Artikel från Statsrådsberedningen

Sveriges stöd till Ukraina

Publicerad 25 februari 2025

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022 har Sverige utökat sitt stöd till Ukraina i flera omgångar. Sverige bistår med både militärt och civilt stöd.

Sverige har sedan februari 2022 bidragit med motsvarande cirka 73 miljarder kronor till olika insatser för att stödja Ukraina (24 februari 2025). Tillsammans med EU har Sverige också fattat beslut om omfattande makroekonomiskt stöd och ett flertal sanktionspaket mot Ryssland.

Sveriges samlade stöd består av militärt och civilt stöd, varav det militära stödet uppgår till drygt 60 miljarder kronor och det civila stödet uppgår till cirka 11 miljarder kronor. I det civila stödet inkluderas bland annat humanitärt stöd, finansiellt stöd och stöd till Ukrainas uppbyggnad och reformarbete. Hela det biståndsfinansierade stödet ska bidra till Ukrainas EU-anslutning.

Nedan presenteras Sveriges samlade stöd till Ukraina under de tre år som gått. Artikeln är inte uttömmande för allt svenskt stöd som riktats till Ukraina under denna tidsperiod.

Militärt stöd

Sverige har bidragit med ett mycket omfattande militärt stöd till Ukraina, från skyddsutrustning i det första beslutet till avancerade vapensystem, utbildning och stöd med upphandling i senare paket. 2024 beslutade regeringen om en treårig ram på sammanlagt 75 miljarder kronor, 25 miljarder per år 2024–2026, i syfte att förstärka Sveriges militära stöd till Ukraina och säkerställa en långsiktighet. Det totala värdet av Sveriges militära stöd till Ukraina uppgår i dag till drygt 60 miljarder kronor. 

Det senaste och hittills största stödpaketet presenterades den 30 januari 2025 och uppgår till ett värde av drygt 13 miljarder kronor. Stödpaketet består av flera delar där den största är avsedd för upphandling av nytillverkad materiel framför allt från svensk och annan europeisk försvarsindustri, i syfte att kunna donera till Ukraina. 

Militära förmågor

Den största andelen av Sveriges sammanlagda militära stöd till Ukraina består av militära förmågor och system. Stödet av militära förmågor och system inkluderar bland annat radarspanings- och ledningsflygplan (ASC 890), pansarbandvagn 302 (Pbv 302), stridsbåt 90, mindre snabbgående motorbåtar (G-båt), artilleripjäser (Archer), stridsvagn 122 (Leopard 2), granatgevär (Carl Gustaf) med ammunition, pansarskott (AT4) och pansarvärnsrobot 57 (NLAW). 

Reparationer och underhåll av den svenska donerade materielen stöds av Försvarsmakten i samverkan med Försvarets materielverk (FMV) och industri. ​En försörjningslösning för donerade Archerpjäser har etablerats i Ukraina i samverkan med Storbritannien. 

En allt större del av det svenska stödet utgörs av s.k. upphandling för donation, där Försvarets materielverk (FMV) eller i vissa fall Försvarsmakten ges i uppdrag att upphandla utrustning från svensk och annan europeisk försvarsindustri till den ukrainska försvarsmakten. Det har hittills rört sig om upphandling av stridsfordon 90, drönare, kamouflagenät till pansarbandvagn 302 samt 40 mm ammunition. En betydande del av stödpaket 18 som regeringen fattade beslut om den 30 januari 2025 utgörs av upphandling för donation.

Samarbeten med andra länder 

Sverige har under de tre år som kriget pågått bidragit till ett flertal initiativ som tagits av andra länder. Sverige gör ekonomiska donationer till flera multilaterala initiativ och fonder som syftar till att utveckla Ukrainas försvarsförmåga, vilket bland annat sker genom att köpa upp materiel på den internationella marknaden. Detta inkluderar bland annat Nato Comprehensive Assistance Package for Ukraine (CAP), International Fund for Ukraine (IFU) och fonder inom ramen för de så kallade förmågekoalitioner Sverige deltar i. 

