Tal av socialminister Jakob Forssmed på Regulatory Summit 2025
Publicerad
Tal av socialminister Jakob Forssmed på Regulatory Summit 2025 den 6 februari 2025.
Det talade ordet gäller.
Tack för inbjudan och för möjligheten att få prata om regeringens life science-strategi, vilken ligger mig varmt om hjärtat.
Vi lever i en tid av snabb teknologisk och vetenskaplig utveckling där möjligheterna att förbättra hälsan aldrig varit större. Samtidigt står vi inför stora hälsoutmaningar. Jag tänker bland annat på antimikrobiell resistens, vilket är ett område där den här regeringen har gjort stora insatser men där vi behöver göra mycket mer. Jag tänker även på klimatförändringar, ökningen av kroniska sjukdomar och inte minst psykisk ohälsa.
Som ni känner till presenterade regeringen en uppdaterad version av den nationella life science-strategin i november förra året. Strategin innehåller ett stort antal målsättningar inom åtta prioriterade områden som bedöms vara särskilt angelägna att fokusera på för att uppnå det övergripande målet att vara en ledande life science-nation.
Som en stark forskningsnation och tillika högt rankad innovationsnation har Sverige goda förutsättningar att fortsatt vara internationellt ledande inom life science men som framgår av strategin måste vi göra mycket mer. Med strategin vill regeringen uppmuntra till kraftsamling både lokalt, regionalt och på nationell nivå. Genom att vara en aktiv partner i både Sverige och EU vill regeringen bidra till en hållbar och gynnsam utveckling av svensk life science.
Denna kraftsamling bygger givetvis på att vi alla har en gemensamma strävan: att bidra till bättre hälsa med hjälp av medicinska genombrott och banbrytande innovationer.
Life science-området bidrar inte bara till bättre hälsa utan är även en av Sveriges största exportnäringar och inkluderar små och stora företag inom läkemedel, bioteknik, diagnostik, laboratorieteknik och givetvis medicinteknik.
Exempelvis visar Vinnovas senaste mätning att svenska life science-företag exporterade varor för drygt 186 miljarder kronor under 2022. Med få undantag har exporten ökat årligen i ett decennium.
Samma mätning visar också att inom den svenska life science-sektorn finns drygt 52 000 anställda och de flesta återfinns inom just branschen medicinteknik, tätt följt av läkemedelsbranschen.
Life science-strategin innehåller flera delar som är relevanta för den medicintekniska branschen och jag vill här uppmärksamma er på några av delar respektive målsättningar som har särskild betydelse för er.
Som vanligt när ett samhälle står inför stora utmaningar krävs samverkan mellan alla berörda aktörer, såväl offentliga som privata, och vi måste säkerställa att olika aktörer inom sektorn arbetar mot gemensamma mål.
Sverige har en lång tradition av gränsöverskridande samverkan vilket är en modell som varit central för våra framgångar inom life science och kommer fortsätta vara en avgörande faktor även framgent.
Regeringen har därför fortsatt fokus på strukturer för samverkan med målsättningar om bland annat partnerskap för regional och nationell kraftsamling.
Tillgången till interoperabla data och en robust digital infrastruktur för hälsodata för både forskning och hälso- och sjukvård prioriteras högt av regeringen och är en förutsättning för en fortsatt utveckling inom life science-området. Jag vill därför särskilt lyfta just hälsodata som ett viktigt område.
Svensk hälso- och sjukvård digitaliserades tidigt, men den grundläggande infrastrukturen för delning av hälsodata har inte utvecklats i samma takt. Regeringens målsättning är att möjliggöra en nationell digital infrastruktur för hela hälso- och sjukvården där staten tar ett större ansvar.
Kan vi tillgängliggöra hälsodata för vård och forskning så kan vi öka kvaliteten i vården, förbättra patientsäkerheten och stärka patientens ställning samt även minska den administrativa bördan för hälso- och sjukvårdens medarbetare.
Det här är inte lätt och i det arbetet är det viktigt att vi kan balansera olika perspektiv. Vi behöver en nationell infrastruktur, en ändamålsenlig lagstiftning samt vägledningar kring etiskt korrekt nyttjande av data från olika källor.
