Ukraina

Rysslands aggression mot Ukraina, som pågått sedan 2014, har trappats upp under det senaste året och i februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion av Ukraina. Sedan dess har Sverige och EU beslutat om omfattande ekonomiskt, humanitärt och militärt stöd till Ukraina. Sverige bidrar också aktivt till olika initiativ för att säkerställa ansvarsutkrävande för brott mot den internationella humanitära rätten som begåtts under invasionen.

Ukraina leds av president Volodymyr Zelenskyj, som vann presidentvalet 2019 stort liksom hans parti Folkets tjänare gjorde i parlamentsvalet senare samma år. Det var första gången sedan självständigheten 1991 ett parti fått egen majoritet i parlamentet. Under sina första år vid makten har den nya administrationen visat god reformvilja. Ett antal steg har tagits för att minska korruptionen, öka transparensen i den offentliga förvaltningen och ett flertal institutioner är under reform.

Sedan Rysslands olagliga annektering av Krim och den ryska aggressionen i östra Ukraina inleddes 2014 har EU stärkt sitt stöd till landet. Närmandet till EU är en viktig drivkraft för reformprocessen i Ukraina och EU:s relationer med Ukraina har fördjupats betydligt de senaste åren, inom ramen för det Östliga partnerskapet och i synnerhet genom det associeringsavtal mellan EU och Ukraina som undertecknades 2014. Avtalet trädde formellt i kraft den 1 september 2017. Det är det mest omfattande samarbetsavtal som EU har med något partnerland. Avtalet innefattar omfattande frihandel mellan EU och Ukraina. Ukrainska medborgare kan sedan 2017 resa viseringsfritt till Schengenländerna. I februari 2022 lämnade Ukraina in en officiell ansökan om medlemskap i EU.

EU stödjer även Ukraina genom EU:s internationella grannskaps- och samarbetsinstrument Global Europe (NDICI), som syftar till att motarbeta fattigdom, främja hållbar utveckling samt fred och stabilitet i hela regionen. Ukraina ingår också i Eastern Europe Energy Efficiency and Environment Partnership (E5P) som både EU och Sverige stödjer bilateralt.

Sveriges relationer med Ukraina är historiskt goda. Relationerna har utvecklats ytterligare under senare år, inte minst på grund av den politiska utvecklingen i landet. Detta har också återspeglats i ett ökat svenskt stöd till Ukraina och ett intensivt bilateralt besöksutbyte. Sedan den nuvarande ukrainska regeringens tillträde i augusti 2019 har förre statsministern Stefan Löfven och försvarsminister Peter Hultqvist besökt Ukraina. Utrikesminister Ann Linde besökte Ukraina i egenskap av ordförande för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) vid två tillfällen under 2021. Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba, premiärminister Denis Shmyhal och försvarsminister Oleksii Reznikov besökte Stockholm under 2021. Biståndsminister Matilda Ernkrans besökte Ukraina i februari 2022.

Sverige är idag en av de största bilaterala givarna till Ukraina. Stödet styrs av en regionstrategi för Östeuropa för perioden 2021–2027 och omfattar 6,6 miljarder kronor. Syftet med reformsamarbetet är att bidra till ländernas närmande till EU genom stöd främst inriktat på att:

  1. öka ländernas ekonomiska integration med EU och deras marknadsekonomiska utveckling,
  2. bidra till stärkt demokrati, jämställdhet, ökad respekt för mänskliga rättigheter och en mer utvecklad rättsstat, samt
  3. förbättrad miljö och begränsad klimatpåverkan.

Jämställdhet är fortsatt en horisontell prioritering inom det svenska stödet. Stödet anpassas till respektive lands förutsättningar och utmaningar inom ramen för EU-närmandet. Ukraina är den enskilt största mottagaren av Sveriges reformstöd till Östeuropa med cirka 240 miljoner kronor årligen. Sedan 2014 ger Sverige även humanitärt bistånd till Ukraina. Med anledning av den ryska invasionen av Ukraina sedan februari 2022 har regeringen beslutat att öka det humanitära biståndet till Ukraina med över 600 miljoner kronor. Sverige bidrar även med omfattande ekonomiskt stöd, bland annat genom Världsbanken, och med militärt stöd till Ukraina, för att stärka landets motståndskraft.  

Omkring 100 svenska företag är aktiva i Ukraina och Sverige tillhör de tio största investerarna i landet. Flera svenska företag har produktion i Ukraina, bland annat SKF, Lantmännen, Seger och Electrolux. Problem med avfallshantering, energiförbrukning och låg vattenkvalitet bidrar till intresse för svensk energi- och miljöteknik. Det låga löneläget i Ukraina bidrar till intresse från svenska företag för outsourcing, bland annat inom IT-sektorn.

Sverige har en ambassad i Kiev. Sveriges ambassadör i Ukraina är Tobias Thyberg. Ukraina har en ambassad i Stockholm. Andrii Plakhotniuk är Ukrainas ambassadör i Sverige.

 

Visum

UD svarar inte på frågor om visum till andra länder. För information om visumregler kontakta det aktuella landets ambassad.
För information om visum till Sverige hänvisas till Migrationsverkets webbplats.

Innehåll om Ukraina

RSS Mail
Prenumerera

Totalt 207 träffar.