Möt Anders Ahnlid, ny representant i Nordiska ministerrådets Gränshinderråd

Vad ser du mest fram emot i ditt nya uppdrag som Sveriges representant i Gränshinderrådet? 

Att handfast få bidra till det nordiska samarbetet. De nordiska länderna hör alla till världens mest framgångsrika, men ändå finns det fortfarande hinder för vår integration. Vi måste jobba stenhårt för att få bort de hindren för att förverkliga visionen att vi ska vara världens mest hållbara och integrerade region till 2030. Det ska bli både ett privilegium och en spännande utmaning att få delta i det viktiga arbetet. Det är också ett arbete som kan göra Norden till en föregångsregion i EU, eftersom Norge och Island är anslutna till EU:s inre marknad via det Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet.

Ser du något särskilt gränshinder som särskilt prioriterat?

Gränshinderrådet har redan en diger lista på prioriterade gränshinder. Många gäller olika typer av hinder för medborgare i ett nordiskt land som arbetar i ett annat. De kan uppstå på grund av skillnader i nationella regler på skatteområdet, inom arbetsrätten eller beträffande socialförsäkringar. Dem vill jag förstås fortsatt lägga mycket kraft på. Jag hoppas också kunna bidra till Gränshinderrådet ska vässa sina insatser för att motverka att nya handelshinder uppstår. Kommerskollegium gjorde en utredning om detta 2022 som jag hoppas kan komma till användning. 

Hur hänger ett integrerat Norden ihop med stärkt konkurrenskraft?

Vi vet att företag som möter konkurrens från andra länder har en högre produktivitet än företag som inte möter sådan konkurrens. Ett starkt näringsliv i Norden, som bygger på denna förutsättning, kan ge ett viktigt bidrag till att stärka konkurrenskraften. Det gynnar i sin tur de anställda i dessa företag och medborgarna i de länder där de verkar. I ett svenskt perspektiv får vi inte glömma bort att de nordiska länderna hör till våra största och viktigaste handelspartner. Även om gränshindren är jämförelsevis låga i Norden så finns mycket att vinna på att ta bort dem som trots allt återstår på vägen mot att visionen för 2030 ska bli verklighet. 

Vilka erfarenheter tar du med dig in i uppdraget?

Jag har länge varit engagerad i nordiskt samarbete. I den så kallade Uruguay-rundan mellan 1986 och 1994 var jag med och förhandlade i den nordiska ”förhandlingskartell” som fanns då. Sedan dess har jag verkat för nordisk integration som chef för UD:s handelsavdelning och utrikesråd för handelsfrågor i UD. Jag har genom åren förvärvat en del relevant EU-kunskap, inte minst tack vare åren som EU-ambassadör och som Sveriges ambassadör i Finland kom jag också nära det nordiska samarbetet i allmänhet och gränshinderutmaningarna i synnerhet, till exempel genom det viktiga arbete som Nordkalottens gränstjänst bedriver, Kvarkensamarbetet och de utmaningar Åland ställs inför.