Om Agenda 2030 för hållbar utveckling

Genom Agenda 2030 har världens länder åtagit sig att från och med den 1 januari 2016 till år 2030 utrota fattigdomen och hungern överallt; att bekämpa ojämlikheter inom och mellan länder; att bygga fredliga, rättvisa och inkluderande samhällen; att skydda de mänskliga rättigheterna och främja jämställdhet och kvinnor och flickors egenmakt; att säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser.

Världens länder har beslutat att skapa förutsättningar för en inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt och anständigt arbete för alla med hänsyn till olika nivåer av nationell utveckling och kapacitet.

Agendan består av fem delar som är:

• en ingress
• en politisk deklaration
• ett målramverk (de 17 globala målen och 169 delmål)
• medel för genomförande och
• ramverk för uppföljning och ansvarsskyldighet.

I den politiska deklarationen fastslås avsikten och visionen med agendan. Deklarationen präglas av en hög ambitionsnivå och en tydlig vision vad gäller strävan att möta de globala utmaningarna, såsom att utrota den globala fattigdomen och främja en hållbar framtid. Den tydliggör att hållbar utveckling är avgörande för vår gemensamma framtid och att alla tre dimensionerna av hållbar utveckling (den ekonomiska, den miljömässiga och den sociala) måste samverka. Den bekräftar den allmänna förklaringen av de mänskliga rättigheterna och dess efterföljande konventioner som en utgångspunkt för den nya agendan, samt de mänskliga rättigheterna som allmängiltiga, är beroende av varandra och odelbara.

De 17 globala målen och 169 delmålen för hållbar utveckling är universella, integrerade och odelbara med hänsyn till olika nationella omständigheter, kapaciteter och utvecklingsnivå samt med respekt för nationell politik och prioriteringar. Synergierna och den integrerade karaktären på de globala målen är av avgörande betydelse för att säkerställa att syftet med Agenda 2030 för hållbar utveckling förverkligas. Varje regering kommer att besluta hur de globala målen införlivas i nationella planeringsprocesser, politik och strategier.

17 globala mål för hållbar utveckling

Medel för genomförande

De globala finansiella behoven för att nå målen i Agenda 2030 är omfattande och överstiger de tillgängliga resurserna som finns inom det internationella utvecklingssamarbetet. Målen i Agenda 2030 kan därför enbart nås genom samverkan mellan offentlig och privat finansiering, med insatser på regional, nationell och global nivå.

Varje enskild stat har huvudansvaret för genomförandet av Agenda 2030 i sitt eget land. Det innebär att finansieringen i första hand bör komma från landets egna resurser – både offentliga och privata. För att säkerställa tillräckliga resurser är hållbar nationell tillväxt viktigt, liksom ett effektivt skattesystem. I det nationella ansvaret ingår även upprättandet av välfungerande och transparenta institutioner, respekt för rättsstatens principer, mänskliga rättigheter och jämställdhet samt frihet från korruption. Dessa faktorer utgör förutsättningar för att biståndsinsatser ska få genomslag. Det bidrar även till att skapa stabila och attraktiva investeringsmiljöer som lockar både inhemskt och internationellt kapital och främjar partnerländers möjlighet att delta i den globala handeln.

Det internationella samfundet har enligt Agenda 2030 ett viktigt ansvar att stödja genomförandet av de globala målen i de länder som saknar tillräcklig institutionell och finansiell kapacitet. Detta stöd kan kanaliseras genom internationella organisationer såsom FN och EU, genom Världsbanken och andra utvecklingsbanker, klimat- och miljöfonder samt genom stöd från enskilda länder. Sverige bidrar aktivt till detta genom sin utrikes-, bistånds- och handelspolitik och har länge varit en av de mest generösa biståndsgivarna i världen. Ett starkt engagemang från näringslivet behövs också, eftersom företagens innovationskraft och kapital är centrala för den gröna och digitala omställningen. Biståndet kan här verka som en hävstång och bidra till att säkra ytterligare resurser från fler källor.

En utmaning med att finansiera arbetet med Agenda 2030 är att många låg- och medelinkomstländer har stora finansiella skulder. Det gör att de måste lägga mycket pengar på att betala ränta och amortering, vilket riskerar att tränga undan nationella investeringar i hållbar utveckling. Länder bör därför ges stöd i att stärka sin skuldhantering, öka insynen i lånevillkoren och användningen av de lånade pengarna, samt prioritera investeringar som är långsiktigt hållbara och främjar tillväxt för att undvika att hamna i nya skuldproblem i framtiden.

Sevilla-åtagandet, som antogs under den fjärde konferensen för utvecklingsfinansiering 2025, är ett globalt ramverk som syftar till att mobilisera de resurser som behövs för att genomföra Agenda 2030. Ramverket behandlar alla olika typer av finansiering – både offentliga och privata, inhemska och internationella. Det täcker områden såsom skatteintäkter, nationella och internationella privata investeringar, bistånd, handel, skuldhållbarhet, teknologi och innovation. Åtagandet syftar till att anpassa hur hållbar utveckling finansieras efter de utmaningar världen står inför. På så sätt kan fler investeringar i hållbar utveckling påskynda arbetet med Agenda 2030. 

Ramverket för uppföljning och ansvarsutkrävande

Agenda 2030 slår fast att de 17 globala målen och de 169 delmålen ska bidra till socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling – utan att någon lämnas utanför. För att säkerställa att så sker anger Agenda 2030 att uppföljnings- och översynsprocesser ska utföras på både regional, nationell och global nivå.

Systematisk internationell uppföljning och översyn sker i enlighet med Agenda 2030 och Sevilla-åtagandet, med FN som främsta samlingsforum. FN:s politiska högnivåforum (High-Level Political Forum, HLPF) hålls årligen och har en central roll genom att övervaka uppföljningen och översynen på global nivå. Där granskas bland annat länders frivilliga nationella granskningar (VNR) – rapporter som författas av de egna medlemsstaterna och som redogör för hur varje land arbetar med att genomföra Agenda 2030. FN:s forum för utvecklingsfinansiering (FfD) följer upp finansieringsarbetet i enlighet med Sevilla-åtagandet samt bidrar med rekommendationer till HLPF, som en del av den samlade uppföljningen av Agenda 2030. Sverige deltar aktivt i dessa forum och presenterade sin senaste VNR 2021. EU presenterade en gemensam VNR 2023.

Länder ansvarar på nationell nivå för uppföljning av utvecklingen inom målen och för att bidra med underlag till den statistiska rapporteringen och utvärderingen.