Ökad takt i upprustningen av det militära försvaret

Takten i Sveriges uppbyggnad av totalförsvaret måste öka. Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan det andra världskrigets slut. Regeringen konstaterar att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas. Förberedelserna, beredskapen och förmågan inom hela totalförsvaret, både det militära och det civila försvaret, måste därför växa skyndsamt. För att möta detta hot tillför regeringen resurser och arbetar målmedvetet med tydligare styrning och uppföljning och genom att undanröja hinder för tillväxt.

  • Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

  • Foto: imagebank.sweden.se

Kraftiga resursökningar till det militära försvaret

Försvarsanslaget har mer än fördubblats sedan 2021 och låg 2025 på 143 miljarder, vilket är 2,4 procent av BNP enligt Natos sätt att räkna. Sverige är därmed ett av de länder inom Nato som har ökat försvarsinvesteringarna allra mest under senare år. Försvarets materielverk har på regeringens bemyndigande ökat sina beställningar av försvarsmateriel från 92 miljarder kronor år 2022 till 244 miljarder kronor år 2025. En del av anslaget går också till det svenska militära stödet till Ukraina.

Styrning som snabbar på beslutsfattande och underlättar tillväxt

För att stödja den omfattande tillväxten i totalförsvaret arbetar regeringen med att utveckla styrningen av beredskapsmyndigheter och militära försvarsverksamheter. Myndigheterna i det militära försvaret ska få bättre förutsättningar att genomföra den omfattande tillväxten genom ökat handlingsutrymme och större flexibilitet. Därför har regeringen delegerat beslutsfattande i högre grad till myndigheterna inom angivna ramar. Det gäller bland annat internationella övningar, tillträde för utländska fartyg och flygplan, samt höjda bemyndiganden för materielbeslut. Genom att öka myndigheternas handlingsutrymme och flexibilitet möjliggörs snabbare och mer ändamålsenlig verksamhet.

Undanröja hinder för uppbyggnaden av totalförsvaret

De ekonomiska satsningarna och den effektiviserade styrningen kompletteras också med arbete för att undanröja praktiska och regelrättsliga hinder för uppbyggnaden av totalförsvaret. Ett exempel är en tillfällig förordning för snabbare processer enligt miljöbalken så att fler försvarsverksamheter än tidigare kan etableras och ändras genom en anmälan i stället för en tillståndsprocess.

Exempel på åtgärder som regeringen vidtagit för att öka takten i upprustningen av det militära försvaret

