Pressmeddelande från Klimat- och näringslivsdepartementet, Utrikesdepartementet

Sverige tar nästa steg mot att bli part i nytt globalt havsavtal

Publicerad 08 oktober 2026

Regeringen har i dag beslutat om en proposition med syfte att Sverige ska ansluta sig till det så kallade BBNJ-avtalet. Avtalet handlar om att skydda biologisk mångfald i havsområden utanför nationell jurisdiktion.

I propositionen har regeringen nu lämnat förslag om att Sverige ansluter sig till avtalet, att en ny lag införs samt om vissa ändringar i miljöbalken.

– Världshaven får inte vara laglösa vidder där livet under ytan lämnas åt sitt öde. Det här avtalet är en historisk seger för allt från havssköldpaddor och valar till de minsta organismerna i havens djup.  Sverige har varit med och drivit fram ett av de viktigaste globala miljöavtalen sedan Parisavtalet, och nu tar vi nästa avgörande steg. Efter nästan 20 år av förhandlingar har världen enats om att ge livet i våra oceaner ett starkare skydd. Sverige har varit en drivande kraft bakom avtalet och nu tar vi nästa steg för att omsätta de stora orden i verklig handling, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.

– Haven är en av våra viktigaste resurser. Genom att ta nästa steg mot svenskt tillträde till det globala havsavtalet bidrar vi till att stärka skyddet av den biologiska mångfalden i världshaven. Det är ett viktigt steg för ett fördjupat internationellt samarbete och för att kommande generationer ska få ärva friska och levande hav, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard.  

Sverige hade som ordförande i EU en viktig roll i förhandlingarna när avtalet efter nära två decennier av förhandling kunde antas i juni 2023.

Avtalet ger kraftigt förbättrade möjligheter att skydda den biologiska mångfalden i havsområden bortom nationell jurisdiktion. Det är också ett stort steg i rätt riktning för att nå FN:s mål att skydda 30 procent av havets yta till 2030.

Regeringen överlämnar nu propositionen till riksdagen, som måste godkänna avtalet för att Sverige ska tillträda.

Bakgrund

I FN påbörjades 2004 en process för att öka skyddet för den biologiska mångfalden i havsområden utanför nationell jurisdiktion och hantera utmaningar som klimatförändringar och exploatering av naturresurser. Det följdes av nära 20 års diskussioner, expertarbete och mellanstatliga förhandlingar.

År 2017 inleddes formella förhandlingar om ett juridiskt bindande avtal inom ramen för FN:s havsrättskonvention (UNCLOS). I juni 2023 kunde slutligen en överenskommelse mellan 193 länder nås. Sverige undertecknade avtalet i september 2023. Det trädde i kraft den 17 januari 2026 efter att 60 länder ratificerat det. Drygt 100 länder har nu ratificerat avtalet, inklusive majoriteten av EU:s medlemsländer. Även EU som organisation har anslutit sig avtalet.

Avtalet skapar förutsättningar för att nå Kunming-Montreal-ramverkets globala mål om att skydda 30 procent av havet till år 2030. Endast cirka 10 procent av hela världshavet är i dag skyddat, och mindre än 2 procent av de havsområdena som ligger utanför nationell jurisdiktion.