Rapport från Finansdepartementet

Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2023

Publicerad

Ladda ner:

Utgångspunkten för regeringens riktlinjebeslut är det av riksdagen beslutade målet för statsskuldspolitiken. Målet är att statens skuld ska förvaltas så att kostnaden för skulden långsiktigt minimeras, samtidigt som risken i förvaltningen beaktas, och att förvaltningen ska ske inom ramen för de krav som penningpolitiken ställer.

Statsskulden har minskat som andel av BNP (bruttonationalprodukten) under 2022 och 2021. Efter att ha ökat tillfälligt under 2020 ses nu tecken på en återgång till den tidigare trenden med en minskande statsskuld och lånebehov. Överskotten i statens budget gör att lånebehovet fortsätter att minska. För 2023 väntas statsskulden att minska ytterligare.

I riktlinjebeslutet för 2023 sker följande förändringar i styrningen jämfört med föregående år:

  • Statsskuldens exponering i utländsk valuta ska avvecklas successivt och anta riktvärdet noll från och med 2027. Detta baseras på den analys och översyn över hur den långsiktiga valutaexponeringen bör se ut som Riksgäldskontoret färdigställt i årets riktlinjeförslag.
  • Avvecklingen av statsskuldens exponering i utländsk valuta ska utvärderas mot en jämn minskningstakt under perioden 2023–2026.
  • Redovisning av resultat för upplåning på privatmarknaden upphör.

I övrigt sker inga förändringar av statsskuldens sammansättning som ska styras mot:

  • Den reala kronskulden – den ska långsiktigt vara 20 procent av statsskulden.
  • Den nominella kronskulden – den ska utgöra resterande andel av statsskulden.
  • Löptiden (i termer av duration) för statsskulden ska styras mot 3,5–6 år.

Till grund för detta riktlinjebeslut ligger bl.a. Riksgäldskontorets förslag till riktlinjer. Riksbanken har yttrat sig över Riksgäldskontorets förslag och har inga invändningar. Regeringens riktlinjebeslut för 2023 överensstämmer med Riksgäldskontorets förslag.