Artikel från Finansdepartementet

Grön taxonomi ska göra det enklare att identifiera och jämföra miljömässigt hållbara investeringar

Publicerad · Uppdaterad

EU:s nya taxonomi är ett verktyg som klassificerar vilka investeringar som är miljömässigt hållbara. Syftet är att säkerställa att finanssektorn får gemensamma riktlinjer för vilka investeringar som ska få kallas gröna.

EU-kommissionen publicerade den 20 november ett utkast till delegerad akt för de klimatrelaterade målen i taxonomin. Utkastet var föremål för offentlig konsultation till den 18 december. Regeringen har efter överläggning med Finansutskottet svarat på konsultationen.

 Regeringen har under arbetet med konsultationssvaret, liksom under förhandlingen av förordningen, fört en aktiv dialog med kommissionen och andra medlemsstater.

Utifrån den återkoppling som lämnas kan kommissionen göra vissa justeringar. Därefter ska kommissionen anta den delegerade akten. Det ska ske senast den 31 december i år, enligt vad som anges i förordningen. Efter kommissionens beslut har rådet (EU:s medlemsländer) och Europaparlamentet fyra månader att acceptera eller invända mot akten. 

Den EU-gemensamma taxonomin ger möjlighet att identifiera och jämföra investeringar som är nödvändiga för att nå en hållbar ekonomi. Tanken är att den ska ligga till grund för framtida standarder och märkning av hållbara finansiella produkter. Taxonomin utgör därmed en grundpelare för flera andra av åtgärderna i Kommissionens handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt som presenterades i mars 2018. Sverige har tillsammans med Frankrike varit ett av de mest aktiva länderna för att hållbarhetsfrågor ska inkluderas i kapitalmarknadsunionen. Genom att samma regelverk tillämpas i alla medlemsländer får vi en jämnare spelplan.

Taxonomin spelar också en central roll för EU-kommissionens nya ”Green Deal”. Kommissionen konstaterar att offentliga medel inte räcker till för att nå EU:s hållbarhetsmål, inklusive Parisavtalet och vill mobilisera 1000 miljarder euro i gröna investeringar. Finansmarknaden spelar här en avgörande roll för att stödja omställningen och taxonomin kommer att vara ett viktigt verktyg för att uppnå detta. 

 

Frågor och svar: Taxonomiförordningen och EU-Kommissionens utkast till delegerad akt för taxonomin

Taxonomin är ett verktyg för att identifiera miljömässigt hållbara investeringar. Den utgår från en binär ansats, miljömässigt hållbar eller inte, där EU-kommissionen har fastställt sex miljömålsättningar:

  1. Begränsning av klimatförändringar
  2. Anpassning till klimatförändringar
  3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
  4. Övergång till en cirkulär ekonomi
  5. Förebyggande och kontroll av föroreningar
  6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

För att klassificeras som miljömässigt hållbar ska en verksamhet bidra väsentligt till minst ett av målen samtidigt som den inte väsentligt ska skada något av de andra målen. Ingen verksamhet utesluts på förhand med undantag för fossil energiproduktion.

Taxonomin utgör en grundpelare för flera andra av åtgärderna i EU:s handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt.  Den är ett verktyg som klassificerar vilka investeringar som är miljömässigt hållbara. Syftet är att säkerställa att finanssektorn får gemensamma riktlinjer för vilka investeringar som ska få kallas gröna. Taxonomin ger möjlighet att identifiera och jämföra investeringar som är nödvändiga för att nå en hållbar ekonomi. Tanken är att den ska ligga till grund för framtida standarder och märkning av hållbara finansiella produkter.

Den EU-gemensamma taxonomi för miljömässigt hållbara investeringar är en av åtgärderna i EU:s handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt som Kommissionen antog år 2018. Taxonomin ger möjlighet att identifiera och jämföra investeringar som är nödvändiga för att nå en hållbar ekonomi. Tanken är att den ska ligga till grund för framtida standarder och märkning av hållbara finansiella produkter.

