Artikel från Finansdepartementet

En taxonomi för hållbara investeringar

Publicerad · Uppdaterad

Syftet med EU:s taxonomi är att hjälpa investerare att identifiera och jämföra miljömässigt hållbara investeringar genom ett gemensamt klassificeringssystem för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter. Taxonomin är ett viktigt verktyg för att nå EU:s klimatmål och målsättningarna inom EU:s gröna tillväxtstrategi, den gröna given.

För att nå EU:s klimatmål och målsättningarna inom den gröna given behöver investeringar i större utsträckning styras mot hållbara projekt och verksamheter. En grundförutsättning för detta är att investerare, företag och beslutsfattare kan identifiera och jämföra investeringar utifrån gemensamma definitioner av vad som är hållbart. Etableringen av ett klassificeringssystem för miljömässigt hållbara verksamheter, en grön taxonomi, är därför en central åtgärd inom ramen för EU:s handlingsplan för finansieringen av hållbar tillväxt.  

Taxonomi­förordningen, som antogs i juni 2020, utgör en ramreglering för att avgöra vilka ekonomiska verksamheter som ska anses vara miljömässigt hållbara i taxonomin. För att en viss ekonomisk verksamhet ska klassificeras som miljömässigt hållbar så ska den bidra väsentligt till ett eller flera av sex fastställda miljömål, inte orsaka betydande skada för något av de övriga målen, samt uppfylla vissa minimikrav inom hållbarhet. Villkoren för ”väsentligt bidrag” och ”betydande skada” för olika ekonomiska verksamheter ska specificeras närmare genom så kallade tekniska granskningskriterier. Dessa ska fastställas av kommissionen i delegerade akter till förordningen.

Den delegerade akten och arbetet framöver

Utkastet har varit föremål för en offentlig konsultation, som avslutades den 18 december 2020. Regeringen deltog i konsultationen efter överläggning med finansutskottet den 15 december 2020. Under konsultationen inkom drygt 46 000 svar till kommissionen, vilket vittnar om det stora engagemang som frågan har väckt. Den 21 april 2021 nådde kommissionen en politisk överenskommelse om den delegerad akten till förordningen. Överenskommelsen fastställer tekniska granskningskriterier för de klimatrelaterade målen i taxonomin. Kommissionen har meddelat att akten kommer att antas formellt i slutet av maj, efter översättning till alla EU:s officiella språk.

Efter antagandet inleds en tidsfrist om fyra månader då rådet och Europaparlamentet har möjlighet att invända mot den delegerade akten. Tidsfristen kan på rådets eller parlamentets initiativ förlängas med två månader. Den delegerade akten ska enligt förordningen tillämpas från och med den 1 januari 2022.

Regeringen har arbetat aktivt för att påverka kommissionens utkast till delegerad akt, både genom att besvara den offentliga konsultationen om utkastet och genom direkta kontakter med kommissionen och andra medlemsländer. Flera möten har hållits även på politisk nivå med anledning av taxonomin. Regeringen påtalade väsentliga brister i utkastet under konsultationen och har betonat att taxonomin inte får bli kontraproduktiv och motverka strävan att uppnå klimatneutralitet och att fasa ut fossila bränslen.

Frågor och svar: Taxonomiförordningen och EU-Kommissionens utkast till delegerad akt för taxonomin

Taxonomin är ett verktyg för att identifiera miljömässigt hållbara investeringar. Det är ett gemensamt klassificeringssystem för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter, som syftar till att hjälpa investerare att identifiera och jämföra miljömässigt hållbara investeringar. Taxonomiförordningen utgör en ramreglering för att avgöra vilka ekonomiska verksamheter som ska anses vara miljömässigt hållbara i taxonomin. För att en viss ekonomisk verksamhet ska klassificeras som miljömässigt hållbar så ska den bidra väsentligt till ett eller flera av sex fastställda miljömål (se nedan), inte orsaka betydande skada för något av de övriga målen, samt uppfylla vissa minimikrav inom hållbarhet. Det krävs också att den ekonomiska verksamheten överensstämmer med så kallade tekniska granskningskriterier dessa ska fastställas av kommissionen i delegerade akter till förordningen. Taxonomin omfattar följande miljömål:

  1. Begränsning av klimatförändringar
  2. Anpassning till klimatförändringar
  3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
  4. Övergång till en cirkulär ekonomi
  5. Förebyggande och kontroll av föroreningar
  6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Taxonomin utgår från en binär ansats vilket innebär att en ekonomisk verksamhet antingen är miljömässigt hållbar eller inte. Ingen verksamhet utesluts på förhand från taxonomin med undantag för fossil energiproduktion.