Sverige deltar i flera förmågekoalitioner som syftar till att koordinera och kraftsamla det militära stödet till Ukraina. Sverige har valt att delta i de koalitioner där vi har förmåga att bäst bidra till koalitionens samlade arbete, och i förlängningen i stödet till Ukraina.

Sverige stödjer den så kallade ”danska modellen”, som syftar till att upphandla materiel från ukrainsk industri. I den danska modellen ingår mekanismer för att säkerställa att de donerade medlen används effektivt samt att Ukraina även återkopplar erfarenheter kring användningen av den levererade materielen. 

Militärt stöd till Ukraina - Regeringen.se

Civilt stöd 

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Sverige bidragit med motsvarande 11,3 miljarder kronor till biståndsfinansierat stöd (24 februari 2025). Sveriges bistånd till Ukraina består bland annat av stöd till humanitära organisationer, till att bygga skyddsrum i förskolor och skolor, minröjning, civil krishantering, finansiellt stöd samt stöd för reformer och uppbyggnad.

I budgetpropositionen för 2025 har regeringen aviserat ett långsiktigt åtagande om civilt stöd till Ukraina om minst 5,6 miljarder kronor per år 2025–2028.

Stöd till humanitära organisationer

Det humanitära stödet till Ukraina omfattar bland annat insatser via organisationer som effektivt förser ukrainare som kan bo kvar och de som tvingas fly med förnödenheter via främst World Food Program (WFP), Rödakorsrörelserna ICRC, IFRC och Ukrainska Röda Korset, FN:s humanitära landfond för Ukraina, Rädda Barnen, UNICEF, UNHCR, MSB, Norweigan Refugee Council, Danish Refugee Council, Action Against Hunger och International Rescue Committe.

Civil krishantering

Sverige har genom MSB bidragit med stöd för civil krishantering.Detta inkluderar nödhjälp i form av bland annat samordning och transport av sjukvårdsmateriel, minröjning, skyddsutrustning, brandskydd, nödboenden, elnätsutrustning, och generatorer.

Genom medevac-transporter av sårade och sjuka för vård har över 5000 ukrainska patienter evakuerats till 22 europeiska länder. Sverige har hittills tagit emot 219 patienter. 

 Hälso-, sjukvårds och socialpolitik

Sveriges stöd till Ukraina på hälso- och sjukvårdsområdet består av insatser för att återuppbygga och modernisera infrastruktur, stärka kapaciteten hos ukrainska sjukvårdsarbetare och rädda liv. Sverige stödjer bland annat utveckling av integrerade barnskyddssystem, utbildning av den sociala barn- och ungdomsvården i traumamedveten omsorg, uppbyggnad av barnsjukhus, utveckling av 112-system och psykosocialt stöd för ukrainska barn.

Sverige har två bilaterala samarbetsavtal med Ukraina, inom socialpolitikens område och inom hälso- och sjukvårdsområdet. Sverige och Ukraina har även ett tekniskt avtal om samarbete för bland annat antibiotikaresistens och stöd för EU-närmandet, med särskilt fokus på läkemedelsområdet.

Socialstyrelsen gavs våren 2024 i uppdrag att samordna offentliga aktörers bidrag i uppbyggnads- och reformarbetet inom hälso- och sjukvårdens och socialpolitikens område. Syftet med beslutet är att främja ett framtida ukrainskt EU-inträde.

Energiförsörjning 

Ryska missil- och drönarattacker riktar särskilt in sig på kritisk energiinfrastruktur och orsakar storskaliga strömavbrott. Insatser för återuppbyggandet av ukrainsk el- och värmeförsörjning är därför viktiga för att hålla i gång det ukrainska samhället.  Energistödet till Ukraina utgör nästan en tredjedel av det svenska civila stödet.

Under hösten 2024 bidrog Sverige med närmre 1 miljard kronor för att möta omedelbara humanitära behov och stärka energiförsörjningen i Ukraina. Av det totala stödet under hösten 2024 användes 500 miljoner kronor för gasturbiner som beräknas generera el till 185 000 människor. 

Energistödet består även av donation av material från bland annat Svenska Kraftnät och SMHI.

