Elsystemet
För att lyckas med klimatomställningen behöver vi stärka elsystemet och tillgången till el. Här beskriver vi begreppen elenergibrist, effektbrist, nätkapacitetsbrist, flödesbaserad kapacitetsberäkningsmetod och elområden.
Vårt elsystem består av tre delar; produktion, distribution och användning av el. För att kunna leverera el där det behövs, när det behövs, så krävs ett leveranssäkert elsystem. I Sverige ökar elproduktionen men som i alla elsystem kan det av olika orsaker uppstå tillfällen då utbud inte kan möta efterfrågan. Enligt ellagen ska nätföretagen ha god kvalitet på överföringen av el och se till att elavbrott inte överstiger maximalt tjugofyra timmar.
Elenergibrist
Elenergibrist innebär att det inte finns förutsättningar att över en tidsperiod försörja elförbrukare med den el som de önskar. Det skulle exempelvis kunna inträffa under ett år med väldigt lite nederbörd (ett s.k. torrår) samtidigt som det av någon anledning blir ont om bränsle till andra typer av kraftverk eller problem med överföringsförbindelser. Vid elenergibrist kan förbrukningsdämpande eller förbrukningsreglerande åtgärder behövas.
Energimyndigheten är sektorsansvarig myndighet för beredskapssektor energiförsörjning.
Effektbrist
Effektbrist kan uppstå när många behöver mycket el samtidigt och det inte finns tillräckligt mycket elproduktion och överföringsmöjligheter för att möta den förbrukningen. Vid en effektbrist kan i värsta fall en del elförbrukning behöva kopplas bort för att skydda elsystemet och därmed merparten av elförbrukningen. Effektbrist har aldrig inträffat i Sverige men marginalerna har krympt de senaste åren och den så kallade effektreserven har behövt stå i beredskap ett antal tillfällen. Utbyggnad av väderberoende elproduktion bidrar inte i lika hög grad till att minska risken för effektbrist, jämfört med planerbar elproduktion, eftersom solen inte alltid skiner eller vinden inte alltid blåser. Med en hög andel väderberoende elproduktion i elsystemet är det därför viktigt att hitta sätt att öka flexibiliteten i elförbrukningen eller att kunna lagra energi för att underlätta elförsörjningen vid låg elproduktion eller vid hög efterfrågan på el.
Nätkapacitetsbrist
Vid tillfällen då begränsningar i transmissionsnätet hindrar överföring el från ett elområde till ett annat uppstår prisskillnader mellan elområden. Om detta sker systematiskt och ofta återkommande kan det ses som en nätkapacitetsbrist och ger signaler om att det kan finnas behov av att förstärka transmissionsnätet. Prisskillnaden ska ge incitament till att investera t.ex. i ny elproduktion i elområden med högre elpriser, eller mer förbrukning i elområden med lägre elpriser. Nätkapacitetsbrist kan också uppstå mer lokalt inom ett elområde vilket kan medföra svårigheter att t.ex. ansluta ny elproduktion eller ny industri.
Produktion, distribution och användning av el
Elsystemets tre delar - produktion, distribution och användning av el – är tätt sammankopplade och påverkar varandra. Det går därför inte att se på någon del isolerat från de andra. Till exempel påverkar mängden planerbar produktion både risken för elenergibrist och effektbrist, och påverkar dessutom tillgänglig överföringskapacitet. Det kan alltså finnas överföringskapacitet i form av kraftledningar som inte nyttjas effektivt, vilket kan leda till påverkan på elpriser, behov av ytterligare infrastrukturinvesteringar eller att ny konsumtion inte kan anslutas. På detta sätt påverkar produktionen både distribution och konsumtion av el.
Därmed kan risk för elenergibrist, effektbrist och nätkapacitetsbrist till viss del avhjälpas genom samma åtgärder. Till exempel är det möjligt att minska risken för nätkapacitetsbrist genom att vidta åtgärder för att minska risken för effektbrist och vice versa. Mer elproduktion i södra Sverige minskar exempelvis både behovet av mer nätkapacitet och risken för effektbrist. När det finns möjlighet att utbyta el över större områden minskas också exempelvis risken att lokala väderfenomen ska orsaka elenergibrist.
Flödesbaserad kapacitetsberäkningsmetod
Flödesbaserad kapacitetsberäkningsmetod är en ny metod för att beräkna överföringskapaciteten i elnätet och fördela elen på elmarknaden. Elhandeln är begränsad då elnätet endast klarar av en viss överföring utan att bli överbelastat. Svenska kraftnät ansvarar för att göra kapacitetsberäkningar med hur mycket el som aktörerna på elmarknaden får lov att handla mellan olika elområden. Målet är att metoden ska leda till en stabil och konkurrenskraftig elförsörjning.
Elområden
Sverige är sedan 2011 indelat i fyra elområden. Elområdesindelningen, som följer av EU:s regelverk för elmarknaden. Syftet med elområdesindelning är att elmarknaden ska ta hänsyn till begränsningar i elnätets förmåga att överföra el. Genom utbyggnad av elnätet eller att ny produktion byggs nära förbrukningen kan behovet av elområden på sikt byggas bort.
Sverige är sedan 2011 indelat i fyra elområden. Elområdesindelningen, som följer av EU:s regelverk, är ett sätt att hantera fysiska begränsningar, så kallade flaskhalsar i transmissionsnätet.
