Frågor och svar om el
Publicerad
Regeringens mål är att Sverige ska bli världens första fossilfria industrialiserade välfärdsnation. Det kräver ett robust elsystem som levererar el när det behövs, där det behövs.
Frågor och svar om el
Brist på el kan avse olika saker, till exempel elenergibrist, eleffektbrist, nätkapacitetsbrist och lokala elavbrott. Dessa fenomen kan hänga ihop och påverka varandra.
Elenergibrist innebär att det inte finns tillräckligt med elenergi för att möta behovet över tid. Det skulle till exempel kunna orsakas av en kombination av låga nivåer i vattenmagasinen, stillastående kärnkraftreaktorer och havererade importförbindelser från grannländerna. En elenergibrist som marknaden inte lyckas hantera leder till effektbrist och ytterst ransonering.
Det behöver hela tiden finnas en balans i elsystemet mellan produktion och förbrukning. När det saknas produktion och importmöjlighet för att möta konsumtionen uppstår effektbrist. Det kan vara både på nationell nivå, inom ett elområde eller lokalt.
Nätkapacitetsbrist innebär att det finns tillräcklig energi över tid och tillräcklig effekt men att elnäten inte räcker till för att tillgodose den önskade elanvändningen i varje del av nätet. Utöver att elnätets kapacitet begränsas av antal ledningar och dess utformning, påverkas den förmågan att överföra el i näten även av exempelvis temperatur, tillgänglig produktion och dess egenskaper och underhåll av nätet.
Elområde SE3 (Göteborg och Stockholm) och SE4 (Malmö) som har otillräcklig produktion för att täcka konsumtionen över året, är beroende av att det går att importera el via stamnätet från andra områden för att möta efterfrågan. Vissa platser i norra Sverige, Västra Götalandsregionen och Skåne har ytterligare lokala kapacitetsutmaningar. Nätkapacitetsbrist medför att nätföretagens förutsättningar att ansluta mer elanvändning begränsas.
Sverige producerar rekordmycket el och exporterar mest el per capita i Europa. Vi har alltså ingen brist på elenergi i Sverige. Men med ett underdimensionerat elsystem och en ojämn tillgång till el året runt är vi vid tillfällen med hög elförbrukning eller låg produktion från väderberoende produktionskällor beroende av import av el för att täcka våra behov. Över tid har risken för effektbrist ökat, när många behöver mycket el samtidigt, inte minst på grund av att planerbar elproduktion har avvecklats. Detta är särskilt problematiskt i södra Sverige där en konsekvens är att vi tidvis har höga elpriser och svårt att ansluta ny industri. Brist på planerbar produktion påverkar också överföringskapacitet i elnätet.
Sverige är sedan 2011 indelat i fyra elprisområden. Efter nedläggningen av Barsebäck 1 och 2 år 1999 respektive 2005, och den stora störningen i elsystemet i september 2003, tog Svenska kraftnät beslut om att bygga en ny kraftledning, Sydvästlänken, med samma kapacitet som de två reaktorerna som lagts ned, för att överföra el till södra Sverige. Samtidigt hade Svenska kraftnät periodvis begränsat exporten av el, till exempel under kalla vinterdagar. År 2003 anmälde den danska intresseorganisationen Foreningen for Slutbrugere af Energi, FSE, Svenska kraftnät till EU-kommissionen. Denna anmälan ledde inte till några åtgärder från kommissionens sida. Under 2006 anmäldes Svenska kraftnät av branschorganisationen Dansk Energi till kommissionen. I anmälan hävdades att Svenska kraftnät stundtals diskriminerade danska elkunder genom att begränsa överföringskapacitet på utlandsförbindelser och därigenom främja de svenska elkunderna på bekostnad av de danska, och därigenom bröt mot EG:s konkurrensregler. År 2009 gjorde EU-kommissionen bedömningen att Svenska kraftnäts hantering bröt mot EU:s regelverk för den inre marknaden. Svenska kraftnät påbörjade därefter en indelning i elprisområden och Sverige delades in i elområden 2011.
Det EU-gemensamma regelverk för elmarknaden har sedan dess utvecklats och elområdesindelning och elområdesöversyn följer numera av EU:s regelverk för elmarknaden (bland annat artikel 32 i förordningen om kapacitetstilldelning och hantering av överbelastning (CACM) samt Elmarknadsförordningens artikel 14) och ska reflektera strukturella fysiska begränsningar i överföringskapaciteten i elnätet och möjliggöra för prissignaler som speglar varje områdes över- och underskott av el.
