Artikel från Klimat- och näringslivsdepartementet

Så fungerar Parisavtalets regelbok

Publicerad 03 december 2018

Den 2-14 december pågår FN:s årliga klimatmöte COP24 i Katowice, Polen. Under mötet väntas länderna fatta beslut om det regelverk som ska styra genomförandet av Parisavtalet. Sverige driver på för ett ambitiöst och dynamiskt regelverk som säkerställer ett ambitiöst genomförande av Parisavtalet.

I Paris enades världens länder om ett nytt globalt och rättsligt bindande klimatavtal där alla länder åtar sig att bidra med allt ambitiösare klimatplaner för att hålla den globala uppvärmningen väl under två grader (och helst under 1,5 grader). Länderna åtar sig också att öka anpassningsförmågan till skadliga effekter av klimatförändringarna och skifta finansiella flöden mot hållbara lösningar.

Eftersom Parisavtalet inte anger exakt hur stora åtaganden varje land ska göra så finns det en uppenbar risk att det sammantagna arbetet blir mindre än vad målen kräver. I avtalet har man därför enats om att länderna var femte år ska uppdatera sina klimatplaner och att dessa hela tiden ska återspegla landets högsta möjliga ambition.

Ambitionscykeln

Denna cykliska process brukar kallas för Parisavtalets ambitionscykel. Ambitionscykeln utgör själva motorn i Parisavtalet och styr bland annat genomförande, rapportering och uppföljning av ländernas klimatarbete. Exakt hur ambitionscykeln ska fungera anges inte i avtalet. Länderna har istället enats om att ta fram ett gemensamt regelverk. Detta regelverk brukar kallas för Parisavtalets regelbok.

Ambitionscykelns olika delar

Ambitionscykeln kan delas in i sex: olika delar: Planering, kommunikation, genomförande, rapportering, utvärdering och översyn. Alla dessa delar rymmer sådant som har en koppling till Parisavtalets övergripande mål, dvs utsläppsbegränsning, klimatanpassning samt stöd och finansierings. Tillsammans bildar delarna den process som ska leda till att länderna successivt stärker sitt klimatarbete. I korthet fungerar ambitionscykelns sex delar på följande vis:

Planering

Länderna planerar och tar fram nya nationella utsläppsåtaganden med utsläppsmål och åtgärder för att nå målen. Man bedömer också klimatrisker och identifierar behov av klimatanpassningsåtgärder samt eventuellt stödbehov kring detta. Länderna utvecklar också strategier kring stöd och finansiering och tar del av goda metoder kopplat till dessa områden.

Kommunikation

Länderna meddelar sina nationella utsläppsåttaganden tillsammans med information som gör det tydligt och transparent för övriga länder. Man lämnar också in en klimatanpassningsplan med prioriteringar, anpassningsåtgärder och eventuellt stödbehov för att genomföra dessa åtgärder. I denna del ska också de rikare länderna ge riktgivande information om det finansiella stöd man planerar att bidra med så att utvecklingsländerna kan ta med detta i sin planering.

Genomförande

Länderna genomför sina nationella utsläppsåtaganden. Man genomför också klimatanpassningsåtgärder för att stärka anpassningsförmågan, öka motståndskraften och minska sårbarenheten mot klimatförändringar. För rikare länder ingår också att mobilisera och/eller leverera finansiellt stöd samt stöd till tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad. Detta stöd är riktat till utvecklingsländerna för att hjälpa dem i deras klimatarbete. Att rika länder ska gå före och minska sina utsläpp och samtidigt hjälpa utvecklingsländerna i deras klimatarbete är en central del i Parisavtalet.

Rapportering

Länderna redovisar uppgifter om hur man genomfört sina nationella utsläppsåttaganden samt information om utsläppsutvecklingen. I denna del ingår också frivillig rapportering klimatrisker, konsekvenser av dessa samt de klimatanpassningsåtgärder man genomfört. Utöver det ska varje land också redovisa om man tagit emot eller levererat finansiellt stöd samt stöd till tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad.

Utvärdering

Varje land genomgår teknisk expertgranskning av sin utsläppsrapportering och hur man genomfört sina utsläppsåtgärder. Länderna deltar också tillsammans i en stödjande multilateral granskning av sina åtaganden och utbyter goda erfarenheter. Kopplat till utvärderingsdelen finns också en stödjande mekanism som ska hjälpa länder med svårigheter att leva upp till sina åtaganden. På så vis ska denna mekanism också främja att alla länder lever upp till Parisavtalets bestämmelser.

Översyn

Länderna deltar tillsammans i en global översyn för att se hur det sammantagna globala arbetet svarar mot temperaturmålet, anpassningsmålet samt stöd och finansieringsmålet. Länderna tar sedan med sig informationen från den globala översynen in i arbetet med att ta fram nya och ambitiösare klimatplaner. 

Tydliga men flexibla regler avgörande för framgång

Genom en kontinuerlig repetition av ambitionscykeln ska länderna successivt öka ambitionen i sitt klimatarbete till dess att Parisavtalets mål är uppfyllda. Men för att det ska vara möjligt behövs tydliga regler som säkerställer att alla delar inom cykeln bidrar till ett så ambitiöst genomförande som möjligt. Bland annat behövs regler som säkerställer att länderna beräknar och rapporterar sina utsläpp på samma sätt och att denna process är transparent för övriga länder.

Samtidigt som de behövs robusta regler måste tillämpningen också kunna ske på ett sätt som tar hänsyn till ländernas olika förmåga och ansvar. Rika länder ska gå före och minska sina utsläpp samtidigt som utvecklingsländerna ska få stöd i sitt klimatarbete.

Det är även viktigt att regelboken så pass flexibel att genomförandet kan anpassas utifrån att vi genom vetenskapen lär oss nya saker om klimatförändringarna.