Artikel från Finansdepartementet

En taxonomi för hållbara investeringar

Publicerad Uppdaterad

Syftet med EU:s taxonomi är att hjälpa investerare att identifiera och jämföra miljömässigt hållbara investeringar genom ett gemensamt klassificeringssystem för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter. Taxonomin är ett viktigt verktyg för att nå EU:s klimatmål och målsättningarna inom EU:s gröna tillväxtstrategi, den gröna given.

För att nå EU:s klimatmål och målsättningarna inom den gröna given behöver investeringar i större utsträckning styras mot hållbara projekt och verksamheter. En grundförutsättning för detta är att investerare, företag och beslutsfattare kan identifiera och jämföra investeringar utifrån gemensamma definitioner av vad som är hållbart. Etableringen av ett klassificeringssystem för miljömässigt hållbara verksamheter, en grön taxonomi, är därför en central åtgärd inom ramen för EU:s handlingsplan för finansieringen av hållbar tillväxt.  

EU:s gröna taxonomi­förordning, som antogs i juni 2020, utgör en ramreglering för att avgöra vilka ekonomiska verksamheter som ska anses vara miljömässigt hållbara i taxonomin. För att en viss ekonomisk verksamhet ska klassificeras som miljömässigt hållbar så ska den bidra väsentligt till ett eller flera av sex fastställda miljömål, inte orsaka betydande skada för något av de övriga målen, och uppfylla vissa minimikrav inom hållbarhet. Det krävs också att verksamheten överensstämmer med mer detaljerade villkor, så kallade tekniska granskningskriterier, som ska fastställas av kommissionen i delegerade akter till förordningen.

Lagstiftningsarbetet inom EU och i Sverige

Den 4 juni 2021 antog kommissionen en första delegerad akt med granskningskriterier för de två klimatrelaterade målen i taxonomin. Rådet och Europaparlamentet hade därefter sex månader på sig att granska den delegerade akten. Sverige förespråkade att rådet skulle invända mot den delegerade akten, främst på grund av klassificeringen av hållbart skogsbruk. Det fanns inte tillräckligt stöd för att invända mot akten i vare sig rådet eller Europaparlamentet. Den delegerade akten började tillämpas den 1 januari 2022.

Den 6 juli 2021 antog kommissionen en delegerad akt som specificerar innehållet i och presentationen av de upplysningar som ska lämnas enligt artikel 8 i taxonomiförordningen. Varken rådet eller Europaparlamentet invände mot akten, som därmed trädde ikraft och började tillämpas stegvis den 1 januari 2022.

Den 31 december 2021 inledde kommissionen en konsultation med medlemsstaterna kring ett utkast till en delegerad akt som ska komplettera de två akterna ovan. Kompletteringarna handlar dels om att fastställa ytterligare granskningskriterier för de två klimatrelaterade målen i taxonomiförordningen för vissa kärnkrafts- och naturgasrelaterade verksamheter, dels om att specificera särskilda upplysningskrav avseende dessa verksamheter. Kommissionen kommer inte att hålla någon offentlig konsultation kring utkastet. Kommissionen väntas anta den delegerade akten i slutet av januari i år.

Kommissionen väntas senare under våren presentera utkast till en delegerad akt med granskningskriterier för taxonomins fyra övriga miljömål. Denna akt kommer att bli föremål för offentlig konsultation.

Regeringen är aktivt involverade i kommissionens arbete med delegerad akter, både genom att besvara konsultationer och genom direkta kontakter med kommissionen och andra medlemsländer.

Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen med förslag till vissa lagstiftnings­åtgärder som bedöms nödvändiga för tillämpningen av taxonomi­förordningen i Sverige. Lagförslagen är inte kopplade till de delegerade akterna och behandlar inte frågan om vad som ska anses miljömässigt hållbart.

Frågor och svar: Taxonomiförordningen och EU-kommissionens utkast till delegerad akt för taxonomin

Taxonomin är ett verktyg för att identifiera miljömässigt hållbara investeringar. Det är ett gemensamt klassificeringssystem för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter, som syftar till att hjälpa investerare att identifiera och jämföra miljömässigt hållbara investeringar. Taxonomiförordningen utgör en ramreglering för att avgöra vilka ekonomiska verksamheter som ska anses vara miljömässigt hållbara i taxonomin. För att en viss ekonomisk verksamhet ska klassificeras som miljömässigt hållbar så ska den bidra väsentligt till ett eller flera av sex fastställda miljömål (se nedan), inte orsaka betydande skada för något av de övriga målen, samt uppfylla vissa minimikrav inom hållbarhet. Det krävs också att den ekonomiska verksamheten överensstämmer med så kallade tekniska granskningskriterier dessa ska fastställas av kommissionen i delegerade akter till förordningen. Taxonomin omfattar följande miljömål:

  1. Begränsning av klimatförändringar
  2. Anpassning till klimatförändringar
  3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
  4. Övergång till en cirkulär ekonomi
  5. Förebyggande och kontroll av föroreningar
  6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Taxonomin utgår från en binär ansats vilket innebär att en ekonomisk verksamhet antingen är miljömässigt hållbar eller inte. Ingen verksamhet utesluts på förhand från taxonomin med undantag för fossil energiproduktion.