Elpriset bestäms av tillgång och efterfrågan på el. I Sverige påverkas både elanvändningen och tillgången på el i stor utsträckning av vädret varför även elpriset påverkas av exempelvis sol, vind, nederbörd och temperatur. Kostnaden påverkas också av bränslekostnader. Där det inom Sverige framför allt är biobränslepriser för kraftvärmen som påverkar prissättning, samt i viss utsträckning priser på fossila bränslen. I våra grannländer (förutom Norge) kopplar priset i högre grad till priset på fossila bränslen som kol och gas samt priset på utsläppsrätter.
För att komma till rätta med höga elpriser behövs ny fossilfri kraft som kan levererar el årets alla timmar. Sverige är en del av den europeiska elmarknaden varför tillgång, efterfrågan och elpris i våra grannländer även påverkar Sverige. När södra Sveriges planerbara elproduktion minskade ökade även påverkan på svenska elpriser av elmarknaderna i våra grannländer.
Regeringen arbetar intensivt för att stärka energiförsörjningen på kort, medellång och längre sikt. Regeringen beslutade akut, kort efter att den tillträdde om ett elstöd till hushåll, företag och kommuner som då var drabbade av mycket höga elkostnader.
På kort och medellång sikt har regeringen och berörda myndigheter vidtagit och beslutat om mer än 60 åtgärder som bedöms stärka energiförsörjningen redan till omkring 2030. Flera åtgärder bedöms få effekt under åren 2026 till 2028. Vidare redan under början av 2025 återstartar bland annat Öresundsverket i Malmö. Under 2023 och 2024 bedöms 6 100 MW elproduktion ha tillkommit, framför allt i form av vind- och solkraft.
På längre sikt arbetar regeringen med att förbättra förutsättningarna för mer elproduktion i Sverige. Det handlar bland annat om att lägga grunden för ny kärnkraft i Sverige, öka incitamenten för ny landbaserad vindkraft och att värna vattenkraften. Alla fossilfria kraftslag behövs, som vattenkraft, kraftvärme, vindkraft, solenergi och ny kärnkraft.
Andra exempel på åtgärder är enklare och effektivare tillståndsprocesser i samband med utbyggnad och underhåll av elnätet. Behovet av mer produktion och elnät på rätt ställen och med rätt egenskaper är högt prioriterat för regeringen.
Elsystemets utformning – var elproduktion och nät byggs, samt vilka egenskaper de har – avgör våra elpriser. Sverige behöver ett elsystem med en utformning som kan matcha efterfrågan på el årets alla dagar till konkurrenskraftiga priser, oavsett väder och vind.
Införandet av flödesbaserad kapacitetsberäkning går tillbaka till 2009 där införandet av kapacitetstilldelning beslutades och som senare genomfördes genom bestämmelser i en kommissionsförordning från 2015. Det europeiska regelverket är gemensamt antaget inom EU.
Flera europeiska länder har redan infört flödesbaserad kapacitetsberäkning. I Norden sker implementeringen gemensamt genom ansvariga myndigheter i respektive land. Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen samt deras motsvarigheter i våra nordiska grannländer har ansvaret för att införandet genomförs och därefter utvärderas i enlighet med gällande regelverk. Regeringen följer införandet noga.
Att nyttja befintliga elnät för att överföra mer el bedöms i grunden vara positivt för Sverige. Överföringskapaciteten i elnätet ökar, vilket minskar behovet av att lika mycket bygga ut elnätet jämfört med den gamla metoden. Motsvarande kapacitetshöjning genom nätinvesteringar hade kostat omkring 40–50 miljarder kronor.
Sverige exporterar el för att vi är en del av den gemensamma europeiska elmarknaden där elproducenter och elanvändare inom hela marknadsområdet kan handla el med varandra. Elnäten är ihopkopplade så handeln med el ger upphov till att el flödar över nationsgränserna. Den elproduktion inom den gemensamma marknaden som är billigast kommer att köpas i första hand. Då Sverige har en konkurrenskraftig elproduktion i form av kärnkraft, vattenkraft och vindkraft exporterar vi ofta el. I en situation där ett land har elbrist och inte har tillräckligt med egen produktion innebär den gemensamma elmarknaden att det finns möjlighet att importera el. Det här är ett sätt att säkra försörjningstryggheten inom EU.
