Rådens roll i förenklingsarbetet
Publicerad
Regeringens offensiva förenklingspolitik syftar till att stärka Sveriges konkurrenskraft och göra det enklare att starta och driva företag. Som ett led i arbetet har regeringen tillsatt Förenklingsrådet och Implementeringsrådet som har fokus på svensk respektive EU-lagstiftning. Deras arbete ska bidra till att skapa bättre regler och minskade administrativa kostnader i syfte att främja tillväxt och innovation.
Förenklingsråd - med fokus på svenskt regelverk
Rådet ska bidra till att identifiera förenklingsområden, föreslå hur befintliga svenska regelverk kan förenklas och lämna förslag på andra åtgärder som minskar de administrativa kostnaderna och gör det lättare för företag att följa regelverken.
Regeringen inrättade Förenklingsrådet våren 2024. Regeringen utsåg även rådets ledamöter som har erfarenheter från bland annat branschorganisationer, näringsliv, akademin och svensk förvaltning. Rådet är inrättat som ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket.
Implementeringsråd – påverkan på europeisk lagstiftning
Implementeringsrådet ska lyfta svenskt företagsperspektiv tidigt i EU-processen och verka för att Sveriges mininivå ligger i linje med EU-lagstiftningen. Syftet är att stärka svensk konkurrenskraft genom att minska företagens regelbörda och administrativa kostnader som uppstår till följd av kommande, nya och ändrade EU-regler.
Rådet ska ta fram underlag med analyser och rekommendationer till regeringen om genomförande av nya eller ändrade EU-direktiv. Dessa underlag utgör en viktig del i regeringens helhetsbedömning inför EU-förhandlingar.
Regeringen har utsett ledamöter till Implementeringsrådet från näringslivsorganisationer, akademin och jurister som är experter inom skatteområdet, EU-rätt och företagsjuridik. Rådet inrättades 2024 som en kommitté som har uppdrag till och med 2027.
Regelrådet
Rådet inrättades 2008 och är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket. Dess uppdrag är att säkerställa att nya och ändrade regler bidrar till att minimera företagens administrativa börda och att konsekvensanalyserna håller hög kvalitet. Regelrådet ska också följa utvecklingen av regelförenklingsområdet samt ge information och råd som främjar en medvetenhet om företagens kostnader.
