Medborgerliga och politiska rättigheter

Den grupp av mänskliga rättigheter som kallas medborgerliga och politiska rättigheter innefattar ett skydd mot ingrepp av olika slag från statsmakternas sida samt skydd mot maktmissbruk eller godtycke vid myndighetsutövning.

Skydd mot staten och mot maktmissbruk

Den grupp av mänskliga rättigheter som kallas medborgerliga och politiska rättigheter innefattar ett skydd mot ingrepp av olika slag från statsmakternas sida samt skydd mot maktmissbruk eller godtycke vid myndighetsutövning.

Utvecklats under 500 år

De här rättigheterna kan sägas ha sitt ursprung i de olika rättighetsförklaringar som antogs i England under 1600-talet, i Nordamerika under 1700-talet i samband med frigörelsen från England, och i Frankrike under franska revolutionen. Rättigheterna återfinns i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948 och har vidareutvecklats i juridiskt bindande konventioner.

Flera olika rättigheter

De medborgerliga och politiska rättigheterna innefattar bland annat följande.

  • Rätt till liv
  • Förbud mot tortyr
  • Förbud mot slaveri och tvångsarbete
  • Rätt till frihet och säkerhet
  • Rätt till en rättvis rättegång och effektivt rättsmedel
  • Skydd för privat- och familjeliv; rätt till likställdhet mellan makar
  • Tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet
  • Yttrandefrihet
  • Förenings- och mötesfrihet
  • Skydd för egendom
  • Rätt till allmän och lika rösträtt
  • Förbud mot diskriminering

Sveriges grundlagar

Sveriges grundlagar skyddar ett flertal av de medborgerliga och politiska rättigheterna. I regeringsformen finns ett särskilt kapitel om de grundläggande fri- och rättigheter.

När en myndighet eller domstol ska tillämpa lagstiftningen, så går grundlagarna före vanliga lagar. Grundlagarna är också svårare att ändra. Det krävs två beslut i riksdagen, med ett riksdagsval emellan.

FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter

FNs konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR) antogs 1966. Konventionen innehåller ett flertal av de rättigheter som nämnts ovan.

Konventionsstaten ska vidta nödvändiga åtgärder för att genom lagstiftning och på annat sätt förverkliga rättigheterna i konventionen. Staten ska säkerställa att varje person som anser att deras rättigheter kränkts, har effektiva möjligheter att klaga och få klagomålet prövat av en behörig rättslig, administrativ eller lagstiftande myndighet.

Om en enskild upplever sig utsatt för kränkningar av konventionen, finns det i vissa fall möjlighet för den enskilde att klaga till FN:s kommitté för mänskliga rättigheter.

Europakonventionen

1950 antogs den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Även denna omfattar flera av de rättigheter som nämnts ovan. Konventionens omfattning har också utökats genom åren genom flera tilläggsprotokoll.

Alla Europarådets medlemsstater är numera anslutna till Europakonventionen. Alla har dock inte anslutit sig till alla konventionens tilläggsprotokoll.

För att säkerställa ett effektivt skydd för medborgarna i Europarådets medlemsstater finns ett unikt övervakningssystem på plats i form av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen).

Domstolens domar är rättsligt bindande för den berörda staten. I domen fastställer domstolen om staten brutit mot konventionen eller inte. Domstolen är dock inte någon överinstans till nationella domstolar och myndigheter. Den kan alltså inte ändra eller undanröja ett beslut fattat av en nationell myndighet eller domstol. Om domstolen har funnit att en kränkning av konventionen har ägt rum, kan den döma ut ett skadestånd till klaganden. Domstolens domar respekteras i varierande grad av Europarådets medlemsstater.

FN:s konvention mot tortyr

FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (CAT) antogs 1984. Konventionen förbjuder varje form av tortyr, oavsett omständigheter, samt gör det förbjudet att skicka människor till länder där risken för tortyr är stor.

För konventionen har en kommitté av oberoende experter etablerats (CAT-kommittén). Kommitténs uppdrag är att övervaka att staterna skyddar och respekterar rättigheterna i konventionen. Sverige rapporterar vart fjärde år till kommittén, som också granskar klagomål från enskilda.

EU:s rättighetsstadga

EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna antogs år 2000 och har varit rättsligt bindande sedan 2009. Stadgan fastställer de rättigheter som är bindande för EU:s institutioner, organ, och byråer samt för medlemsstaterna endast när de tillämpar EU-rätten.

Kontakt

Enheten för diskrimineringsfrågor, Kulturdepartementet
Telefon (växel) 08-405 10 00
e-post till Enheten för diskrimineringsfrågor, Kulturdepartementet, via registrator

Konventionstexter på svenska

Regeringen har gett ut skriften FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. Den innehåller bland annat en svensk översättning av konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och konventionen mot tortyr.