Skrivelse från Socialdepartementet
Folkhälsopolitik för jämlikhet i hälsa och hållbar tillväxt Skr. 2005/06:205
Publicerad
Ladda ner:
Skrivelsen utgör en första uppföljning av den folkhälsopolitik som år 2002 redovisades i propositionen Mål för folkhälsan. Efter förslag i propositionen antogs det övergripande nationella målet för folkhälsa, att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det innebär att människor oavsett kön, klasstillhörighet, etnisk eller religiös tillhörighet, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder skall ges samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor.
Hälsoläget i Sverige är gott i genomsnitt men det finns påtagliga skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället som bör uppmärksammas. Dessa skillnader har negativa konsekvenser, både för enskilda personer och för samhället i sin helhet, i det senare fallet bl.a. genom att ohälsa ofta leder till ekonomiska effekter som begränsar tillväxten.
Regeringen bedömer att det finns ett positivt samband mellan god hälsa och tillväxt. Det finns därför ett samband mellan folkhälsopolitiken och politiken för en hållbar utveckling samt politiken för en ökad tillväxt.
Utvecklingen inom folkhälsopolitikens elva målområden redovisas i denna skrivelse utifrån s.k. bestämningsfaktorer för hälsa. Bestämningsfaktorer är de livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor som påverkar folkhälsan. De har koppling till många olika politikområden varför det krävs ett sektorsövergripande arbetssätt för att förbättra förutsättningarna för hälsa. De bestämningsfaktorer som presenteras i skrivelsen har valts utifrån sakkunskap som tagits fram av Statens folkhälsoinstitut i samarbete med övriga berörda myndigheter. Utvecklingen av bestämningsfaktorerna redovisas utifrån indikatorer som även de fastställts av Statens folkhälsoinstitut. Dessutom redovisas i denna skrivelse insatser som gjorts och som påverkar olika bestämningsfaktorer.
I skrivelsen aviserar regeringen att valet av bestämningsfaktorer och indikatorer i vissa fall bör ses över av Statens folkhälsoinstitut mot bakgrund av den kunskapsutveckling som sker. Översynen bör ske i samråd med berörda myndigheter.