Åtgärder och reformer
Publicerad
Målet med förenklingsarbetet är att minska företagens regelbörda och administrativa kostnader så det blir enklare att driva företag. Det vinner företagen på och främjar Sveriges konkurrenskraft. Hittills har ett antal reformer genomförts som inneburit att näringsidkare sparat både pengar och tid som gör att de kan fokusera mer på sin kärnverksamhet.
Regeringens genomförda reformer har betydande påverkan på enskilda företags verksamhet och bidrar även till stora besparingar. Här är några exempel på åtgärder som genomförts och vad de innebär för företagen.
Förbättrade och förenklade skatteregler
Som ett led i att förenkla för företagen arbetar regeringen med ett nytt lagförslag. Syftet är att röja undan krångliga regler och förenkla skattereglerna för delägare i fåmansföretag, de så kallade 3:12-reglerna. Ett fåmansföretag är ett aktiebolag eller en ekonomisk förening där fyra eller färre delägare äger aktier som motsvarar mer än hälften av rösterna i företaget.
Förslaget innebär att över 60 000 fåmansföretagare får sänkt skatt och att den administrativa regelbördan minskar med mer än en tredjedel. Förslaget innebär att det blir enklare för företagen att växa, anställa och attrahera kapital så att det blir mer lönsamt att driva företag.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.
Färre företag ska behöva redovisa moms
För att ytterligare förbättra företagsklimatet har regeringen höjt omsättningsgränsen för att redovisa moms. Det innebär att färre företag behöver redovisa moms då den nya nivån höjs från 80 000 till 120 000 kronor.
Höjningen av omsättningsgränsen innebär att de företag som väljer att tillämpa undantaget inte längre behöver ta ut och redovisa moms på sin försäljning. Höjningen kan också främja de minsta företagens konkurrenskraft i förhållande till större företag, samt sänka trösklarna för personer som vill starta företag. Det innebär även en lägre administrativ börda för Skatteverket som inte behöver hantera deklarationer och betalningar från de minsta företagen.
Det nya lagförslaget trädde i kraft 1 januari 2025.
Enklare hantering av kvitton samt dans- och hotelltillstånd
Från och med 1 januari 2025 behöver företag som vill driva hotell- eller pensionatsverksamhet bara göra en enkel och kostnadsfri anmälan till Polismyndigheten. Det minskar kostnaderna för 3 000 berörda hotell- och pensionatsföretag, eftersom de inte behöver betala en ansökningsavgift eller lägga tid på att fylla i ansökningar.
Den 1 juli 2024 avskaffades krav på fysiska kvitton. Det innebär minskad administration och en avsevärt enklare hantering. Beräkningar visar att förändringen innebär en besparing på 3,9 miljarder per år för företagen. De tidigare reglerna krävde att företagen sparade originalkvitton under drygt tre år, även om informationen sparades digitalt. Det nya direktivet öppnar också för att företag kan kasta kvitton och andra räkenskaper när informationen har överförts i digital form.
Från och med 1 juli 2023 räcker det med att restauranger och nattklubbar anmäler danstillställningar till Polismyndigheten, givet att de inte ligger på en offentlig plats. Den nya lagen innebär lättnader för arrangören eftersom anmälan är kostnadsfri och kan göras muntligt. Genom att anmäla en danstillställning till Polismyndigheten får de kännedom om att tillställningen kommer att ske och då gäller ordnings- och säkerhets¬risker.
Internt utvecklingsarbete ger externa effekter
Flera myndigheter är involverade i regeringens förenklingsarbete. De arbetar med kartläggningar och tidiga dialoger för att förstå vilka lösningar och nya arbetssätt som svarar mot företagens behov. Det pågår även översyn av föreskrifter och insatser för att det ska bli enklare att förstå regelverket. Flera myndigheter arbetar också med att utveckla olika AI-lösningar, digitala plattformar och e-tjänster för ökad tillgänglighet och effektivare handläggning.
