Artikel från Statsrådsberedningen

Statssekreterare Hans Dahlgren om framgångar och utmaningar i EU

Publicerad

Klimatavtalet i Paris var en av EU:s största framgångar förra året och migrationskrisen och Storbritanniens omröstning om medlemskapet är de största utmaningarna under 2016. Det säger Hans Dahlgren, statssekreterare för utrikes- och EU-frågor hos statsminister Stefan Löfven, inför sin medverkan i seminariet ”EU-samarbetet 2016: Framgångar och utmaningar” på Europadagen den 9 maj.

Hans Dahlgren
Hans Dahlgren, statssekreterare för utrikes- och EU-frågor hos statsminister Stefan Löfven. Foto: Martina Huber/Regeringskansliet

Europadagen 2016

På Europadagen 2016 i Stockholm deltar Hans Dahlgren i seminariet ”EU-samarbetet 2016: Framgångar och utmaningar”.

Hans Dahlgren, vilka är EU:s största framgångar under det gångna året?

- Även om EU fortfarande brottas flera stora frågor så var det faktiskt en hel del som kunde åstadkommas under året som gick.

Klimatavtalet i Paris i december var en framgång för alla, men inte minst för EU som drivit på för tydliga mål för klimatpolitiken.

EU har lyckats hålla en enad front i fråga om sanktioner mot Ryssland så länge som Minsköverenskommelserna inte genomförs.

Och EU förmådde undvika en akut kris i euro-samarbetet när Greklands problem diskuterades förra sommaren.

Andra exempel från senare tid är EU-beslut om fördjupat samarbete på terrorismområdet, en ny dataskyddsförordning, billigare roamingavgifter och en digital inre marknad.

Sedan får vi inte glömma tidigare framgångar som fortfarande är i högsta grad levande. Ett exempel är den inre marknaden som innebär en rad möjligheter för oss som bor och verkar i EU, som att vi kan bo, arbeta, studera och resa fritt inom EU och att vi har rätt till akut sjukvård över hela EU.

Skr. 2015/16:115 Verksamheten i Europeiska unionen under 2015

Vilka utmaningar står EU inför under 2016?

- De mest påtagliga utmaningarna just nu är såklart migrationskrisen och Storbritanniens omröstning om medlemskapet.

På migrationsområdet vill ju regeringen att alla länder ska ta sitt ansvar för asylmottagandet och att det ska bli mer rättvist fördelat. Regeringen vill att asyl ska sökas i EU, inte i ett enskilt land. I ett mer rättvist asylsystem skulle sedan de asylsökande fördelas mellan medlemsländerna utifrån en objektiv men justerbar fördelningsnyckel. Det är ingen lätt uppgift att få ett sådant system på plats, men regeringens målsättning är tydlig.

Storbritanniens medlemskap i EU ligger såklart i de brittiska medborgarnas händer, vid folkomröstningen den 23 juni. Men jag hoppas att det brittiska folket röstar för ett fortsatt EU-medlemskap, så att vi kan fortsätta att gemensamt ta itu med de stora problem EU står inför.

Vad måste EU göra för att bli framgångsrikt framöver?

- Vi behöver mer samarbete i Europa, inte mindre, och vi behöver arbeta tillsammans för att stärka EU:s konkurrenskraft och för ökad sysselsättning.

Samtidigt behöver nog EU fokusera mer på vad som är viktigast. EU-kommissionen har inlett ett viktigt arbete med att prioritera vad EU ska göra och inte göra. Också här i Regeringskansliet arbetar vi på ett liknande sätt genom att anta övergripande prioriteringar för EU-arbetet varje år.

Jag tror också att vi behöver prata mer om EU! Vi behöver inse att EU påverkar oss alla i vardagen, och att det är en del av vårt demokratiska system, inte något som händer någon annanstans.

Också därför är det viktigt att fokusera på de frågor som ligger nära medborgarna. De sociala frågorna till exempel – ett område där Sverige har varit pådrivande.

Vilken roll kommer Sverige att spela i EU under 2016?

- Vårt land kommer att fortsätta att vara en engagerad och konstruktiv aktör inom EU.

Regeringen har tre övergripande prioriteringar för EU-arbetet under 2016: att forma en solidarisk flykting- och migrationspolitik och en mer säker omvärld; främja ett socialt Europa för jobb och tillväxt; och därtill en ambitiös klimat-, energi-och miljöpolitik.