För att nå EU:s klimatmål och målsättningarna inom den europeiska gröna given behöver investeringar i större utsträckning styras mot hållbara projekt och verksamheter. En grundförutsättning för att möjliggöra detta är att investerare, företag och beslutsfattare kan identifiera och jämföra investeringar utifrån gemensamma definitioner av vad som är hållbart. Etableringen av ett klassificeringssystem för miljömässigt hållbara verksamheter, en grön taxonomi, är därför en central åtgärd inom ramen för EU:s handlingsplan för finansieringen av hållbar tillväxt och en grundpelare för flera andra åtgärder inom ramen för EU:s handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt. Tanken är att taxonomin bland annat ska ligga till grund för framtida standarder och märkningar av hållbara finansiella produkter.

Taxonomin är en av åtgärderna i EU:s handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt. I handlingsplanen beskrivs taxonomin som en av de viktigaste och mest brådskande åtgärderna för att främja flödet av kapital till hållbara sektorer i behov av finansiering.

Taxonomiförordningen som trädde i kraft den 12 juli 2020 genomförs stegvis och ska tillämpas fullt ut från och med den 1 januari 2023. Kommissionen ska enligt förordningen anta delegerade akter i vissa delar, bland annat för att fastställa så kallade tekniska granskningskriterier för att avgöra under vilka villkor en viss ekonomisk verksamhet ska anses vara hållbar i taxonomin.

Kommissionen presenterade den i november 2020 ett utkast till en första delegerad akt med tekniska granskningskriterier för de klimatrelaterade målen i taxonomin, dvs. begränsning av -  och anpassning till klimatförändringar. Kommissionen skulle enligt förordningen ha antagit den delegerade akten senaste den 31 december 2020, men processen har försenats. Kommissionen väntas istället anta den delegerade akten den 21 april 2021. Efter antagande inleds en tidsfrist om fyra månader då rådet och Europaparlamentet har möjlighet att invända mot den delegerade akten. Tidsfristen kan på rådets eller parlamentets initiativ förlängas med två månader. För att rådet ska invända mot den delegerade akten krävs en kvalificerad majoritet. Den delegerade akten ska enligt förordningen tillämpas från och med den 1 januari 2022.

Kommissionen ska även ta fram delegerade akter för att komplettera förordningen i andra delar. Kommissionen ska bland annat senast den 31 december 2021 anta ytterligare en delegerad akt med granskningskriterier för övriga miljömål i taxonomiförordningen, som ska vara tillämplig från och med den 1 januari 2023.

När kommissionen har antagit den delegerade akten så har både rådet och parlamentet fyra månader på sig att komma med invändningar mot akten. Ställningstagandet avser då akten i sin helhet och det går därmed inte att påverka innehållet i akten efter kommissionens antagande. Både medlemsstaterna och andra aktörer har haft möjlighet att lämna synpunkter på kommissionens utkast till delegerad akt i samband med den offentliga konsultationen om utkastet, vilket regeringen också gjort. För att rådet ska invända mot akten så krävs att 55 procent av medlemsstaterna i rådet, som tillsammans omfattar minst 65 procent av EU:s befolkning, står bakom ett sådant beslut (s.k. kvalificerad majoritet). Om det inte finns några invändningar från rådet eller parlamentet så träder den delegerade akten i kraft den 1 januari 2022. Om däremot rådet eller parlamentet invänder mot akten så kommer den inte att kunna träda i kraft.

 

Sverige har från början varit ett av de mest pådrivande länderna för att EU ska ta sig an hållbarhet inom kapitalmarknadsunionen och har efter överläggning med riksdagen stött ambitionen att klassificera miljömässigt hållbara verksamheter genom EU:s taxonomi. Sverige tog en aktiv roll i förhandlingarna om taxonomiförordningen och fick gehör för flera, för Sverige, viktiga frågor, bland annat kopplat till inriktningen om en hög miljöambition, teknikneutralitet, förutsägbara regler för förnybar elproduktion, att undvika överlappande lagstiftning och att taxonomin ska användas för alla finansiella produkter, dvs. inte enbart skapa extra rapporteringskrav för de som redan arbetar med hållbarhet.

Vad gäller kommissionens utkast till delegerad akt till förordningen så anser regeringen att det finns väsentliga brister, vilket har framförts till kommissionen både inom ramen för den offentliga konsultationen om utkastet och i bilaterala kontakter. Regeringen arbetar fortsatt för förändringar i utkastet i linje med de ståndpunkter som förankrats i riksdagen, bland annat när det gäller klassificeringen av verksamheter inom skogsbruk, bioenergi och vattenkraft.

Verksamheter inom skogsbruk, vattenkraft och bioenergi omfattas av taxonomin och kan även med det utkast till delegerad akt som kommissionen presenterade i höstas klassificeras som hållbara, givet att vissa villkor är uppfyllda. Det som har diskuterats är hur hårda dessa villkor, dvs. de tekniska granskningskriterierna, bör vara. Enligt förordningen ska kriterierna ha en hög miljöambition, vara objektiva och vetenskapligt underbyggda, och återspegla måluppfyllelse av de hållbarhetsmål som EU:s medlemsstater ställt sig bakom. För att klassificeras som hållbar i taxonomin är det därför inte tillräckligt att verksamheten bidrar till minskade klimatutsläpp, utan det krävs också att verksamheten inte orsakar betydande skada på något av de andra miljömålen som omfattas av taxonomin. Om det skulle visa sig att delar av den svenska vattenkrafts- och skogsproduktionen inte skulle klassificeras som hållbar i den slutgiltiga taxonomin så kommer det att framgå vad som krävs.