  • Historiska satsningar på försvaret möjliggör ökad tillväxt. Försvarsanslagen har ökat med cirka 192 procent mellan 2020 och 2026, och uppgår år 2026 till 175 miljarder kronor vilket är 2,8 procent av BNP. Ambitionen är att de militära utgifterna ska nå 3,5 procent av BNP år 2030.
    Försvarsbudget
  • Regeringen och Sverigedemokraterna har möjliggjort inköp av ny försvarsmateriel för 25 miljarder kronor från och med 2025, som kan levereras under 2026–2028. Det rör sig om så kallade läglighetsköp, det vill säga beställningar som Försvarsmakten eller Försvarets materielverk kan göra där marknaden relativt snabbt kan möta krigsorganisationens behov. 
    Pressmeddelande: Satsningar på stärkt militärt försvar, åtgärder mot hybridhot och ökat stöd till Ukraina
  • Sverige införskaffar fyra nya taktiska transportflygplan för mångmiljardbelopp. Tillsammans med Nederländerna och Österrike köper Sverige flygplan av typen C-390 från den brasilianska tillverkaren Embraer. Transportflygen kommer kunna levereras snabbare på grund av att Sverige ansluter sig till ett befintligt kontrakt.
    Pressmeddelande: Sverige införskaffar nya taktiska transportflygplan
  • Regeringen har beslutat att satsa 1,3 miljarder kronor på ett tiotal nya satelliter och ytterligare 4 miljarder kronor på flera typer av obemannade system och drönare. Investeringarna stärker Försvarsmaktens förmåga att samla in data, övervaka och agera i både luftrum och hav, samt ökar Sveriges strategiska oberoende i en snabbt föränderlig säkerhetsmiljö. Leveranserna påbörjas 2026 och pågår fram till 2028.
    Pressmeddelande: Över 5,3 miljarder kronor till bred drönar- och rymdförmåga
  • Regeringen har beslutat att Försvarsmakten ska bredda sin luftvärnsförmåga. Försvarsmakten ska producera, utbilda och utrusta ett antal förband inom ett framtida territoriellt luftvärn som ska kunna skydda krigsförband, det militära försvarets mobiliseringsförmåga, städer och civil infrastruktur. Satsningen uppgår till cirka 15 miljarder kronor.
    Pressmeddelande: Bred satsning på territoriellt luftvärn värd cirka 15 miljarder kronor
  • Krigsorganisationen enligt 2024 års försvarsbeslut medför ett behov av personalförstärkningar. Det totala antalet befattningar i krigsorganisationen bedöms 2035 uppgå till ca 130 000 befattningar plus reserver. Krigsorganisationen förväntas då vara personellt uppfylld.
  • Plikt- och prövningsverket kommer under 2026 att ta ut nära 10 000 värnpliktiga inför grundutbildningsomgången 2027/28. Det innebär att målet att grundutbildningsvolymen ska uppgå till minst 10 000 värnpliktiga senast 2030, som framgår i regeringens inriktningsbeslut för det militära försvaret, kan komma att nås väsentligt tidigare än planerat.
  • Inriktningsbeslut för militärt försvar 2025–2030 där myndigheterna bland annat får ett långsiktigt uppdrag att arbeta för att utveckla effektiva och ändamålsenliga arbetssätt, regler och processer inom och mellan myndigheterna i syfte att förkorta ledtider. Myndigheterna ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits och som planeras att vidtas.
  • Regleringsbrevsuppdrag till Försvarsmakten, Försvarets materielverk och Fortifikationsverket för att effektivisera myndigheternas arbetssätt och processer i syfte att snabbt stärka den svenska försvarsförmågan. 
    Regleringsbrev 2026 Försvarsdepartementet på Ekonomistyrningsverkets webbplats - extern webbplats,
  • Regeringen har tillsatt en arbetsgrupp över departementsgränser för att identifiera och åtgärda hinder för tillväxt. Om regelverk och processer hindrar försvarets tillväxt ska de identifieras och ses över för att öka effektiviteten.
    Debattartikel: "Regelkrångel får inte stoppa vår upprustning"
  • Beloppsgränsen för Försvarsmaktens bemyndigande att fatta egna beslut om inköp av materiel har höjts från 200 till 700 miljoner kronor, för att göra det enklare för Försvarsmakten att snabbt göra investeringar.
  • Försvarsmakten kan i vissa fall besluta om undantag från bestämmelserna i lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, LUFS, när det är nödvändigt med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen. Beloppsgränsen för när Försvarsmakten och Försvarets materielverk får besluta är höjd till 200 miljoner kronor. Detta bedöms spara cirka sex månader i beredningstid.
    Pressmeddelande: Försvarsmakten och FMV ska upphandla effektivare
  • Regeringen har fattat beslut om alla de miljötillståndsärenden som rör Försvarsmaktens övningsfält, skjutfält och flygplatser som kommit in till Regeringskansliet. Vissa ärenden har väntat på regeringsbeslut sedan tolv år tillbaka. Besluten kommer innebära att Försvarsmakten kan utveckla sin verksamhet och öva mera. Detta skapar en ökad försvars- och avskräckningsförmåga.
    Pressmeddelande: Snabbare beslutsprocesser och uppdaterade miljötillstånd ökar Sveriges försvarsförmåga

  • En tillfällig femårig förordning för snabbare processer enligt miljöbalken för att stärka det militära försvaret trädde i kraft vid årsskiftet 2024/2025. Förordningen innebär att fler försvarsverksamheter än tidigare kan etableras och ändras genom en anmälan i stället för en tillståndsprocess. Anmälningar kan också hanteras snabbare. Försvarsmaktens ledtider kortas alltså ned betydligt. 

