Ryssland

Sveriges förbindelser med Ryssland är breda och sträcker sig över de flesta av samhällslivets områden. Sedan 2014 har dock de bilaterala relationerna påverkats negativt av Rysslands agerande i Ukraina. Sverige ställer sig bakom de sanktioner som EU har infört mot Rysslands olagliga annektering av Krim och efterföljande militära inblandning i östra Ukraina. Sverige anser att sanktionerna ska ligga fast så länge skälen till att de infördes kvarstår. Sverige arbetar aktivt för en fredlig lösning på konflikten, inklusive i FN:s säkerhetsråd där Sverige är medlem 2017-18.

Sverige har en ambassad i Moskva och ett generalkonsulat i Sankt Petersburg. Det finns även ett honorärkonsulat för Sverige i Murmansk. Business Sweden har kontor i Moskva.

Handeln mellan Sverige och Ryssland har de senaste åren påverkats kraftigt av den ryska finanskrisen och det låga oljepriset. Värdet av svensk export till Ryssland har sedan 2011 successivt minskat, delvis till följd av en fallande rubelkurs. År 2016 exporterade Sverige varor till Ryssland till ett värde av 14 miljarder kronor, att jämföra med 23 miljarder år 2012. Exporten från Sverige till Ryssland består till stor del av maskiner, elektronik, transportmedel och kemiska industriprodukter. Importen har under samma period nästan halverats, från ett värde av 62 miljarder kronor år 2012 till 32 miljarder år 2016. Från Ryssland importerar Sverige huvudsakligen råvaror, främst olja men också kemikalier och mineraler. Över 350 svenska företag är verksamma i Ryssland. Svenska investeringar sker, förutom ovanstående branscher, även inom detaljhandeln, exempelvis inredning och kläder. Den ryska turismen till Sverige har minskat de senaste åren. Mellan år 2013 och 2016 halverades antalet ryska turistövernattningar i Sverige.

Sverige har sedan Sovjetunionens sammanbrott givit ett omfattande reformstöd till Ryssland. Det breda reformstödet utfasades 2008 då Ryssland inte längre klassades som biståndsland. Regeringen beslöt dock att behålla ett specifikt stöd för svensk-ryska samarbeten inom demokrati och människorättsfrågor motsvarade ca 77 miljoner kronor per år. Sida och Svenska institutet har uppdraget att genomföra strategin. Myndigheterna ska bland annat stärka möjligheterna för medborgare till demokratiskt inflytande och ökat deltagande i politiska processer, stärka kapacitet hos förändringsaktörer och civilsamhälle att verka för demokrati, mänskliga rättigheter och icke-diskriminering samt ge massmedier stärkt kapacitet att främja transparens och samhällsdialog inom dessa områden. Även ett samarbete inom miljö ska ske, men detta försvåras för närvarande av det ekonomiska läget i landet.