EU-deklarationen – regeringens prioriteringar i EU-arbetet
Publicerad
Regeringens prioriteringar i EU-arbetet presenterades av statsminister Ulf Kristersson vid den EU-politiska partiledardebatten i riksdagen den 12 november 2025.
Det talade ordet gäller.
Ladda ner:
God morgon herr talman,
Europa, våra värderingar och vårt sätt att leva är värda att försvara. För vi har tillsammans – och var och en för sig – byggt några av världens bästa samhällen att leva i.
Europa är långt ifrån felfritt, men vi har sammantaget gjort mer rätt än fel. Vi vet också att ingen av våra styrkor får tas för given, utan det som är bra måste vårdas och försvaras.
Vi lever i en tid när det europeiska samarbetet är viktigare än på mycket länge. Så här i allvarstider måste vi i Europa själva ta större ansvar för vår egen säkerhet, konkurrenskraft och framtida välstånd. Såväl undfallenhet som långsamhet är farligt.
Det fullskaliga invasionskriget på vår kontinent går snart in i sitt femte år. Vi börjar närma oss ett krig av andra världskrigets längd.
Ryssland riktar sina attacker mot civila mål – lekplatser, sjukhus och skolor. Barn mister livet. Förs bort till Ryssland. Familjer slits isär. Det är en brutalitet bortom mänskliga gränser. Europas enskilt viktigaste uppgift är att stötta Ukraina. Det är en stor sak att i Sverige samlas alla partier bakom den uppgiften.
Den 22 oktober stärktes banden mellan Sverige och Ukraina ytterligare. President Zelenskyj och jag undertecknade en avsiktsförklaring om att långsiktigt bygga ett nytt ukrainskt flygvapen – en exportaffär med 100 till 150 svenska Gripen – världens bästa stridsflygplan.
Sverige är en av de allra största militära bidragsgivarna till Ukraina. I absoluta tal bidrar vi mer än länder som Frankrike, Italien och Spanien. Med pansarfordon, artilleri och luftvärn, med flygbasutrustning och utbildning.
Det gör vi med stolthet, men fler länder måste göra mer.
För det ukrainska folket försvarar inte bara sin egen frihet, utan också vår. Och vi kommer stå kvar vid Ukrainas sida. På frihetens och demokratins sida. På rätt sida om historien. Så länge som det krävs.
Den 23 oktober antogs EU:s nittonde sanktionspaket.
Sverige har drivit på för sanktioner mot rysk naturgas och den ryska skuggflottan, och för att ge avkastningen från frysta ryska tillgångar till Ukraina.
Men EU behöver öka tempot i utfasningen av fossil energi från Ryssland och se till att de frysta ryska tillgångarna används för långsiktig finansiering till Ukraina. Det är Ryssland som ska betala för den skada de har vållat Ukraina.
Sverige har konsekvent stått upp för ståndpunkten att EU ska vara öppet för fler, när det finns länder som både vill vara med och som lever upp till kraven – en meritbaserad process. Och vi beklagar djupt Ungerns orättfärdiga blockering av Ukrainas väg mot ett medlemskap.
Herr talman,
Sveriges och allas vår trygghet utmanas också av den gränsöverskridande kriminaliteten. Knark och vapen smugglas över landsgränser. Pengar tvättas, flyttas och göms. Mord i Sverige beställs från spanska solkusten.
Regeringen menar allvar och gör nu det som krävs för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. Den politiska slappheten mot gängen tog slut när den här regeringen tog över ansvaret för Sverige.
Men samma offensiv som vi gör här hemma behövs i EU. Regeringen arbetar hårt för fler åtgärder som beslagtar brottsvinster. Vi har drivit på för att förstärka EU:s förverkandedirektiv, så att vi ännu bättre kan komma åt de kriminella gängens lyxprylar och statussymboler.
Vi har växlat upp insatserna för att komma åt gängens ledare. Bara i år har över 200 efterlysta gripits utomlands. Beskedet till grovt kriminella som gömmer sig utomlands är att vi kommer att hitta er, gripa er och låsa in er.
Trygghet och säkerhet inom våra gränser kräver bättre kontroll av våra yttre gränser. Alla minns hur det såg ut för tio år sedan. Sverige tog emot 320 000 asylinvandrare på några få år. Och idag ser vi följderna av en för stor invandring i kombination med en misslyckad integration – i Sverige liksom i övriga Europa.
Regeringen har nu genomfört den största omläggningen av svensk migrationspolitik någonsin, med resultat att den asylrelaterade invandringen till Sverige är den lägsta sedan 1985. Det var en helt nödvändig omläggning.
Vi förhandlar nu viktig lagstiftning för att få till stånd ett snabbare och mer effektivt återvändande. Det behövs eftersom bara var femte asylsökande som får ett beslut att lämna EU faktiskt också gör det.
Men ett nej måste vara ett nej. Regeringen kommer fortsätta att vara drivande i det arbete.
Herr talman,
Sverige och Europa står inför stora investeringar. Infrastruktur, fossilfri el, forskning och utveckling. Upprustning av vårt försvar.
Och det kostar pengar.
Men resurser kommer inte av sig självt. Det krävs en offensiv agenda för ökad tillväxt och bättre konkurrenskraft i hela Europa.
