Utvärdering av kvantitativa rekryteringsmål för högskolans personal

Publicerad · Uppdaterad

Ladda ner:

Delegationen för jämställdhet i högskolan har haft i uppdrag att analysera i vilken mån metoden att ange kvantitativa mål för högskolans personal har varit framgångsrik. Delegationens bedömning är att metoden huvudsakligen måste betraktas som framgångsrik. Andelen och antalet kvinnor i professorskåren har ökat även om den ursprungliga målsättningen inte har uppnåtts. Lärosätenas måluppfyllelse varierar både när det gäller de av regeringen satta rekryteringsmålen för kvinnliga professorer och lärosätenas egna lokalt satta mål. De kvantitativa rekryteringsmålen har trots det inverkat positivt på lärosätenas rekryteringsprocesser och på jämställdhetsarbetet mer generellt. Förekomsten av mål och kravet på redovisning har bidragit till att jämställdheten på olika nivåer i organisationerna kartlagts och blivit föremål för åtgärder. Jämställdhet har därmed blivit en fråga som kontinuerligt beaktas i lärosätenas styrelser och rekryteringskommittéer.

Delegationen konstaterar att kvantitativa mått och mål utgör en viktig del av styrningen mot en mer jämställd högskola. Bättre uppföljning av utfallet av rekryteringsmålen och tydligare återkoppling till lärosätena är dock önskvärd. Noggrannare kontroll av hur resultaten redovisas behövs för att möjliggöra jämförelser mellan lärosätena och för att kunna lyfta fram framgångsrika exempel. Det bör också övervägas om de kvantitativa rekryteringsmålen för professorer ska kompletteras med mål för docenter, som utgår från könsfördelningen bland nydisputerade. Sådana mål, som tar hänsyn till att hälften av de disputerade numera är kvinnor, skulle synliggöra behovet av och skapa legitimitet för rekryteringsmålen för professorer. För att öka jämställdheten på landets lärosäten behöver de kvantitativa måtten och målen också, även fortsättningsvis, kompletteras med kvalitativa åtgärder.