Belarus

Sverige har ett långsiktigt uthålligt engagemang i Belarus. Demokrati, öppenhet, yttrande- och organisationsfrihet och respekt för den individuella friheten är viktiga frågor i dialogen med landet.

Belarus omfattas av EU:s Östliga partnerskap, som bland annat syftar till att stödja reformprocesser i landet, inklusive demokratisering och respekt för mänskliga rättigheter. I jämförelse med andra partnerländer är EU:s bilaterala relation till Belarus mindre utvecklad, till följd av att landet hittills inte levt upp till EU:s förväntningar avseende respekt för demokrati och mänskliga rättigheter. Belarus saknar för tillfället ett modernt kontraktuellt ramverk för samarbetet med EU. Inom partnerskapet är relationen med Belarus tills vidare koncentrerad till det multilaterala samarbetet och regelbundna möten mellan representanter från EU:s medlemsstater och Belarus.

EU:s och Sveriges politik gentemot Belarus har sin grund i ett tydligt ställningstagande för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatlighet. Enligt EU:s rådsslutsatser från 2016 kommer kännbara framsteg inom dessa områden att vara avgörande för EU:s framtida relation med Belarus. Politiken bedrivs genom sanktioner och uttalanden, i kombination med en engagemangspolitik som syftar till att motverka en isolering av det belarusiska folket. EU införde sanktioner mot Belarus 2004 som en reaktion mot valfusket i parlamentsvalet samma år och mörkläggningen av kända personers försvinnanden 1999/2000. Sanktionerna utvidgades och ändrades därefter i flera omgångar. Merparten av sanktionerna avskaffades 2016 efter att Belarus hade frisläppt samtliga politiska fångar och för att uppmuntra regimen att ta steg i demokratisk riktning. Kvarvarande sanktioner omfattar riktade restriktiva åtgärder mot fyra individer med kopplingar till politiska försvinnanden, ett vapenembargo och ett embargo gällande utrustning som kan användas för internt förtryck med vissa undantag för sportskyttevapen och skidskytteutrustning med tillhörande tjänster.

Sveriges reformsamarbete med Belarus styrs av en resultatstrategi för reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet för perioden 2014–2020. Syftet med reformsamarbetet är att bidra till ländernas närmande till EU genom stöd främst inriktat på att 1) öka ländernas ekonomiska integrering med EU och deras marknadsekonomiska utveckling, 2) bidra till stärkt demokrati, ökad respekt för mänskliga rättigheter och en mer utvecklad rättsstat, samt 3) förbättrad miljö och begränsad klimatpåverkan. Jämställdhet är fortsatt en horisontell prioritering inom det svenska stödet. Stödet anpassas till respektive lands förutsättningar och utmaningar i EU-närmandet.

EU stödjer Belarus genom EU:s grannskapsinstrument (European Neighbourhood Instrument, ENI). Syftet med ENI är att främja fred, stabilitet och ekonomisk tillväxt i hela regionen genom att stödja politiska och ekonomiska reformer i de 16 partnerländerna. ENI har en total budget på cirka 15,4 miljarder EUR för perioden 2014–2020. Sedan juni 2017 ingår Belarus också i Eastern Europe Energy Efficiency and Environment Partnership (E5P).

Den svenska exporten till Belarus uppgår till runt 500 miljoner SEK årligen, medan importen ligger kring 400 miljoner SEK, med vissa fluktuationer under enskilda år. Den svenska exporten utgörs främst av verkstadsprodukter och produkter av kemiska och närstående industrier medan de vanligaste importvaror från Belarus är gödselmedel, möbler och sängtillbehör.

År 2000 öppnade Sverige ett honorärkonsulat i Minsk. Närvaron utvidgades 2003 med ett sektionskontor och uppgraderades 2008 till ambassad. I augusti 2012 försämrades relationerna med Belarus efter att Sveriges ambassadör inte fick sin ackreditering förlängd och tvingades lämna landet. I juli 2013 fick Sverige dock åter en diplomat ackrediterad i Minsk och sedan april 2015 en ambassadör. Den belarusiske ambassadören återvände till Stockholm 2018. De svensk-belarusiska diplomatiska relationerna blev därmed normaliserade. Sedan augusti 2019 finns också Sida representerat vid ambassaden. Tills vidare gäller dock fortsatt att ansökan om visering till Sverige ska lämnas in vid Estlands ambassad i Minsk.

 

Visum

UD svarar inte på frågor om visum till andra länder. För information om visumregler kontakta det aktuella landets ambassad.
För information om visum till Sverige hänvisas till Migrationsverkets webbplats.

Innehåll om Belarus

Prenumerera

Totalt 36 träffar.