  • I april 2023 fattade regeringen beslut om att tillåta övningar med flygning på låg höjd med helikopter, drönare och transportflyg nattetid vid Karlsborgs flygplats och bullerreglerna lättades.
  • Baserat på en proposition från regeringen är tillståndsprocesserna modernare, mer effektiva och förutsebara sedan den 1 januari 2025. Lagändringarna innebär generella effektiviseringar på miljöprövningsområdet vilket kan ge tidsvinster vid prövning av försvarsmyndigheternas miljöfarliga verksamheter och vattenverksamheter. Bland annat ska ändringstillstånd kunna användas i större utsträckning än i dag. Giltighetstiden för tillstånd ska kunna förlängas med tre år, vilket kan ge tillståndshavaren mer tid att avsluta den tillståndspliktiga verksamheten eller få ett nytt tillstånd.
    Det har även införts bestämmelser som kan effektivisera prövningsmyndigheternas handläggning av ansökningar om tillstånd.
    Prop. 2023/24:152: Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning
  • Regeringsprövningsutredningen föreslår att regeringen ska fokusera på miljöprövningar som kräver tydliga politiska avvägningar mellan olika samhällsintressen, till exempel försvar och klimat. Utredningen har även lagt fram förslag som möjliggör för regeringen att bevilja undantag från vissa EU-rättsliga krav för bland annat projekt som avser försvaret liksom beredskapen vid civila olyckor och kriser.
    Vissa verksamheter eller åtgärder som kan antas ha en betydande miljöpåverkan omfattas av MKB-direktivets krav på en specifik miljöbedömning. Enligt utredningens förslag ska regeringen kunna bevilja undantag från detta krav. Om undantag från kravet beviljas ska verksamheten i stället bli föremål för en miljöbedömning utifrån ett mer begränsat underlag. Utredningens förslag bereds nu i Regeringskansliet.
    Pressmeddelande: Regeringsprövningsutredningen föreslår att regeringen ska fokusera på miljöprövningar som kräver tydliga politiska avvägningar
  • Regeringskansliet har givit en bokstavsutredare i uppdrag att föreslå ändringar i plan- och byggregelverket som underlättar för utbyggnaden av totalförsvarets militära del. Förslagen ska vara grundade i en analys av om plan- och byggregelverket är ändamålsenligt med hänsyn till totalförsvarets behov och möjligheterna till effektiv samhällsplanering i övrigt. Fokus för analysen ska vara att titta på bland annat vad inom de nuvarande plan- och byggprocesserna som försvårar en snabb och effektiv utbyggnad av totalförsvarets militära del.
    Pressmeddelande: Regeringen tillsätter en utredning i syfte att förenkla och påskynda utbyggnaden av militära fastigheter och anläggningar
  • Regeringen beslutade i januari 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera och föreslå hur tillgången till personal inom det militära försvaret kan förbättras i syfte att stärka dess uthållighet. I juli 2025 mottog regeringen utredningens betänkande Redo! En utredning om personalförsörjning av det militära försvaret (SOU 2025:86). Betänkandet har remitterats. Utredningens förslag och remissinstansernas synpunkter analyseras nu i Regeringskansliet.
    SOU 2025:86 Redo! En utredning om personalförsörjningen av det militära försvaret

En nationell plan för militär rörlighet har antagits av regeringen. Syftet med planen är att skapa optimala förutsättningar för storskaliga militära operationer inom rimliga och relevanta tidsförhållanden. 

Planen är ett verktyg för regeringens strävanden att uppfylla de målsättningar för militär rörlighet som ställs av internationella aktörer såsom EU och Nato bland annat avseende transporter till och från insatsområden. Regeringen ska i enlighet med planen underlätta möjligheterna för allierade och andra internationella partners väpnade styrkor att tillträda svenskt territorium. För detta krävs att regelverk ses över för att undvika onödiga administrativa och andra hinder.

Informationsmaterial: Sveriges nationella plan för militär rörlighet 2024–2026

Sidan är uppmärkt med följande kategorier:

Laddar...