Elproduktion i Sverige
Vattenkraften står för störst andel av den svenska elproduktionen, följt av kärnkraft. På sikt är kärnkraften central för att det svenska elsystemet ska kunna leverera den el som behövs för en ökad elektrifiering och för att möjliggöra den gröna omställningen. Havsbaserad vindkraft har särskilt stor potential att leverera stora mängder el på lång sikt.
Det svenska elsystemet ska ha förmågan att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd, i den utsträckning det är samhällsekonomiskt effektivt. Sverige behöver elektrifieras med fossilfri och planerbar el för att vi ska klara klimatomställningen, stärka Sveriges konkurrenskraft och nå hela vägen ner till nettonoll utsläpp år 2045. Regeringen satsar därför på att få fram mer fossilfri el till konkurrenskraftiga priser som kan leverera el när den behövs och där den behövs.
Elproduktionen i Sverige är idag till 98 procent fossilfri, varav lite över hälften kommer från förnybara energikällor. Kärnkraft är en fossilfri energikälla, medan sol, vind, vatten och biobränsle är exempel på förnybara källor.
Under 2023 var elproduktionen i Sverige totalt cirka 163 TWh och elanvändningen 135 TWh:
- Vattenkraften producerade 66 TWh.
- Kärnkraften producerade 47 TWh.
- Konventionell värmekraft bidrog med 13 TWh.
- Vindkraften producerade 34 TWh.
- Solkraften producerade 3 TWh.
Kärnkraft
Teknikutveckling och en massivt ökad användning av klimatneutral el är en förutsättning för omställningen i Sverige och i alla andra länder. Kärnkraften är en planerbar och fossilfri kraftproduktion och den viktigaste komponenten i ett framtida fossilfritt energisystem.
I Sverige är utbyggd kärnkraft den enskilt viktigaste åtgärden för att vi ska kunna minska våra utsläpp nationellt genom elektrifiering av transporter och industri. Regeringens färdplan för ny kärnkraft är en avgörande pusselbit.
Havsbaserad vindkraft
Havsbaserad vindkraft har särskilt stor potential att leverera stora mängder el men är inte planerbar på samma sätt som kärnkraft. Den är avsevärt dyrare än landbaserad vindkraft. Regeringen har hittills beslutat att ge tillstånd till tre vindkraftsparker i västra Sverige enligt lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon.
Utredningen En ordnad prövning av havsbaserad vindkraft (KN 2023:01) har analyserat hur regelverket för användning av havsområden vid etablering av vindkraft kan förbättras och föreslår bland annat att Sverige ska gå över till ett auktionssystem för vindkraft till havs, likt de flesta av våra grannländer. Med ett auktionssystem kan staten i ett tidigt skede peka ut områden där det är lämpligt och önskvärt att bygga ut vindkraften utifrån de samlade intressena i havet.
Vattenkraft
Sverige behöver all fossilfri och planerbar elproduktion för att klara klimatomställningen. Vattenkraften ska därför ha bästa möjliga förutsättningar att leverera el.
Vattenkraften spelar en mycket viktig roll i det svenska elsystemet. Stora delar av vattenkraftproduktionen bidrar till att balansera elsystemet genom att den kan följa variationerna i både efterfrågan på el och variationerna i elproduktion från andra energislag. Det gör det möjligt att integrera icke-planerbar och fossilfri energi från till exempel vind- och solkraft i elsystemet. Vattenkraften är även central för den nationella elberedskapen.
Vattenkraften kan dock påverka ekosystemen i Sveriges vattendrag. Olika tekniska åtgärder, som minskar negativ påverkan på fisk och andra vattenlevande organismer, kan behöva vidtas vid vissa vattenkraftsanläggningar. För att få till stånd dessa ändringar, behöver vattenkraftens miljötillstånd omprövas för att förses med moderna miljövillkor som tillgodoser kraven enligt EU:s ramdirektiv för vatten.
Regeringen vill säkerställa att omprövningarnas blir acceptabla ur ett elsystemperspektiv och har tagit fram författningsändringar som ska träda i kraft under 2025.
Enklare tillståndsprocesser
Regeringen har som mål att förenkla och förkorta tillståndsprocesserna för utbyggnaden av energiproduktion, framför allt vindkraft och kärnkraft. Det är en förutsättning för att klara Sveriges klimatmål – nettonollutsläpp senast år 2045.
Regeringen fortsätter arbetet för ny kärnkraft genom att utveckla en vägledning för effektiva tillståndsprocesser och ta fram arbetssätt för en koordinerad process för att möjliggöra effektiva plan- och tillståndsprocesser för etablering av kärnenergianläggningar. Utredningen om havsbaserad vindkraft överlämnades den 13 december. Utredaren föreslår bland annat att Sverige ska gå över till ett auktionssystem för vindkraft till havs, likt de flesta av våra grannländer, där staten anvisar lämpliga platser för etablering.
