Hoppa till huvudinnehåll
Artikel från Utrikesdepartementet

Ett enträget arbete för fred och säkerhet, en röst åt de som drabbas av krig och konflikt

Publicerad

10 punkter om Sveriges ordförandeskap i FN:s säkerhetsråd juli 2018.

Som medlem i Sveriges säkerhetsråd 2017 – 2018 tar Sverige avstamp i "bottenplattan": folkrätt, mänskliga rättigheter, jämställdhet och ett humanitärt perspektiv. Vår arbetsmetod är inlyssnande, kreativ och aktiv diplomati för att nå resultat. Under juli månad var Sverige ordförande i säkerhetsrådet en andra gång.

Som ordförande i säkerhetsrådet har Sverige:

1. Värnat FN:s grundtanke om samarbete för fred och säkerhet

I ett besvärligt omvärldsläge behövs mer av samarbete och mindre av isolering. Säkerhetsrådet har unika befogenheter och måste axla sitt ansvar för internationell fred och säkerhet. Genom att vara en engagerad, påläst, principfast och lösningsorienterad ordförande i säkerhetsrådet har Sverige värnat FN:s grundtanke om samarbete för fred och säkerhet.

2. Stärkt kvinnors röst

Sverige är som rådsmedlem ledande för att stärka säkerhetsrådets arbete för kvinnor, fred och säkerhet (WPS). Vi ser resultat. WPS tas nu regelbundet upp i rapporter, överläggningar och produkter i rådet. Uppföljningen på marken stärks. WPS-arbetet har fortsatt under ordförandeskapet då vi har:

  • Säkerställt könsbalans bland rådets briefers, för första gången någonsin. Hälften var kvinnor.
  • Lyft kvinnors situation i konflikt-, klimat-, och fattigdomsdrabbade Sahel i Afrika genom utrikesministerns besök i regionen i början av juli tillsammans med vice generalsekreteraren. De ledde sedan ett högnivåmöte i rådet på temat.
  • Drivit igenom tydligare WPS-skrivningar. Det gäller bland annat mandatförlängningar för insatserna i Cypern och Sudan, resolution 2427 om barn och väpnad konflikt, ett uttalande om Libyen samt kommunikén om samarbete mellan säkerhetsrådet och AU:s freds- och säkerhetsråd.
  • Fått rådet att tydligare markera mot sexuellt och könsbaserat våld. I sanktionsregimen för Sydsudan finns ett nytt listningskriterium kopplat till sexuellt våld i konflikt. Särskilda sändebudet för sexuellt våld i konflikt, Patten, bjöds in till rådet för att briefa om Sydsudan.
  • Konsekvent tillsett att rådets löpande hantering av olika frågor inkluderat ett fokus på WPS.

3. Stärkt barnrättsperspektivet – skyddar vi barn idag, förebygger vi morgondagens konflikter

Sverige leder under sitt medlemskap rådets arbetsgrupp för barn och väpnad konflikt. Den har fått en nystart och antagit slutsatser om ett utökat antal länder. Statsministern ledde under ordförandeskapet ett högnivåmöte om barn och väpnad konflikt på temat "Protecting Children Today Prevents Conflicts Tomorrow". Sverige lade fram en resolution vid mötet som antogs av ett enhälligt säkerhetsråd. Ett rekordstort antal medlemsstater, 98 stycken, valde att ansluta sig som medförslagsställare till resolutionen som hade ett förebyggandefokus. Som ett led i att följa upp resolutionen inriktades det humanitära mötet om Syrien under juli månad på syriska barns utsatthet i den pågående konflikten.

4. Förankrat klimat på rådets dagordning

Genom svenskt ledarskap har rådet kunnat enas om att tydliggöra kopplingen mellan klimatförändringar och säkerhet i ett antal olika uttalanden och resolutioner. Det har aldrig skett tidigare. Utrikesministern ledde under ordförandeskapet en debatt i rådet om klimatrelaterade säkerhetsrisker. Det var första gången sedan 2011, och tredje gången någonsin, som rådet höll ett möte på detta tema. Tack vare Sveriges ansträngningar är frågan om klimat och säkerhet nu förankrad på säkerhetsrådets dagordning. Rådet har skickat en signal till FN-systemet om behovet av att på allvar ta sig an frågan.

5. Gjort skillnad i några av vår tids kriser och konflikter

Säkerhetsrådet hanterar kontinuerligt vår tids svåraste kriser. Det finns allvarliga låsningar i vissa frågor. Men trots dessa har Sverige som ordförande bidragit till att rådet kunnat göra framsteg.