Regeringen arbetade hårt under det svenska EU-ordförandeskapet och lade grunden för den europeiska konkurrenskraftsagendan, som nu tagit fart på allvar.
EU-kommissionen har presenterat sex förenklingspaket och två är på väg. Regeringen har själv lagt fram konkreta förenklingsförslag inom företagande, AI och annan ny teknik.
Men vi är mycket bekymrade över det låga tempot inom EU. När kommissionens förenklingsförslag möts av 1 000 ändringsförslag i Europaparlamentet är det snarast ett tecken på obstruktion.
För att EU ska vara en relevant global aktör måste tempot höjas. Den europeiska ekonomin behöver enklare regler nu.
Min mycket skarpa uppmaning till partierna i här i riksdagen är därför att nu tala allvar med era partikollegor i Bryssel. Sverige måste kunna räkna med att också svenska ledamöter i EU bidrar till regelförenkling och konkurrenskraft i Europa.
Tillgången till kapital är helt avgörande. Och EU har en otrolig potential: 11 000 miljarder euro av hushållens finansiella tillgångar ligger idag vilande på bankkonton eller i kontanter. Bara en bråkdel av den summan hade gjort skillnad om den i stället hade investerats i växande europeiska företag.
Här är Sverige ett föredöme. Vårt pensionssystem och vårt ISK-sparande – som nu blir skattefritt upp till 300 000 kronor – är del av en av Europas bästa kapitalmarknader. Nu vill EU-kommissionen att fler följer efter.
Under lång tid har Sverige varit en stark röst i EU för frihandel. Vi är Europas, och ett av världens, allra mest frihandelsvänliga land.
Och samtidigt som den amerikanska administrationen har ritat om den handelspolitiska spelplanen och ökat osäkerheten, ser vi ett större intresse för att sluta nya frihandelsavtal med EU från andra delar av världen.
EU tar nu viktiga steg i frihandelsförhandlingar – med Mexiko, Indonesien och Mercosur. Det går snabbt framåt också i förhandlingarna med Indien.
Herr talman,
Sverige är det land i EU som har lägst utsläpp per capita. Och enligt prognoserna kommer utsläppen dessutom vara lägre 2026 än när vi tog över 2022. Sverige är en klimatpolitisk förebild i Europa.
Regeringen står upp för en ambitiös klimatagenda i EU som går hand i hand med ökad konkurrenskraft. Genom att agera gemensamt på EU-nivå bidrar vi mer till att sänka utsläppen än om vi agerar helt själva.
Uppgiften nu är att enas om utsläppsminskningar för 2040 – på vägen mot klimatneutralitet 2050.
Regeringen stödjer EU-kommissionens förslag om 90-procents utsläppsminskning jämfört med 1990 års nivåer, det mål som nu ligger till grund för EU:s åtagande vid klimattoppmötet i Brasilien.
Men – då krävs att alla länder är med och gör jobbet. Annars är det inte realistiskt.
För att leva upp till EU:s mål för koldioxidupptag i skog och mark skulle Sverige i praktiken behöva kraftigt minska vår skogsavverkning. Det skulle få allvarliga konsekvenser för svenska jobb och svensk exportindustri.
EU:s klimatpolitik kan inte bygga på att den svenska skogen används som kolsänka för länder med lägre klimatåtaganden. De i Sverige som vill att det ska vara så är nu svaret skyldiga:
− Hur många svenska jobb ska bort?
− Hur många svenska skogar ska beläggas med avverkningsförbud?
De partier i riksdagen som vill offra svenska intressen bör säga det i klartext.
Vägen mot lägre utsläpp bygger på att alla fossilfria energislag får spela roll. Och kärnkraften är nu på allvar tillbaka i den europeiska energipolitiken.
Utöver att allt fler länder bygger egen kärnkraftsproduktion märks det genom att regelverken utvecklas i mer teknikneutral riktning.
Herr talman,
Som EU-medlem förbinder man sig till demokrati och rättsstat – fria medier, oberoende domstolar och ett engagerat civilsamhälle.
Sverige förväntar sig att alla EU-medlemmar står upp för det. I varje stad ska människor kunna samlas under regnbågsflaggan, utan hot om våld eller repressalier. Den friheten slåss vi för varje dag. Och i just denna fråga vet jag att regeringen har den här kammarens fulla stöd.
Hela EU:s verktygslåda måste användas mot länder som kompromissar med eller kränker demokratin och rättsstatens principer. Det kan handla om att hålla inne stöd från EU-budgeten, och i förlängningen om att dra in rösträtten i ministerrådet.
Herr talman,
Om ett år är det val i Sverige. Två alternativ står då mot varandra även i dessa EU-frågor.
Vi driver på för fler europeiska regelförenklingar, så att det blir lätt att göra rätt för svenska företag.
Vi driver på för en klimatpolitik som sänker utsläppen, utan att slå undan benen för svensk landsbygd och skogsindustrins export.
Vi driver på för en stramare migrationspolitik, så att ett nej alltid är ett nej i hela Europa.
Och vi kommer alltid värna svenska intressen i EU. För ingen annan gör just det.
Vi lever i allvarstider. Men svensk och europeisk historia ger oss skäl att känna hopp inför framtiden. Vi har klarat krig och kriser förr, och kommit ut starkare på andra sidan.
Inte ensamma och inte utan ansträngning − men tillsammans och genom hårt arbete för en bättre morgondag.
