Sverige i Nato

Den 11 december tillkännagavs att fem svenska företag för första gången ska ingå i Natos innovationsprogram Diana (Defence Accelerator of the North Atlantic). De svenska företagen kommer tillsammans med totalt 74 företag från hela försvarsalliansen att ges möjlighet att utveckla tekniklösningar till färdiga innovationer som ska stärka försvarsförmågan och motståndskraften i Nato.

Den 11 december 2024 höll utrikesminister Maria Malmer Stenergard ett linjetal på Utrikespolitiska institutet. Det talade ordet gäller.

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard har överlämnat Kungliga Nordstjärneorden till USA:s utrikesminister Antony Blinken.

(Ny version) Sverige och USA har i dag, den 3 december, skrivit under en gemensam avsiktsförklaring om fördjupat samarbete mellan de svenska och amerikanska specialförbanden. Avsiktsförklaringen är till sitt innehåll sekretessbelagd, men kommer att möjliggöra fördjupat operativt och förmågeutvecklande samarbete mellan specialförbanden.

Den 3–4 december deltar utrikesminister Maria Malmer Stenergard i Natos utrikesministermöte i Bryssel. Mötet syftar till att förbereda inför Natos toppmöte i Haag nästa sommar. På agendan står bland annat stödet till Ukraina och samarbetet med länder i Nordafrika och Mellanöstern.

2023 års krigsmaterielutredning har haft i uppdrag att se över regel-verket för tillverkning, tillhandahållande och utförsel av krigsmateriel, inklusive riktlinjerna för utförsel och annan utlandssamverkan, i ljuset av ett svenskt medlemskap i Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato), samt i ett förändrat säkerhetspolitiskt läge. Uppdraget har även innefattat att se över vissa andra frågor i syfte att åstadkomma ett modernt, effektivt och ändamålsenligt regelverk för exportkontroll av krigsmateriel.

Den 27–28 november höll statsminister Ulf Kristersson ett toppmöte på Harpsund tillsammans med regeringscheferna i de nordiska och baltiska länderna. Polens premiärminister Donald Tusk deltog också och stannade för bilaterala överläggningar dagen efter. Ledarna gjorde ett gemensamt uttalande om säkerhetspolitiskt samarbete under första dagen och i slutet av andra dagen signerade Sverige och Polen ett nytt strategiskt partnerskap.

På måndag den 2 december lämnar 2023 års krigsmaterielutredning över sitt betänkande till regeringen. I betänkandet presenterar utredaren förslag på hur det svenska exportkontrollregelverket kan moderniseras och anpassas till det svenska Natomedlemskapet. I samband med överlämningen håller utrikesminister Maria Malmer Stenergard en pressträff tillsammans med den särskilde utredaren Per Westerberg.

Statsministern har i början av veckan haft telefonsamtal med Frankrikes president Emmanuel Macron och Natos generalsekreterare Mark Rutte. Imorgon, onsdag, samlar statsministern ledarna för de nordisk-baltiska länderna samt Polen på Harpsund. Under såväl samtalen som vid det kommande mötet på Harpsund står europeisk säkerhet och det fortsatta stödet till Ukraina i fokus.

Den 20–21 november deltar försvarsminister Pål Jonson i möte tillsammans med de andra nordiska försvarsministrarna och de baltiska försvarsministrarna i Köpenhamn. 

Sverige stärker sin luftvärnsförmåga. Försvarets materielverk (FMV) tecknar avtal med Nato Support and Procurement Agency (NSPA), för anskaffning av luftvärnsrobotar av typen Patriot GEM-T, Guidance Enhanced Missiles. Anskaffningen är gemensam för en koalition av länder, som förutom Sverige består av Tyskland, Nederländerna, Rumänien och Spanien och omfattar sammanlagt upp till 1000 Patriotrobotar. Det totala ordervärdet ligger på cirka 60 miljarder kronor.

Den 27–28 november bjuder statsminister Ulf Kristersson in regeringscheferna i de nordiska och baltiska länderna till ett toppmöte på Harpsund. Deltar gör även Polens premiärminister Donald Tusk.

H.M. Konungen har i dag på förord av Regeringskansliet beslutat att förläna kungliga svenska riddarordnar till tio utländska medborgare.

Den 17–18 oktober möter Sveriges försvarsminister Pål Jonson sina kollegor från övriga Natoländer i Bryssel. I en del av mötet deltar också för första gången försvarsministrarna från Australien, Japan, Sydkorea och Nya Zeeland – IP4, Natos partnerländer i den indopacifiska regionen.

(Ny version) Regeringen har nu beslutat om och lagt fram en totalförsvarsproposition för åren 2025–2030. Det handlar om kraftiga förstärkningar till totalförsvaret. I tillskott får det militära försvaret över 170 miljarder extra och det civila försvaret sammanlagt 37,5 miljarder extra till 2030. Det är historiska satsningar. Försvarsutgifterna kommer därmed att uppgå till 2,6 procent av BNP redan 2028.

Propositionen innehåller förslag om ett nytt mål för totalförsvaret, nya mål för det militära försvaret respektive civila försvaret samt inriktningen för Försvarsmaktens krigsorganisation. Vidare innehåller propositionen regeringens bedömning av den säkerhetspolitiska utvecklingen. Regeringen behandlar utifrån denna utgångspunkt totalförsvarets fortsatta utveckling inklusive en initial bedömning av Natomedlemskapets konsekvenser för utformningen av det militära och civila försvaret.

Statsminister Ulf Kristersson träffar Natos generalsekreterare Mark Rutte i ett möte på Natos högkvarter i Bryssel onsdagen den 16 oktober. Efter mötet håller statsministern och generalsekreteraren en gemensam presskonferens.

Tisdag den 15 oktober håller försvarsminister Pål Jonson och minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin en pressträff för att presentera totalförsvarspropositionen 2025 – 2030. På pressträffen medverkar även Mikael Oscarsson från Kristdemokraterna och Anna Starbrink från Liberalerna.

Regeringen har i dag överlämnat en proposition till riksdagen med förslag på hur Sverige under 2025 ska bidra till Natos samlade avskräckning och försvar i det nordatlantiska området.

I propositionen föreslås att riksdagen medger att regeringen ställer en svensk väpnad styrka bestående av markförband, specialförband och amfibieförband om högst 1 200 personer, högst sex örlogsfartyg med tillhörande personal och högst 24 stridsflygplan med tillhörande personal till förfogande till och med den 31 december 2025 för att bidra till Natos samlade avskräckning och försvar av det nordatlantiska området.