Hoppa till huvudinnehåll
Artikel från Statsrådsberedningen

Regeringens politiska prioriteringar

Publicerad

Sveriges regering består av Moderaterna (M), Kristdemokraterna (KD) och Liberalerna (L). Regeringen leds av statsminister Ulf Kristersson. Samarbetsparti utanför regeringen är Sverigedemokraterna (SD). Till grund för samarbetet ligger Tidöavtalet.

Regeringspartierna har, tillsammans med samarbetspartiet Sverigedemokraterna, enats om sex samarbetsprojekt. Inom ramen för dessa ska politiska reformer utarbetas och genomföras för att lösa Sveriges viktigaste samhällsproblem. Samarbetsprojekten är:

  • tillväxt och hushållsekonomi,
  • kriminalitet,
  • migration och integration,
  • klimat och energi,
  • hälso- och sjukvård samt
  • skola.

Utöver samarbetsprojekten så kommer partierna samarbeta i ett antal frågor som bland annat rör kultur och demokrati.

Tillväxt och hushållsekonomi

Den övergripande inriktningen för den ekonomiska politiken ska vara att motverka arbetslöshet och stärka Sveriges tillväxtförmåga samt lätta det ekonomiska kostnadstrycket på hushållen. De förslag som tas fram ska vägas mot konjunkturläge och utrymmet i de offentliga finanserna.

Kriminalitet

Samhällsproblemen med kriminalitet och gängbrottslighet ska lösas. Målet är att öka tryggheten, att förebygga att fler unga dras in i kriminalitet, att fler brott utreds och leder till lagföring, att bekämpa den grova organiserade brottsligheten, att brottsoffren får ökad upprättelse och att straffen blir mer rättvisa.

Migration och integration

Sverige ska ha en ansvarsfull migrationspolitik som är i enlighet med de bindande internationella regler som Sverige åtagit sig att följa. Det innebär bland annat att asylrätten kommer att upprätthållas. Utgångspunkten ska vara att tillfälligt skydd ska erbjudas för den som flyr en konflikt eller kris och för den som flyr Sveriges närområde. En kravbaserad integrationspolitik ska införas. Den som långvarigt befinner sig i landet ska ansvara för att bli en del av det svenska samhället.

Klimat och energi

Sverige ska ha ett robust elsystem med låga elpriser. Förutsättningar för planerbara fossilfria kraftslag ska förbättras för att öka produktionen av ren el. Inom klimatpolitiken förbättras förutsättningarna för att industrin och transporterna ska kunna ställa om och bidra till en effektiv klimatomställning.

Hälso- och sjukvård

Politiska reformer ska utarbetas och genomföras för att kapa vårdköerna, öka tillgängligheten, förbättra effektiviteten och jämlikheten i hälso- och sjukvården samt förbättra arbetsmiljö och kompetensförsörjning för anställda inom vården. Patientens bästa ska vara i centrum för reformarbetet. Det statliga ansvaret för vården ska utredas och successivt ökas samtidigt som sjukvårdens långsiktiga organisation utreds.

Skola

Kunskapsresultaten i den svenska skolan ska lyftas och trygghet och arbetsro ska stärkas. Rätten att välja skola ska utvecklas. Alla skolor ska ges likvärdiga förutsättningar och kvaliteten i verksamheten ska stärkas. Utrymmet för aktörer med kvalitetsbrister ska kraftigt minskas men mångfalden av utförare ska tas till vara. Antagningskraven till lärarutbildningen ska höjas för att lyfta läraryrkets status och attraktivitet.

Säkerhetspolitiska läget

Det säkerhetspolitiska läget innebär att det svenska försvaret behöver stärkas. Sverige ska tillsammans med Finland fullfölja anslutningsprocessen till Nato. Stöd ska ges till det krigsdrabbade Ukraina – politiskt, ekonomiskt och säkerhetsmässigt. Ett långsiktigt och sammanhållet program för såväl civil återuppbyggnad som militärt stöd ska utformas.

EU-samarbetet

Det första halvåret 2023 är Sverige ordförande i EU:s ministerråd. EU är Sveriges viktigaste utrikespolitiska plattform och Sverige ska vara en aktiv, engagerad och pådrivande medlem i EU – före, under och efter ordförandeskapet.

Laddar...