Taxonomiförordningen trädde i kraft den 12 juli 2020. Genomförandet sker stegvis och förordningen kommer att tillämpas fullt ut från och med den 1 januari 2023. Som ett första steg ska tekniska granskningskriterier för minskade klimatutsläpp och klimatanpassning antas av kommissionen i form av delegerad akt senast den 31 december i år och tillämpas from den 1 januari 2022. För de övriga fyra miljömålen (vatten och marina resurser, cirkulär ekonomi, föroreningar, biologisk mångfald och skydd av ekosystem) ska kommissionen med hjälp av en tillsatt plattform med experter utveckla tekniska granskningskriterier för antagande sista december 2021, för att tillämpas från och med den 1 januari 2023.

Kommissionen presenterade ett utkast till delegerad akt den 20 november 2020. Det är nu ute för offentlig konsultation där alla som vill kan lämna synpunkter fram till och med den 18 december. Kommissionen kan sedan justera den delegerade akten mot bakgrund av de synpunkter som framförts. Kommissionen ska anta den delegerade akten senast den 31 december i år, enligt vad som anges i förordningen. Regeringens bedömning är dock att det snarare kommer att dröja en bit på det nya året för att kommissionen ska hinna med att bearbeta de synpunkter som kommer in för att slutprodukten ska bli så bra som möjligt.

Den delegerade akten träder sedan i kraft om inte rådet eller Europaparlamentet invänder mot detta inom 4 månader efter att ha delgivits akten. För att rådet ska invända mot den delegerade akten krävs att en kvalificerad majoritet av rådet anser att den inte ska antas. Det går även att be om 2 månaders extra betänketid.

Medlemsstaterna kan bara säga ja eller nej till själva akten efter att kommissionen antagit den. Det innebär att innehållet inte kan ändras efter att akten antagits av kommissionen. Medlemsstater så väl som andra aktörer har haft möjlighet att skicka in sina synpunkter på kommissionens utkast till delegerad akt mellan den 20 november och 18 december vilket regeringen också har gjort. För att motsätta sig akten efter antagandet krävs att 55 procent av medlemsstaterna i rådet säger nej och som tillsammans omfattar minst 65 procent av EU:s befolkning (kvalificerad majoritet). Betänketiden enligt förordningen är 4 månader efter att rådet/Europaparlamentet delgivits akten efter EU-kommissionens antagande.

Sverige har från början varit ett av de mest pådrivande länderna i att EU ska ta sig an hållbarhet inom kapitalmarknadsunionen och har därefter tagit en aktiv roll även i taxonomiförhandlingarna. Bland annat har regeringen, efter överläggning med riksdagen, stött ambitionen att klassificera miljömässigt hållbara verksamheter i ekonomin genom EU:s taxonomi som underlättar att identifiera och jämföra hållbara investeringar. Sverige har i dessa förhandlingar fått gehör för flera viktiga frågor, så som en hög miljöambition, teknikneutralitet, förutsägbara regler för förnybar elproduktion, att undvika överlappande lagstiftning samt att taxonomin ska användas för alla finansiella produkter och inte enbart skapa extra rapporteringskrav för de som redan jobbar med hållbarhet.

Ingen verksamhet utesluts från taxonomin per automatik enligt förordningen med undantag för fossil energi. Skog, vattenkraft och bioenergi ingår och det är fullt möjligt att klassificeras som grön enligt taxonomin även enligt nuvarande utkast. Det är hur hårda kriterierna ska vara för företagen som diskuterats i samband med kommissionens utkast på den första delegerade akten.

Kriterierna ska enligt förordningen ha en hög miljöambition, vara objektiva och vetenskapligt underbyggda och återspegla måluppfyllelse av de hållbarhetsmål som EU:s medlemsstater ställt sig bakom. Därför är det inte tillräckligt att aktiviteten i sig bidrar till minskade klimatutsläpp för att bli taxonomigrön – det krävs också att den inte väsentligt har negativa effekter på andra miljömål. Om det t.ex. skulle visa sig att delar av den svenska befintliga vattenkrafts- och skogsproduktion inte klassas som taxonomigrön så kommer taxonomin att ange vad som krävs.

