Ukraina

Sveriges relationer med Ukraina är goda. Relationerna har utvecklats kraftigt under senare år, inte minst på grund av den politiska utvecklingen i landet. Detta har också återspeglats i ett ökat svenskt stöd till Ukraina och ett intensivt bilateralt besöksutbyte. Sedan den nya ukrainska regeringens tillträde i augusti 2019 har statsminister Stefan Löfven och biståndsminister Peter Eriksson besökt Ukraina, och Ukrainas utrikesminister Vadym Prystajko har besökt Sverige.

Sedan Rysslands illegala annektering av Krim och den ryska aggressionen i östra Ukraina inleddes 2014 har EU stärkt sitt stöd till landet. Fokus har legat på såväl stöd till Ukraina som sanktioner mot Ryssland.

Närmandet till EU är en viktig drivkraft för reformprocessen i Ukraina och EU:s relationer med Ukraina har fördjupats betydligt de senaste åren, inom ramen för det Östliga partnerskapet och i synnerhet genom det associeringsavtal mellan EU och Ukraina som undertecknades 2014. Avtalet trädde formellt i kraft den 1 september 2017. Det är det mest omfattande samarbetsavtal som EU har med något partnerland utanför utvidgningsprocessen. Avtalet innefattar även ett fördjupat frihandelsområde (Deep and Comprehensive Free Trade Area, DCFTA) mellan EU och Ukraina. Ukrainska medborgare kan sedan 2017 resa viseringsfritt till Schengenländerna.

Sveriges reformsamarbete med Ukraina initierades 1995. Idag är Sverige en av de största bilaterala givarna till Ukraina. Stödet styrs av en regional strategi för Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet för perioden 2014–2020. Syftet med reformsamarbetet är att bidra till ländernas närmande till EU genom stöd främst inriktat på att:

1. öka ländernas ekonomiska integrering med EU och deras marknadsekonomiska utveckling,
2. bidra till stärkt demokrati, jämställdhet, ökad respekt för mänskliga rättigheter och en mer utvecklad rättsstat, samt
3. förbättrad miljö och begränsad klimatpåverkan.

Stödet anpassas till respektive lands förutsättningar och utmaningar i EU-närmandet.

EU stödjer även Ukraina genom EU:s grannskapsinstrument (European Neighbourhood Instrument, ENI). Syftet med ENI är att främja fred, stabilitet och ekonomisk tillväxt i hela regionen genom att stödja politiska och ekonomiska reformer i partnerländerna. ENI har en total budget på cirka 15 miljarder EUR för perioden 2014–2020. Ukraina ingår också i Eastern Europe Energy Efficiency and Environment Partnership (E5P).

Omkring 100 svenska företag är aktiva i Ukraina och Sverige tillhör de 20 största investerarna i landet. Problem med avfallshantering, energiförbrukning och låg vattenkvalitet bidrar till intresse för svensk energi- och miljöteknik. Det låga löneläget i Ukraina bidrar till intresse från svenska företag för outsourcing, bland annat inom informationsteknologi.

Sverige har en ambassad i Kiev och Ukraina har en ambassad i Stockholm.