Regeringens arbete med stärkt kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården
Att stärka hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning är en viktig del av regeringens arbete för att öka tillgängligheten och stärka vårdkapaciteten. Regeringen genomför därför flera satsningar som syftar till att stärka det nationella åtagandet för kompetensförsörjningen så att vårdbehoven möts i hela landet.
– Personalen är hälso- och sjukvårdens viktigaste resurs, och grunden som hälso- och sjukvården vilar på. Arbetet med att säkra kompetensförsörjningen är långsiktigt. För att klara vårdens behov i hela landet anser regeringen att det nationella åtagandet behöver stärkas, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.
Hälso- och sjukvårdens personalförsörjning står inför stora utmaningar. Demografiska förändringar med ökad efterfrågan på hälso- och sjukvård kan förväntas samtidigt som den medicinska utvecklingen möjliggör tidigare diagnos och behandling av allt fler sjukdomar. Därför är det nödvändigt att vi säkrar rätt bemanning av vårdpersonal med rätt kompetens. För att attrahera och behålla kompetens krävs trygga anställningar, en god arbetsmiljö och möjlighet till kompetensutveckling.
Aktuella insatser för att stärka kompetensförsörjningen i hälso- och sjukvården
Socialstyrelsen och Nationella vårdkompetensrådet har på regeringens uppdrag tagit fram förslag till en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Förslagen handlar bland annat om att säkerställa tid och resurser för kompetensutveckling och ge ökad möjlighet till karriärvägar för att attrahera, utveckla och behålla vårdpersonal.
Socialstyrelsen har också fått i uppdrag att lämna förslag på riktvärden för vissa yrkesgrupper i primärvården. Genom en gemensam målbild och ökad tydlighet gällande personalbehovet i såväl olika regioner som i riket som helhet förväntas riktvärdena bidra till bättre förutsättningar för en fungerande kompetensförsörjning i primärvården, och därigenom även till såväl stärkt patientsäkerhet som en bättre arbetsmiljö.
Idag är det brist på specialistläkare samtidigt som det är lång väntetid för läkare för att få påbörja sin allmäntjänstgöring. För att stötta regionerna att tillgängliggöra fler allmäntjänstgöringstjänster har regeringen gett Socialstyrelsen i uppdrag att fördela 226 miljoner kronor till regionerna i syfte att utöka antalet allmäntjänstgöringstjänster och nationellt dimensionera och samordna läkares utbildningstjänster för åren 2025–2030.
För att komma till rätta med bristen på sjuksköterskor har regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att betala ut 229 miljoner kronor i statsbidrag till regioner och kommuner för utökad verksamhetsförlagd utbildning på sjuksköterskeprogrammet.
Totalt har regeringen satsat 1 572 miljoner kronor till regioner och kommuner mellan 2022 och 2024 för att främja kompetensförsörjningen av läkare och sjuksköterskor i hälso- och sjukvården.
Tidöavtalet om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården
I Tidöavtalet lyfts behovet av en nationell kartläggning av behovsläget nu och framgent av medicinskt utbildad vårdpersonal. Av kartläggningen ska framgå vilka insatser för befintlig och ny vårdpersonal som kan behövas för att förbättra personalförsörjningen. Det nationella åtagandet stärks för kompetensförsörjningen för att långsiktigt klara vårdens behov i hela landet. I kartläggningen ska ansvarsfördelningen för personalfrågor mellan vårdhuvudman och staten även redogöras för.
I Tidöavtalet framgår även reformer som bland annat ska kapa köerna inom hälso- och sjukvården och åtgärda bristen på vårdplatser, samt bygga ut primärvården. Tidöavtalet är en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.
Genvägar
Nationella vårdkompetensrådet
Nationella vårdkompetensrådet inrättades på uppdrag av regeringen den 1 januari 2020 och är ett rådgivande organ som ska bidra till en god planering av vårdens kompetensförsörjning. Rådets uppdrag är att göra bedömningar av kompetensbehoven och att stödja och åstadkomma samverkan om kompetensförsörjningsfrågor på nationell och regional nivå. Inom det Nationella vårdkompetensrådet finns representanter från regioner, kommuner, lärosäten, Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet (UKÄ).
Rådet består av 14 ledamöter och är placerat på Socialstyrelsen med ett tillhörande kansli. Det är Socialstyrelsen som planerar och organiserar rådets arbete, i samråd med UKÄ.