  • Myanmar. Vi har med framgång verkat för att återkommande fästa rådets uppmärksamhet på det alarmerande läget för befolkningsgruppen Rohingya. Sverige var drivande i arbetet som i november 2017 ledde till ett tydligt uttalande från ett enat säkerhetsråd. Vi drev på för att FN skulle utnämna det sändebud som tillträdde nyligen liksom för att rådet skulle resa till Myanmar. Som ordförande arrangerade Sverige en viktig diskussion om Myanmar där sändebudet för första gången briefade rådet. Efter mötet kunde Sverige som ordförande kommunicera ett antal överenskomna huvudbudskap; de följs upp under det brittiska ordförandeskapet i augusti.
  • Etiopien/Eritrea. På svenskt initiativ antogs skyndsamt ett pressuttalande till stöd för det fredsavtal som slöts mellan länderna den 9 juli. Uttalandet är en viktig signal om att säkerhetsrådet står bakom parterna för att stödja processen framåt. I ljuset av den historiska utvecklingen har Sverige verkat för att sanktionerna mot Eritrea ska kunna lyftas.
  • Jemen. I linje med Sveriges ansträngningar för att öka rådets engagemang i Jemen, kallade vi till ett extrainsatt möte i juli. På svenskt initiativ kunde rådet ge starkt stöd till FN-sändebudets ansträngningar för att återuppta fredsprocessen, bromsa offensiven mot Hodeida samt uppmana alla parter att engagera sig för att nå en politisk lösning och respektera internationell humanitär rätt.
  • Fredsprocessen i Mellanöstern/Gaza. Vi bidrog som ordförande till att bredda diskussionen om fredsprocessen genom att vid den kvartalsvisa öppna debatten lyfta kvinnors och ungas viktiga roll. Vi ordnade också ett informellt möte om den allvarliga och oroande utvecklingen och den humanitära krisen i Gaza.
  • Syrien. Sverige har ett särskilt ansvar för de humanitära frågorna i Syrien. Som medlem har vi lett förhandlingar som resulterat i att rådet kunnat anta två viktiga humanitära resolutioner om Syrien. Vi bidrog i juli till ett ökat fokus på syriska barns utsatthet i konflikt genom att hålla ett möte på temat. Sverige kunde som ordförande uttala rådets enade stöd för FN:s ansträngningar i det politiska spåret, där upprättandet av en konstitutionell kommitté och kvinnors deltagande är i fokus.
  • Nordkorea. Sverige har aktivt bidragit till ett enat säkerhetsråd, inte minst bland valda medlemmar. Vi har också hållit kontakt med Nordkorea. Under juli månad arrangerades ett möte på svenskt initiativ i säkerhetsrådskrets med USA:s utrikesminister Mike Pompeo och Sydkoreas utrikesminister Kang Kyung-Wha. Mötet befäste rådets enighet, roll och ansvar i fråga om Nordkorea.
  • Colombia. I ett kritiskt skede kunde ett enat råd skicka en tydlig signal till den inkommande regeringen i Colombia om både stöd och förväntan om fortsatt implementering av fredsavtalet. Den avgående regeringens vicepresident närvarade vid mötet.
  • DR Kongo. Vi ordnade dels ett möte om DRK i säkerhetsrådet, dels en diskussion vid det gemensamma årliga mötet mellan säkerhetsrådet och AU:s freds- och säkerhetsråd. Tack vare det har det internationella samfundet – FN och AU – skickat ett gemensamt och enat budskap om vikten av att val genomförs den 23 december i år. Vi har också lyft utredningen av morden på Zaida Catalán och Michael Sharp.
  • Cypern. På svenskt initiativ har säkerhetsrådets fokus för fredsprocessen och FN-insatsens mandat breddats till att i större utsträckning beakta förtroendeskapande åtgärder, inklusive ett banbrytande svenskt initiativ för religiös dialog.
  • Sydsudan. Under det svenska ordförandeskapet kunde rådet äntligen anta ett vapenembargo mot Sydsudan. Det är ett tydligt budskap från det internationella samfundet till det krigshärjade landet om att investera i fred och utveckling, inte i vapen. Vid mötet mellan rådet och AU:s freds- och säkerhetsråd skickades ett gemensamt budskap om vikten av en politisk lösning.
  • Libyen. Sverige anordnade ett möte där rådet, på svenskt initiativ, kunde uttala starkt stöd för FN-sändebudet Ghassan Salamés arbete med den Libyenledda politiska processen, inklusive de viktiga valförberedelserna.

6. Aktivt drivit förebyggande av väpnad konflikt

Under Sveriges första ordförandeskap i januari 2017 drev vi konfliktförebyggande diplomati i praktiken. Rådet arbetade då framgångsrikt för en fredlig maktövergång i Gambia när landet stod på randen till en våldsam utveckling. Sverige har konsekvent verkat för tidigare informationsdelning från FN-sekretariatet till säkerhetsrådet liksom för att grundorsaker till konflikt beaktas.

