Bytesbalans och finansiellt sparande
Publicerad
Ladda ner:
Rapport från ekonomiska avdelningen på Finansdepartementet.
Sverige hade under senare hälften av 1980-talet ett bytesbalansunderskott som ändrades i början på 1990-talet till ett bytesbalansöverskott. Under 2000-talet har detta överskott uppgått till i genomsnitt 6,5 procent av BNP. I rapporten konstateras det att det går att få en bra uppfattning om bytesbalansens utveckling genom att analysera utvecklingen av det finansiella sparandet i olika delsektorer. I rapporten används två olika modeller för att analysera sparandet i olika sektorer.
I den första delen av rapporten används Finansdepartementets allmänna jämviktsmodell MIMER för att analysera vad som kan förklara förändringarna i sparandet och det ökande bytesbalansöverskottet. Simuleringar med denna modell indikerar att demografin och individernas livscykelbeteende kan förklara en stor del av den långsiktiga utvecklingen av bytesbalansen sedan mitten av 90-talet. Det är framförallt demografiska förskjutningar, men även förändringar i hushållens sparande som i modellen förklarar utvecklingen i bytesbalansen. Dessutom medför ökningen i medellivslängden att hushållen väljer att spara mer till en allt längre pensionärstillvaro. En annan viktig faktor för bytesbalansens utveckling enligt simuleringarna är den offentliga sektorns sparande.
På kort och medellång sikt är det dock en del andra faktorer som spelar roll för utvecklingen i finansiella sparandet. I den andra delen av rapporten analyseras därför utvecklingen av det finansiellt sparande i olika delsektorer med hjälp av en tidsserieekonometrisk modell (en Bayesiansk VAR-modell). De empiriska resultaten indikerar att den makroekonomiska utvecklingen i Sverige och omvärlden, situationen på arbetsmarknaden, den demografiska utvecklingen, situation på de finansiella marknaderna liksom penning- och finanspolitiken är faktorer som är centrala för det finansiella sparandet i olika sektorer. Vidare indikerar prognoser och scenarioanalyser att modellens betingade prognoser för finansiellt sparande, liksom för andra variabler, är rimliga och riktningen såsom teorin förutsäger.