Det vore önskvärt med en taxonomi som klassificerar verksamheter efter en mer nyanserad skala från mörkbrunt till mörkgrönt. Detta bedömdes dock inte realistiskt att uppnå på kort sikt. Kommissionen har initialt inkluderat de verksamheter som bedömts ha störst potential att bidra till begränsning av respektive anpassning till klimatförändringarna. Men taxonomin kommer att utvecklas över tid. Kommissionen ska enligt förordningen senast den 31 december 2021 ta fram en rapport med en beskrivning av hur taxonomin skulle kunna utvidgas till att omfatta även verksamheter som inte har någon betydande påverkan på den miljömässiga hållbarheten och verksamheter som orsakar betydande skada för miljömässig hållbarhet, samt andra hållbarhetsmål, som till exempel sociala mål.

Regeringens ståndpunkter under förhandlingarna av taxonomiförordningen motiverades utifrån bedömningen att svenska intressen generellt gynnas av en mer objektiv bedömning då svenska företag ofta har en högre miljömässig ambition och standard än företag i många andra länder inom EU. Regeringskansliet sammankallade tidigt en referensgrupp att konsultera under förhandlingarna, som bestod av företag och branschorganisationer från olika sektorer, där bland annat energisektorn och skogssektorn fanns representerade. Medlemmarna i referensgruppen har hållits informerade och getts möjligheter att lämna synpunkter. Synpunkterna har sedan utgjort underlag när instruktioner har beretts i Regeringskansliet inför förhandlingar av förordningstexten. Flera av dessa synpunkter har Sverige också fått gehör för.

Under arbetet med kommissionens utkast till delegerade akter till förordningen så har regeringen fört en aktiv dialog med kommissionen och andra medlemsstater. Regeringskansliet har också fått en stor mängd inspel från branschen som har varit ett värdefullt bidrag till den interna analysen. Här är det viktigt att poängtera att branschen själva också uppmanats att direkt delta i konsultationen.

Svenska företag ligger generellt sett i framkant i klimat- och miljöarbetet. Genom taxonomin kommer fler investerare att få upp ögonen för svenska företag som ligger långt fram i omställningen till en mer hållbar ekonomi och flertalet svenska bolag kommer att gynnas av detta.

Taxonomiförordningen handlar om krav på hållbarhetsinformation och lagkravet omfattar formellt:

•  EU och enskilda medlemsstater omfattas vad gäller åtgärder som antas för att fastställa krav på finansmarknadsaktörer eller emittenter med avseende på finansiella produkter och företagsobligationer som tillhandahålls som miljömässigt hållbara.

•  Finansmarknadsaktörer som tillhandahåller finansiella produkter: Finansmarknads­aktörer som erbjuder miljömässigt hållbara finansiella produkter ska informera om hur stor andel av produkten som är investerad i miljömässigt hållbara verksamheter enligt taxonomin. Finansmarknads­aktörer som inte erbjuder sådana produkter ska informera om det.

•  Större företag som omfattas av EU:s minimikrav för direktivet för hållbarhetsrapportering ska ange hur stor del av deras verksamhet som är förenlig med taxonomin. 

I praktiken kommer detta att ge ringar på vattnet längs med hela investeringskedjan och påverka ett stort antal företag vars värdepapper ingår i de aktie- och obligationsfonder som omfattas av lagkravet. Likaså förväntas kravet på större företag att redovisa sin verksamhet att spilla över på mindre företag.

Kommissionen publicerade den 21 april 2021 den delegerade akten med tekniska granskningskriterier för de klimatrelaterade målen i taxonomin. Kommissionen väntas formellt anta akten i slutet av maj 2021. Därefter inleds en tidsfrist om fyra månader då rådet och EU-parlamentet har möjlighet att invända mot akten. Tidsfristen kan förlängas med två månader om rådet eller parlamentet begär det. Om det inte finns några invändningar från rådet eller parlamentet så träder den delegerade akten därefter i kraft och ska enligt förordningen tillämpas från och med den 1 januari 2022. Om däremot rådet eller parlamentet invänder mot akten så kommer den inte att kunna träda i kraft.

Regeringen har svarat på konsultationen och svaret går att ta del av i länk till höger på sidan, under "genvägar". Konsultationssvaret föregicks av en överläggning i finansutskottet (i pdf).
Regeringens överläggningspromemoria, inklusive de övergripande ståndpunkter som fastställdes av finansutskottet den 15 december 2020 kan läsas via länk till höger under "genvägar"