Sveriges utrikespolitiska arbete med ansvarsutkrävande och sanktioner
Publicerad
Ansvarsutkrävande för brott mot folkrätten, inklusive de mänskliga rättigheterna, är viktigt för att säkerställa att stater respekterar internationella rättsliga normer och skyddar mänskliga rättigheter. Genom att dokumentera kränkningar och ställa förövare till svars för grova överträdelser, främjar man rättvisa, avskräcker från framtida brott och stärker den internationella rättsordningen. Sverige arbetar brett, i flera olika fora, för att främja ansvarsutkrävande.
Ansvarsutkrävande i FN:s råd för mänskliga rättigheter
En viktig aspekt av MR-rådets arbete är de mekanismer som rådets resolutioner etablerar. De olika mekanismerna kan anpassas till behov och sammanhang, men syftar alltid till att på olika sätt granska, dokumentera, följa upp och utkräva ansvar för MR-kränkningar och övergrepp.
Den vanligaste mekanismen är specialrapportörer, som granskar och rapporterar om landspecifika MR-situationer. MR-rådet har skapat specialrapportörer exempelvis för Afghanistan, Belarus och Iran. Därtill finns även oberoende experter, som likt specialrapportörerna har ett långsiktigt perspektiv i sin granskning och bevakning. För bland annat Ukraina och Syrien har undersökningskommissioner tillsatts. Deras uppdrag är att dokumentera och utreda allvarliga kränkningar, samla in bevis och identifiera ansvariga. Oberoende utredningsmekanismer, så som den som etablerats för Myanmar, har vanligtvis till uppdrag att samla in och bevara bevis för framtida rättsprocesser, många gånger i samarbete med internationella domstolar.
EU:s globala MR-sanktionsregim
EU:s globala MR-sanktionsregim inrättades 2020 och gör det möjligt för EU att införa restriktiva åtgärder i form av inreseförbud och frysning av tillgångar mot personer, enheter och organ som är ansvariga för allvarliga kränkningar och övergrepp mot de mänskliga rättigheterna runtom i världen. Sverige deltar aktivt i arbetet inom EU för att säkerställa en effektiv och rättssäker tillämpning av sanktionerna, som ett led i vårt bredare engagemang för att mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer ska genomsyra EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik.
Stöd till den internationella brottmålsdomstolen (ICC)
Sverige tillträdde Romstadgan år 2001 och bidrar aktivt till ICC:s arbete, dels genom politiskt stöd i internationella sammanhang, dels finansiellt. Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten har sedan 2022 sekonderat ett antal åklagare och utredare till åklagarkontoret och Sverige har ingått ett avtal med domstolen om omplacering av vittnen och ett avtal om straffverkställighet. Sverige är också genom Sida en av de största givarna till ICC:s brottsofferfond (Trust Fund for Victims, TFV).
Ansvarsutkrävande för brott som begåtts i samband med Rysslands aggression mot Ukraina
Ansvarsutkrävande utgör en viktig del av strategin för Sveriges uppbyggnads- och reformsamarbete med Ukraina 2023–2027. Det inkluderar stöd till utredningar av krigsförbrytelser och andra brott som begåtts i samband med Rysslands aggression, men också stöd till människorättsförsvarare.
- Sverige ger stöd till organisationen The Reckoning project som samlar in bevis och ger stöd till journalister och jurister för utredningar av fall rörande tvångsförflyttade och deporterade ukrainska barn.
- Sverige har sekonderat personal till EU:s rådgivande insats i Ukraina, EUAM Ukraina (European Union Advisory Mission for Civilian Security Sector Reform in Ukraine) samt till EUMAM Ukraine (The EU Military Assistance Mission in support of Ukraine).
- Sverige har, likt 23 andra stater, intervenerat i sak i målet Ukraina mot Ryssland i Internationella domstolen (ICJ), rörande tolkningen av folkmordskonventionen.
- Sverige har också intervenerat i det mellanstatliga målet Ukraina och Nederländerna mot Ryssland i Europadomstolen.
- Åklagarmyndigheten har inlett en s.k. strukturell förundersökning avseende grova krigsförbrytelser i Ukraina.
- Sverige har bidragit till finansieringen av OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheters (ODIHR:s) projekt som undersöker MR-situationen i Ukraina.
- Sverige har bidragit till Europarådets handlingsplaner för Ukraina som bland annat bidrar med kapacitetsuppbyggnad, teknisk assistans och juridisk rådgivning till ukrainska myndigheter i deras ansträngningar för att säkerställa ansvarsutkrävande.
- Sverige har bidragit till FN-missionens UN Human Rights Monitoring Mission in Ukraine (HRMMU) arbete med att dokumentera brott mot de mänskliga rättigheterna i Ukraina under den ryska aggressionen.
Sverige har deltagit i en kärngrupp för diskussion om upprättandet av en tribunal för att utkräva ansvar för aggressionsbrottet mot Ukraina. - Sverige har deltagit i upprättandet av en mekanism för ersättning för skador orsakade av folkrättsstridiga handlingar i och mot Ukraina. Första steget var etablerandet av ett skaderegister under 2023 under Europarådets paraply med mandat att registrera skadeståndsanspråk och bevis kopplade till skada som orsakats till följd av Rysslands aggression. Nästa steg är upprättandet av en skadeståndskommission, där Sverige deltar i förhandlingar.
- Sverige deltar i koalitionen för tillbakaförande av deporterade och tvångsförflyttade ukrainska barn.
Källor för dig som vill veta mer om ansvarsutkrävande och sanktioner.
Sveriges utrikespolitiska arbete för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer
Denna sida är en del av temasidan för Sveriges utrikespolitiska arbete för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.