sin krigsföring, säger Aron Emilsson, ordförande i utrikesutskottet för Sverigedemokraterna.

– Ukrainas kamp avgörs inte bara vid fronten. Den avgörs också av om skolor kan hålla öppet, sjukvården fungerar och ekonomin står på egna ben. Därför är Sveriges stöd genom Världsbanken så viktigt – det hjälper Ukraina att stå emot i dag och att bygga upp landet för morgondagen, säger Magnus Berntsson, utrikespolitisk talesperson för Kristdemokraterna. 

– Regeringen fortsätter att prioritera stödet till Ukraina. En starkare ukrainsk ekonomi är avgörande för landets motståndskraft, återhämtning och reformarbete på vägen mot ett framtida EU-medlemskap, säger gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm.

Ukrainas ekonomi är under stor press i och med Rysslands anfallskrig. Världsbanksgruppen har sedan februari 2022 kanaliserat över 90 miljarder US-dollar till landet och är en viktig partner för att stärka landets motståndskraft inom kritiska sektorer såsom energi, hälsa, jordbruk, utbildning och transporter. Världsbanken bidrar även till Ukrainas reformarbete för att stärka ekonomin på sikt och stödja landets närmande till EU.

Bidraget om 1,4 miljarder kronor kanaliseras till Världsbankens Special Program for Ukraine and Recovery 2.0 under den nya krisfaciliteten IDA Crisis Facility 2.0. Genom att använda bankens balansräkning och upplåning på kapitalmarknader möjliggör varje bidragskrona upp till tre gånger så mycket i vidareutlåning till Ukraina. Det aktuella svenska bidraget kommer i tillägg till den garanti till Världsbanken som regeringen beslutade om den 29 maj 2026. Garantin har möjliggjort nya lån till Ukraina på ca 2,5 miljarder kronor.

Om krisfaciliteten under Världsbanken

I juni 2026 beslutade Världsbankens guvernörsstyrelse att inrätta en ny krisfacilitet inom Internationella utvecklingsfonden (IDA): IDA Crisis Facility 2.0. Finansieringslösningen bygger vidare på en facilitet med samma namn som var aktiv år 2023 – 2025. Sverige bidrog då med totalt 720 miljoner kronor till facilitetens Special Program for Ukraine and Moldova Recovery (SPUR), vilken möjliggjorde totalt ca 6 miljarder US-dollar i utlåning till Ukraina. Den nya krisfacilitetens Ukrainaprogram SPUR 2.0 bygger vidare på det tidigare SPUR-programmet.