För att nå EU:s klimatmål och målsättningarna inom den europeiska gröna given behöver investeringar i större utsträckning styras mot hållbara projekt och verksamheter. En grundförutsättning för att möjliggöra detta är att investerare, företag och beslutsfattare kan identifiera och jämföra investeringar utifrån gemensamma definitioner av vad som är hållbart. Etableringen av ett EU-gemensamt klassificeringssystem för miljömässigt hållbara verksamheter, en grön taxonomi, är därför en central åtgärd inom ramen för EU:s handlingsplan för finansieringen av hållbar tillväxt och en grundpelare för flera andra åtgärder inom ramen för EU:s handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt. Tanken är att taxonomin bland annat ska ligga till grund för framtida standarder och märkningar av hållbara finansiella produkter.

Taxonomiförordningen som trädde i kraft den 12 juli 2020 genomförs stegvis och ska tillämpas fullt ut från och med den 1 januari 2023. Kommissionen ska enligt förordningen anta delegerade akter i vissa delar, bland annat för att fastställa så kallade tekniska granskningskriterier för att avgöra under vilka villkor en viss ekonomisk verksamhet ska anses vara miljömässigt hållbar i taxonomin.

Kommissionen antog i juni 2021 en första delegerad akt med tekniska granskningskriterier för de två klimatrelaterade målen i taxonomin, dvs. begränsning av klimatförändringar och anpassning till klimatförändringar. Den delegerade akten ska enligt förordningen tillämpas från och med den 1 januari 2022.

Kommissionen kommer löpande att ta fram delegerade akter för att komplettera förordningen i andra delar.

När kommissionen har antagit en delegerad akten så har både rådet och Europaparlamentet fyra månader på sig att komma med invändningar mot akten. Ställningstagandet avser då akten i sin helhet och det går därmed inte att påverka innehållet i akten efter kommissionens antagande. För att rådet ska invända mot akten så krävs att 72 procent av medlemsstaterna i rådet, som tillsammans omfattar minst 65 procent av EU:s befolkning, står bakom ett sådant beslut (s.k. förstärkt kvalificerad majoritet). För att parlamentet ska invända mot akten krävs enkel majoritet. Om det inte finns några invändningar från rådet eller parlamentet så träder den delegerade akten i kraft. Om däremot rådet eller parlamentet invänder mot akten så kommer den inte att kunna träda i kraft

Sverige har från början varit ett av de mest pådrivande länderna för att EU ska ta sig an hållbarhet inom kapitalmarknadsunionen och har efter överläggning med riksdagen stött ambitionen att klassificera miljömässigt hållbara verksamheter genom EU:s gröna taxonomi.

Sverige tog en aktiv roll i förhandlingarna om taxonomiförordningen och fick gehör för flera, för Sverige, viktiga frågor, bland annat kopplat till inriktningen om en hög miljöambition, teknikneutralitet, förutsägbara regler för förnybar elproduktion, att undvika överlappande lagstiftning och att taxonomin ska användas för alla finansiella produkter, dvs. inte enbart skapa extra rapporteringskrav för de som redan arbetar med hållbarhet. När förordningen skulle antas av rådet så röstade Sverige, som enda land, nej efter samråd med EU-nämnden, med anledning av hanteringen av hållbart skogsbruk och det nationella självbestämmandet över skogsfrågor.

Just nu arbetar kommissionens med att ta fram delegerade akter till förordningen. Det är i de delegerade akterna som kommissionen fastställer de specifika kriterierna som ska användas för att avgöra när en viss ekonomisk verksamhet ska anses vara miljömässigt hållbar i taxonomin. 

Vad gäller den delegerade akten med granskningskriterier för taxonomins två klimatrelaterade mål, som antogs i juni 2021, så har regeringen arbetat aktivt för att påverka aktens utformning. Sveriges besvarade, efter överläggning med finansutskottet, den offentliga konsultation som kommissionen höll i slutet av 2020 och framförde även synpunkter i direkta kontakter med kommissionen. Synpunkterna rörde bland annat klassificeringen av verksamheter inom skogsbruk, bioenergi och vattenkraft. Regeringen fick gehör för synpunkter i flera väsentliga delar, men vissa invändningar kvarstår i den nu antagna akten, framförallt i delar om skogsbruk. Sveriges förespråkade, efter ny överläggning med finansutskottet, att rådet skulle invända mot akten. Det fanns inte tillräckligt stöd för en sådan linje i rådet. Den delegerade akten började tillämpas den 1 januari 2022.

