En reform för att bryta bidragsberoendet och utanförskapet

– Det yttersta skyddsnätet ska finnas där för de som behöver det – men för alla övriga måste jobb vara svaret på hur man försörjer sig. Det handlar också om att vi måste ha legitimitet för det svenska välfärdssystemet.

– Försörjningsstödet är tänkt att vara samhällets yttersta skyddsnät, något som ska finnas där om du eller din familj tillfälligt får ekonomiska problem. Att många långvarigt befinner sig i försörjningsstödet är dock ett misslyckande och är allvarligt, inte minst för de barn som inte ser sina föräldrar gå till jobbet.

– Bidragsreformen handlar om att komma till rätta med brister i bidragssystemet som gör att allt för många vuxna och barn lever på bidrag och i utanförskap.

– För att göra det mer lönsamt att arbeta vill regeringen införa ett bidragstak. Bidragstaket består av en modernisering och uppstramning av riksnormen, en begränsning av försörjningsstödet för större hushåll, och en begränsning av möjligheten att bevilja försörjningsstöd utöver riksnormen. Med en modernisering av riksnormen menar vi att den bättre ska spegla dagens konsumtionsmönster, och inte beräknas utifrån dyrare livsstilsval.

– Begränsningen för större hushåll innebär att bidragen från och med det fjärde barnet räknas ner, eftersom det framför allt är i större familjer bidragen kan bli mycket höga i relation till arbetsinkomster.

– Kommunerna ska erbjuda obligatoriska aktiviteter, exempelvis arbetsförlagda aktiviteter, för de som får försörjningsstöd för att de ska bli bättre förberedda för arbetsmarknaden och samtidigt kunna bidra till samhället. 

– Det innebär att krav ställs på den som lever på försörjningsstöd att faktiskt ta emot insatserna som erbjuds, men också ett krav på att kommunerna faktiskt ska tillhandahålla dem. Omfattningen av insatserna ska motsvara den enskildes förmåga att delta och i normalfallet vara på heltid.

– Kommunerna har också tillförts resurser för att fler barn ska kunna delta fler timmar i förskola samtidigt som deras föräldrar deltar i aktiviteter för att komma i arbete. Det ökar möjligheterna för barnen att till exempel tidigt lära sig svenska språket och bli bättre rustade för att senare klara skolan bra.

– Jobbpremien är ytterligare ett ekonomiskt incitament som regeringen vill införa för att öka drivkrafterna till arbete. Den ska rikta sig till personer som börjar arbeta och inte längre får försörjningsstöd.

– De nuvarande regelverken för bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner innebär att den som kommer till Sverige inte har tillräckliga incitament för att komma i arbete, och det  kan leda till långvarigt bidragsberoende och utanförskap.

– Det riskerar också att fungera som en tilldragningsfaktor för migranter. Därför vill regeringen införa en regel där man ska ha varit bosatt i Sverige i fem år innan man får tillgång till socialförsäkringssystemet. Genom att arbeta finns det möjlighet att korta ner denna period.

– Barn till föräldrar som inte arbetar har en ökad risk att drabbas av ohälsa och social utsatthet. Eftersom de också riskerar att ärva sina föräldrars utanförskap, kan problemen finnas kvar i flera generationer om vi inte gör något åt det. Den bästa vägen ut ur utanförskap är att föräldrarna till dessa barn börjar arbeta. Vi vill att fler barn ska få se sina föräldrar gå till jobbet.

– Regeringen har nyligen presenterat en expansiv budget med satsningar på 80 miljarder kronor och ett helt batteri av åtgärder som ska göra det mer lönsamt att arbeta, utbilda sig, starta och driva företag. Det kommer att bidra till att få fart på ekonomin och göra att fler kommer i jobb. 

– Regeringen satsar även på fler platser inom yrkeshögskolan, stärker yrkesutbildningarna och höjer kraven inom SFI, för att ge fler möjlighet att snabbare lära svenska och utbilda sig till jobb där det  finns en efterfrågan. Dessutom sänker vi arbetsgivaravgifterna för unga för att fler unga ska få känna känslan av att få sitt första jobb.