Innehållet publicerades under perioden

-
Rapport från Finansdepartementet

Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte den 11 november 2014

Publicerad · Uppdaterad

Ladda ner:

Rådets medlemmar diskuterade stabilitetsläget i den svenska finansiella sektorn och konstaterade att även om motståndskraften bedömdes som god, fanns en gemensam oro – om än i något olika grad – för den höga och stigande skuldsättningen i hushållssektorn. Mot bakgrund av detta välkomnades Finansinspektionens analys och förslag kring hur hushållens amorteringsbeteende skulle kunna förstärkas. Förslaget innebär att hushållen årligen ska amortera motsvarande 2 procent per år av ett bostadslån till dess belåningsgraden är 70 procent, och därefter en procent till dess belåningsgraden är 50 procent. Kravet kommer att gälla nya lån.

Riksbanken ansåg att Finansinspektionens förslag är ett steg i rätt riktning, men att det är otillräckligt för att hantera problemen med hushållens skuldsättning. Riksbanken betonade därför behovet av fortsatta åtgärder för att hantera hushållens höga skuldsättning. De andra deltagarna betonade i stället att det är viktigt att de åtgärder som nu övervägs inte får hota den sköra ekonomiska återhämtningen och därmed den finansiella stabiliteten och att man därför behöver ta ett steg i taget och noga utvärdera effekterna av hittills vidtagna åtgärder. Med något olika utgångspunkter enades därför rådets medlemmar om att ge beredningsgruppen och kansliet uppdraget att följa skuldutvecklingen och att hålla fortsatta diskussioner i rådet om de samlade effekterna av vidtagna åtgärder.

Vid mötet diskuterades även behovet av att i Sverige gå före EU i regleringsprocessen och införa ett s.k. bruttosoliditetskrav för bankerna. Finansinspektionen delade sin analys och menade att det finns risker och
betydande konsekvenser på sikt med att låta ett icke riskvägt krav bli styrande för bankernas kapitalisering. Även om man då får ett enklare och ytligt sett mer transparent kapitalkrav, skapar det starka incitament
för bankerna att öka sitt risktagande på ett icke önskvärt sätt. Mot bakgrund av detta menar Finansinspektionen att Sverige bör avvakta ett införande till dess regleringen fastställts på EU-nivå. Riksgäldskontoret instämde i Finansinspektionens analys och slutsatser. Riksbanken anförde att svenska bankers bruttosoliditet, trots hög riskvägd kapitaltäckning, är låg i ett europeiskt och i ett historiskt perspektiv. Riksbanken anser därför att ett bruttosoliditetskrav bör införas och vara högre än det minimikrav på 3 procent som för närvarande diskuteras i EU. En nivå på 5 procent som införs gradvis mellan 2016 och 2018 är rimlig enligt Riksbanken.

Efter att översiktligt ha berört ett antal aktuella internationella regleringsinitiativ diskuterade rådet områden för beredningsgruppen och kansliet att arbeta vidare med inför rådets nästa möte i juni 2015. Mot bakgrund av de olika bedömningar som görs avseende behovet av ytterligare åtgärder fanns det även något olika synpunkter på fokus i det kommande arbetet.

Rådet enades om följande punkter:

  • Drivkrafterna bakom hushållens skuldsättning och riskerna kopplade till dessa behöver fortsatt analyseras. Analysen av effekterna av redan vidtagna och aviserade åtgärder bör också fortsätta. Särskilt bör en fördjupad analys av de fördelningspolitiska och regionala konsekvenserna av Finansinspektionens amorteringskrav genomföras. Därutöver bör utvecklingen av relevanta indikatorer fortsatt följas och vid behov ytterligare åtgärder analyseras.
  • Fortsatta analyser av kapitalnivåerna och finansieringen i banksystemet med särskilt fokus på internationella regleringsinitiativ kring förlustabsorberande kapital (Total Loss Absorbing Capital), bruttosoliditetskrav och krav på stabil nettofinansiering (Net Stable Funding Ratio) bör genomföras.