Det vore önskvärt att alla aktiviteter klassas utefter en nyanserad skala från mörkbrunt till mörkgrönt. Det bedömdes dock inte realistiskt på kort sikt. Kommissionen har initialt inkluderat verksamheter med störst potential att bidra till minskade klimatutsläpp respektive klimatanpassning. Redan nästa år ska kommissionen också ta fram en rapport med förslag på hur taxonomins omfattning kan utvecklas med verksamheter som kan betraktas som mer neutrala respektive skadliga, dvs. fler nyanser samt sociala aspekter.

Regeringens ståndpunkter under förhandlingarna av taxonomiförordningen motiverades utifrån bedömningen att svenska intressen generellt gynnas av en mer objektiv bedömning då svenska företag ofta har en högre miljömässig ambition och standard än företag i många andra länder inom EU. Regeringskansliet sammankallade tidigt en referensgrupp som bestod av företag och branschorganisationer från olika sektorer, där bland annat energisektorn och skogssektorn fanns representerade.

Medlemmarna i referensgruppen har hållits informerade och givits möjligheter att komma in med synpunkter. Synpunkterna har sedan utgjort underlag när instruktioner har beretts i Regeringskansliet inför förhandlingar av förordningstexten. Flera av dessa synpunkter har Sverige också fått gehör för.

Under arbetet med kommissionens utkast till delegerad akt har regeringen fört en aktiv dialog med kommissionen och andra medlemsstater. Regeringskansliet har också fått en stor mängd inspel från branschen som har varit ett värdefullt bidrag till den interna analysen. Här är det viktigt att poängtera att branschen själva också uppmanats att direkt delta i konsultationen.

Svenska företag ligger generellt i framkant i klimat- och miljöarbetet. Genom taxonomin kommer fler investerare att få upp ögonen för svenska företag som ligger långt fram i omställningen till en mer hållbar ekonomi och flertalet svenska bolag kommer att gynnas av detta.

Taxonomiförordningen handlar om krav på hållbarhetsinformation och lagkravet omfattar formellt

•  EU och enskilda medlemsstater omfattas vad gäller åtgärder som antas för att fastställa krav på finansmarknadsaktörer eller emittenter med avseende på finansiella produkter och företagsobligationer som tillhandahålls som miljömässigt hållbara.

• Finansmarknadsaktörer som erbjuder miljömässigt hållbara finansiella produkter ska informera om hur stor andel av produkten som är investerad i miljömässigt hållbara verksamheter enligt taxonomin. Finansmarknadsaktörer som inte erbjuder sådana produkter ska informera om detta.

• Större företag som omfattas av EU:s minimikrav för direktivet för hållbarhetsrapportering ska ange hur stor del av deras verksamhet som är förenlig med taxonomin. 

I praktiken kommer detta ge ringar på vattnet längs med hela investeringskedjan och påverka ett stort antal företag vars värdepapper ingår i de aktie- och obligationsfonder som omfattas av lagkravet. Likaså förväntas kravet på större företag att redovisa sin verksamhet att spilla över på mindre företag.

Konsultationsperioden för kommissionens utkast på delegerad akt rörande de tekniska granskningskriterierna gick ut den 18 december. Kommissionen förväntas nu gå igenom de synpunkter som inkommit och kan därefter justera akten. Enligt taxonomiförordningen ska kommissionen anta en slutlig delegerad akt senast den 31 december i år. Därefter påbörjas en process i rådet respektive Europaparlamentet för att anta eller förkasta akten.

Regeringen har svarat på konsultationen och svaret går att ta del av i länk till höger på sidan, under "genvägar". Konsultationssvaret föregicks av en överläggning i finansutskottet (i pdf).
Regeringens överläggningspromemoria, inklusive de övergripande ståndpunkter som fastställdes av finansutskottet den 15 december 2020 kan läsas via länk till höger under "genvägar"