Kärnkraft: frågor och svar

För att klara av klimatomställningen, stärka Sveriges konkurrenskraft och nå hela vägen ner till nettonoll utsläpp år 2045 behöver Sverige elektrifieras. I dag producerar vi inte tillräckligt med el för att klara det målet, elproduktionen behöver fördubblas till år 2045 och då behövs bland annat en kraftfull utbyggnad av kärnkraften eftersom den är en planerbar och fossilfri energikälla. 

Det finns sex kärnreaktorer i drift i Sverige. Reaktorerna är fördelade med 3 st i Forsmark, 1 st i Oskarshamn och 2 st i Ringhals. Kärnkraften står för cirka 30 procent av elproduktionen i Sverige.

• Strålsäkerhetsmyndigheten

Inom 25 år behöver elproduktionen fördubblas i Sverige. Regeringen arbetar hårt för att skapa förutsättningar för alla fossilfria energislag. Vattenkraften kan dock inte byggas ut i stor skala och vind- och solkraft är väderberoende kraftslag som inte alltid producerar el när den behövs. Kärnkraften som är en planerbar och fossilfri kraftproduktion är därför den absolut viktigaste komponenten för att uppnå ett robust elsystem som kan leverera el till konkurrenskraftiga priser när det behövs och där det behövs. Mer planerbar elproduktion i form av kärnkraft hjälper till att stabilisera elsystemet, vilket behövs för att underlätta att koppla på fler vindkraftsparker och för att kunna garantera tilldelning av effekt till industrier som vill minska CO2-utsläpp genom att elektrifiera eller expandera sin industriproduktion. 

Regeringens politik ska möjliggöra för att ny kärnkraft med total effekt om minst 2500 MW ska kunna finnas på plats senast år 2035, vilket motsvarar två stora konventionella reaktorer. För att komma upp i en elproduktion på minst 300 TWh till år 2045, behöver kärnkraften byggas ut med motsvarande minst 10 konventionella reaktorer. 

Givet de långsiktiga behoven av fossilfri el till 2045 behövs en kraftfull utbyggnad. Den exakta mängden el och typ av reaktorer som behövs beror på flera saker, såsom elbehovet och utbyggnadstakten i elsystemet, var ny konsumtion och produktion förläggs i landet, drifttidsförlängning hos befintliga kärnkraftsreaktorer samt teknikutvecklingen och teknikval för ny kärnkraft.

Det finns för- och nackdelar med olika tekniker och båda kan behövas. Det är aktörerna på marknaden som fattar beslut om vilken teknik de vill bygga och använda sig av. Därför arbetar regeringen nu intensivt med att ändra lagstiftningen för att skapa förutsättningar för marknaden att kunna bygga ut kärnkraften i den takt som behovet av el utvecklas i och med klimatomställningen som kommer att ske de närmaste 20 åren. 

Kärnkraften är fossilfri – den släpper inte ut några växthusgaser. För att nå hela vägen till nettonoll utsläpp till år 2045 krävs att vi får fram mycket mer fossilfri el. Ny kärnkraft kommer spela en nyckelroll i den omställningen, eftersom vattenkraft inte går att bygga ut, och vindkraft och solenergi är väderberoende. 

Regeringen har tillsatt en utredning med anledning av de åtgärder som har vidtagits för att kunna bygga ut kärnkraften. Utredaren ska se över hur det befintliga kärnavfallssystemet kan utvecklas, så att det framtida kärnavfallet och använda kärnbränslet fortsatt kan omhändertas på ett säkert sätt. 

• Regeringen tillsätter utredning om ny kärnkraft – ett andra steg

För att säkerställa en kraftfull utbyggnad av ny kärnkraft tillsätter regeringen  en nationell samordnare, Carl Berglöf, som ska stödja regeringen i arbetet med att främja ny kärnkraft.  

För att kärnkraften ska kunna byggas ut i Sverige behöver åtgärder 
genomföras inom ett flertal områden och på kort tid. Det handlar bland annat. om att ta bort hinder för ny kärnkraft, underlätta finansieringen av investeringar i ny kärnkraft och säkra kompetensförsörjningen hos de olika involverade aktörerna. 

Samordnaren ska bland annat:

• Stödja Regeringskansliet med att följa upp och analysera hur arbetet med utbyggnaden av kärnkraft fortskrider samt identifiera behov av kompletterande åtgärder i syfte att driva arbetet framåt, 
• vara en kontaktpunkt för intressenter och aktörer inom kärnkraftsområdet och samverka med dessa i syfte att öka takten i etableringen av ny kärnkraft.

Carl Berglöf tillträder tjänsten som nationell kärnkraftssamordnare den 1 februari 2024. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2026.

Om Carl Berglöf

Carl Berglöf har sedan 2017 varit kärnkraftsrådgivare hos branschorganisationen Energiföretagen Sverige. Carl har en doktorsexamen i reaktorfysik från Kungliga Tekniska högskolan och har även arbetat sex år på Vattenfall med bland annat planering av ny kärnkraft.

• Kommittédirektiv: En nationell samordnare för utbyggnad av kärnkraft

Regeringens åtgärder för att skapa förutsättningar för ny kärnkraft i Sverige tog utgångspunkt i det nya energipolitiska målet om 100 procent fossilfri elproduktion till 2040 som riksdagen beslutade om i våras. Detta har regeringen genomfört hittills:  

• Strålsäkerhetsmyndigheten är den huvudsakliga myndigheten som ansvarar för att övervaka och reglera användningen av joniserande strålning, inklusive kärnkraftsrelaterade aktiviteter. Detta innefattar reglering av säkerheten vid kärnkraftverk och hanteringen av radioaktivt avfall. 
• Energimyndigheten är ansvarig för att främja hållbar och säker energianvändning, inklusive kärnkraft. De deltar i beslutsprocessen om kärnkraftverk och ansvarar för att hantera frågor om energiproduktion och energiförsörjning. 
• Kärnavfallsrådet är en oberoende expertmyndighet som ger råd och utvärderingar om hanteringen av kärnavfall, inklusive långsiktig slutförvaring. 
• Svenska kraftnät ansvarar för att tilldela effekt och ansluta kärnkraftsreaktorer till stamnätet.
• Mark- och miljödomstolen är involverad i processen för tillståndsgivning för kärnkraftsanläggningar och hantering av relaterade miljöfrågor. Domstolen spelar en viktig roll i att avgöra om tillstånd ska ges för kärnkraftsprojekt. 

• Strålsäkerhetsmyndigheten
• Energimyndigheten
• Mark- och miljödomstolar
• Kärnavfallsrådet
• Svenska kraftnät