Verksamheter inom skogsbruk, vattenkraft och bioenergi omfattas av taxonomin och kan klassificeras som hållbara givet att vissa villkor är uppfyllda. Det som har diskuterats är hur hårda dessa villkor bör vara. Enligt förordningen ska taxonomin ha en hög miljöambition, vara objektiv och vetenskapligt underbyggd, och återspegla måluppfyllelse av de hållbarhetsmål som EU:s medlemsstater ställt sig bakom. För att klassificeras som hållbar i taxonomin är det därför inte tillräckligt att verksamheten bidrar till minskade klimatutsläpp, utan det krävs också att verksamheten inte orsakar betydande skada på något av de andra miljömålen som omfattas av taxonomin. Om det skulle visa sig att en viss verksamhet inte klassificeras som hållbar i taxonomin så kommer det att framgå i taxonomin vad som krävs för att nå dit.

Det vore önskvärt med en taxonomi som klassificerar verksamheter efter en mer nyanserad skala från mörkbrunt till mörkgrönt. Detta bedömdes dock inte realistiskt att uppnå på kort sikt. Kommissionen har initialt inkluderat de verksamheter som bedömts ha störst potential att bidra till begränsning av respektive anpassning till klimatförändringarna. Men taxonomin kommer att utvecklas över tid. Kommissionen ska enligt förordningen ta fram en rapport med en beskrivning av hur taxonomin skulle kunna utvidgas till att omfatta även verksamheter som inte har någon betydande påverkan på den miljömässiga hållbarheten och verksamheter som orsakar betydande skada för miljömässig hållbarhet, samt andra hållbarhetsmål, som till exempel sociala mål.

Regeringens ståndpunkter under förhandlingarna av taxonomiförordningen motiverades utifrån bedömningen att svenska intressen generellt gynnas av en mer objektiv bedömning då svenska företag ofta har en högre miljömässig ambition och standard än företag i många andra länder inom EU. Regeringskansliet sammankallade tidigt en referensgrupp att konsultera under förhandlingarna, som bestod av företag och branschorganisationer från olika sektorer, där bland annat energisektorn och skogssektorn fanns representerade. Medlemmarna i referensgruppen hölls informerade och gavs möjligheter att lämna synpunkter. Synpunkterna utgjorde sedan underlag när instruktioner har beretts i Regeringskansliet inför förhandlingar av förordningstexten. Flera av dessa synpunkter har Sverige också fått gehör för.

Under arbetet med kommissionens utkast till delegerade akter till förordningen så har regeringen fört en aktiv dialog med kommissionen och andra medlemsstater. Regeringskansliet har också fått en stor mängd inspel från branschen som har varit ett värdefullt bidrag till den interna analysen. Här är det viktigt att poängtera att branschen själva också uppmanats att direkt delta i konsultationen.

Svenska företag ligger generellt sett i framkant i klimat- och miljöarbetet. Genom taxonomin kommer fler investerare att få upp ögonen för svenska företag som ligger långt fram i omställningen till en mer hållbar ekonomi och flertalet svenska bolag kommer att gynnas av detta.

Taxonomiförordningen handlar om krav på hållbarhetsinformation och lagkravet omfattar formellt:

•  EU och enskilda medlemsstater omfattas vad gäller åtgärder som antas för att fastställa krav på finansmarknadsaktörer eller emittenter med avseende på finansiella produkter och företagsobligationer som tillhandahålls som miljömässigt hållbara.

•  Finansmarknadsaktörer som tillhandahåller finansiella produkter: Finansmarknads­aktörer som erbjuder miljömässigt hållbara finansiella produkter ska informera om hur stor andel av produkten som är investerad i miljömässigt hållbara verksamheter enligt taxonomin. Finansmarknads­aktörer som inte erbjuder sådana produkter ska informera om det.

•  Större företag som omfattas av EU:s direktiv för icke-finansiell rapportering (Non-Financial Reporting Directive, NFRD) ska ange hur stor andel av deras verksamhet som är förenlig med taxonomin. 

I praktiken kommer detta att ge ringar på vattnet längs med hela investeringskedjan och påverka ett stort antal företag vars värdepapper ingår i de aktie- och obligationsfonder som omfattas av lagkravet. Likaså förväntas kravet på större företag att redovisa sin verksamhet att spilla över på mindre företag.

Den kompletterande delegerade akten med tekniska granskningskriterier för de klimatrelaterade målen i taxonomin väntas antas i slutet av januari 2022. Därefter påbörjas en granskningsperiod under vilken rådet och Europaparlamentet har möjlighet att invända mot akten. Framöver väntas kommissionen även anta fler delegerade akter med tekniska granskningskriterier för ytterligare verksamheter och fler av taxonomins miljömål.

Regeringen avser att besvara konsultationen. Sveriges ståndpunkter kring utkastet har förankrats i riksdagens finansutskott.