En god tillgång till hälsodata är grunden för att vi ska kunna följa upp användningen av befintliga produkter och säkerställa att de är säkra och effektiva.
Hälsodata utgöra också grunden för nya tjänster. dnom det medicintekniska området, och i synnerhet inom AI. För att utveckla säkra och effektiva AI-tjänster krävs tillgång till högkvalitativa data att träna systemen på. Här är det extra viktigt att grunddata är korrekt så att inte några felaktigheter byggs in i systemen.
En annan fråga rör ändamålsenliga regleringar, vilket ju är grunden för denna konferens. I strategin konstateras att den ständiga och snabba utvecklingen inom life science-området ställer krav på förmåga till löpande översyn av de regulatoriska regelverken. Detta i syfte att främja dynamisk och säker utveckling av bl.a. medicintekniska produkter.
Vi har till största delen EU-gemensam lagstiftning inom life science-området. Jag tänker bl.a. på de medicintekniska regelverk som diskuteras på denna konferens, regleringen av hälsodata via EHDS och även kliniska prövningar. Det gör det lite svårare att löpande göra översyner eftersom Sverige själva inte kan ändra en lagstiftning beslutad på EU-nivå.
Regeringen arbetar dock hårt för att implementeringen av tidigare nämnda EU-rättsakter ska gå så enkelt som möjligt. Detta gör vi bl.a. genom att ge uppdrag till våra myndigheter att stödja införandet.
Regeringen ser att det måste finnas en öppen dialog med berörda life science-aktörer om hur de olika regleringarna påverka deras verksamheter så att vi kan skapa bästa möjliga förutsättningar att verka i Sverige.
Ytterligare ett område som är av stor vikt för hela life science-sektorn är frågan om kompetensförsörjning, talangattraktion och livslångt lärande.
Vi rör oss i en kunskapsintensiv sektor där behovet av att attrahera personer med hög kompetens inom sitt område är stort. Detta gäller inte minst inom det medicintekniska området.
Detta är viktigt inom forskning och företag där utvecklingen av nya avancerade produkter sker. Men minst lika viktigt inom vården där dessa avancerade produkter ska användas och komma patienten till nytta.
Jag skulle också vilja nämna kliniska prövningar.
Sverige har idag för få prövningar av såväl läkemedel som medicintekniska produkter. Detta innebär ett hinder för framsteg inom medicinsk utveckling. Det innebär också färre möjligheter att introducera nya behandlingsmetoder som kan göra verklig skillnad i patienters liv.
Regeringens mål är att väsentligt öka antalet kliniska prövningar i Sverige. En viktig insats för att nå detta mål är den nya strukturen och ett nationellt partnerskap för kliniska prövningar som annonserade i budgeten för 2025. Regeringen avsätter from 2026 60 miljoner kronor årligen till Läkemedelsverket för att utveckla, förvalta och stödja en sådan struktur och samt ett särskilt partnerskap. Denna satsning möjliggör att vi långsiktigt kan skapa en stabil struktur för att underlättar berörda aktörer inom sektorn och öka genomförandekapaciteten av kliniska prövningar i Sverige.
Sist men inte minst vill jag nämna den målsättning som riktar sig direkt till er inom den medicintekniska branschen. Målsättning om utveckling och implementering av ny medicinteknik för morgondagens vårdbehov. Regeringen har här valt att särskilt betona det medicintekniska områdets betydelse och även de utmaningar ni har stått inför.
Regeringen ser att fortsatt utveckling inom det medicintekniska området är avgörande för att Sverige ska kunna behålla sin position inom life science. För att lyckas krävs en stark gemensam insats.
Det är genom att samverka och samla expertis från olika aktörer inom sektorn som vi kan göra verklig skillnad. Ingen enskild aktör kan forma framtiden på egen hand – det krävs att vi samarbetar och delar insikter för att driva förändring.
Genom gemensamma investeringar i life science kan vi stärka vår långsiktiga konkurrenskraft och skapa en hållbar, personcentrerad hälso- och sjukvård som förbättrar folkhälsan, förbygger sjukdomar och höjer livskvaliteten för alla.
Tack för ordet!