Under vårt ordförandeskap i juli har vi säkerställt att rådet arbetat vidare i denna anda. Vi har fått igenom starkt politiskt stöd för generalsekreteraren och hans sändebud i deras arbete med medling och konfliktförebyggande. Vi satte förebyggande i fokus vid det årliga mötet med AU:s freds- och säkerhetsråd, eftersom Afrika är en av de mest konfliktdrabbade regionerna i världen och där FN har merparten av sina insatser. Vi drev igenom ett rådsuttalande till stöd för det historiska fredsavtal som undertecknats av ledarna för Etiopien och Eritrea.

Inför ordförandeskapet genomförde säkerhetsrådet i våras för första gången det årliga arbetsmötet med generalsekreteraren utanför USA – på Dag Hammarskjölds gård i Backåkra. FN:s konfliktförebyggande och fredsfrämjande arbete samt Syrien stod på dagordningen. Mötet bidrog till ett förbättrat arbetsklimat i rådet och ett stärkt momentum för arbetet med förebyggande och fredsfrämjande.

7. Stärkt samarbetet mellan säkerhetsrådet och Afrikanska unionen (AU)

Sverige verkar för att stärka FN:s samarbete med regionala organisationer i enlighet med FN-stadgans åttonde kapitel. Afrikanska unionen är, liksom EU, en nyckelpartner. I anslutning till Nelson Mandelas 100-årsdag arrangerade det svenska ordförandeskapet de årligen återkommande konsultationerna mellan säkerhetsrådet och AU:s freds- och säkerhetsråd. De båda råden antog vid mötet en gemensam kommuniké med tydliga och enade budskap om vikten av val i DRK, en politisk lösning på konflikten i Sydsudan samt om finansiering av afrikanska fredsinsatser. Tack vare ett aktivt svenskt diplomatiskt fotarbete kunde kommunikén för första gången antas redan i samband med mötet – det stärker kommunikéns politiska relevans liksom samarbetet mellan de två råden.

8. Stått upp för internationell rätt

Sverige har konsekvent värnat folkrätten, inklusive den internationella humanitära rätten och de mänskliga rättigheterna, i säkerhetsrådet. Som ordförande har varje möte och diskussion skett med avstamp i "bottenplattan": respekt för folkrätt, mänskliga rättigheter, jämställdhet och ett humanitärt perspektiv. Sverige har bland annat konsekvent rest vikten av ansvarsutkrävande för allvarliga brott mot den humanitära rätten och mänskliga rättigheter, inklusive i Syrien och Myanmar. Vi var i juli medarrangör till ett s k "Arriamöte" (informellt möte utanför rådskammaren) om den internationella brottmålsdomstolen (ICC) för att uppmärksamma Romstadgans 20-årsjubiluem. Vi arbetade också för att stärka länken mellan Geneve och New York, inklusive genom ett möte mellan säkerhetsrådets ordförande (Olof Skoog) och MR-rådets ordförande ambassadör Suc. Som ordförande säkrade Sverige att MR-kontoret (OHCHR) kunde delta i mötet om Myanmar.

9. Stärkt fokus på resultat och ett lösningsinriktat säkerhetsråd

Sverige har som ordförande verkat för resultatorienterade, inkluderande samt transparenta arbetsmetoder. Vi har på säkerställt att varje möte haft en väl definierad inriktning. Vid nästintill samtliga möten har rådet kommit överens om slutsatser och vägen framåt om den fråga som diskuterats. Som ordförande har vi verkat för att möta de låsningar som kan uppstå mellan de permanenta medlemmarna, inklusive genom att stärka gruppen av de tio valda rådsmedlemmarna. Vi har fortsatt inför behandling i rådet haft kontakt med de länder som berörs: Sverige talar även med, och inte bara om, länder. Vi har värnat EU-samarbetet genom att stärka länken mellan Bryssel och New York; exempelvis diskuterades Libyen samma dag vid FAC i Bryssel och i säkerhetsrådet.

10. Öppnat upp säkerhetsrådet

Vi har som medlem gett de som berörs av säkerhetsrådet en röst i rådet och öppnat säkerhetsrådets arbete för fler genom att aktivt och kreativt använda sociala medier. Under ordförandeskapet bjöd vi som talare i säkerhetsrådet bland annat in företrädare för den Afrikanska unionen, ministrar från Niger, Irak och Colombia samt civilsamhällesföreträdare från Colombia, Tchad och DR Kongo. Vi inhämtar fortsatt viktiga perspektiv från civilsamhället vid regelbundna dialogtillfällen på UD i Stockholm och i NY. Dessutom har vi fortlöpande konsulterat företrädare för berörda länder och länder i berörda regioner. Genom proaktiva kontakter med media har vi bidragit till att ytterligare öppna rådets arbete för omvärlden.

Laddar...