Transport och jordbruk

Rysslands attacker mot civil infrastruktur har kraftigt försämrat Ukrainas kapacitet för gods- och persontrafik. Sverige bidrar därför till Ukrainas transportsektor genom stöd till Ukrainas flygtrafikledning, uppbyggnad av transportinfrastruktur och insatser för att mildra krigets direkta påverkan på Ukrainas transportnätverk. 

Även Ukrainas jordbrukssektor påverkas av den ryska aggressionen, genom bland annat attacker mot ukrainskt jordbruk, spannmålslager och hamnar. 

På jordbruksområdet stödjer Sverige Ukrainas humanitära initiativ ”Grain from Ukraine”, som innebär att ukrainskt spannmål upphandlas för att transporteras till länder där behovet av livsmedel är som störst. På så vis stimuleras även den ukrainska jordbrukssektorn. Sverige verkar även inom EU för att underlätta exporten av ukrainska jordbruksvaror till de globala marknaderna, bland annat genom att stötta EU-kommissionens initiativ till tullfri införsel av jordbruksprodukter från Ukraina.

Finansiellt stöd

På grund av den ryska aggressionen har Ukraina förlorat tillgången till internationella kapitalmarknader. Utöver ordinarie kärnstöd till Världsbanken har Sverige ställt ut en garanti på cirka 500 miljoner kronor till Ukraina. Regeringen har även lämnat stöd om totalt 720 miljoner kronor till Ukraina via Världsbanken. Stödet stärker Ukrainas förmåga att upprätthålla kritiska statliga funktioner, såsom utbetalningar av löner och pensioner för offentligt anställda samt reparationer av energi- och bostadsinfrastruktur. Sverige ger ytterligare finansiellt stöd till Ukrainas statsbudget genom EU. 

Uppbyggnad och reformstöd 

Sverige har ett omfattande arbete för att stärka Ukrainas motståndskraft, demokratiska utveckling och uppbyggnad. Uppbyggnadsarbetet sker i flera sektorer, inklusive transportsektorn, energisektorn och hälso- och sjukvårdssektorn. Det rör sig exempelvis om stöd för hållbar uppbyggnad av förstörd infrastruktur via Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling EBRD, Världsbankens Ukrainafond och Nordiska miljöfinansieringsbolaget Nefco, Energy Community’s Energistödsfond for Ukraina, UNDP och Eurocontrol.

Sommaren 2023 antog regeringen en strategi för Sveriges uppbyggnads- och reformsamarbete med Ukraina 2023–2027. Strategin omfattar totalt 9 miljarder kronor och är Sveriges största bilaterala biståndsstrategi någonsin. Ukraina är därmed det enskilt största mottagarlandet av svenskt bistånd sen regeringen tillträdde.

Målsättningen för strategin är att ge ett kraftfullt och långsiktigt stöd till Ukrainas uppbyggnad och reformarbete. Arbetet stärker Ukrainas motståndskraft och demokratiska utveckling vilket också hjälper landet att stå emot Rysslands fullskaliga invasion.

Strategin bidrar till Ukrainas EU-integration samt stärker landets frihet, motståndskraft och ekonomiskt välmående.

Flyktingmottagande, utbildning och kultur

Sverige har tagit emot cirka 50 000 ukrainska flyktingar. 

Skolverket har i regleringsbrev för 2022 och 2023 bland annat fått i uppdrag att ge skolhuvudmän det stöd de behöver för ett välfungerande mottagande i förskola och skola av barn och ungdomar som har flytt från Ukraina. Även insatser för att möta ett ökat behov av ukrainsktalande och rysktalande personal i skolväsendet ingår i dessa uppdrag.

I vårändringsbudgeten för 2023 tillfördes 100 mnkr till kommuner som erbjöd sfi i komvux till personer som omfattads av massflyktsdirektivet. I ett andra steg ändrades en förordning för att ge kommuner rätt att erbjuda personer som omfattades av massflyktsdirektivet möjlighet att läsa i komvux.

Stockholms universitet har sedan 2022 haft i uppdrag att bistå den ukrainska ambassaden i att anordna ett årligt tillträdesprov till högre utbildning i Ukraina. Provet möjliggör att ukrainska medborgare i Sverige kan antas till högre utbildning vid ukrainska lärosäten.

Flera svenska lärosäten och forskningsfinansiärer erbjuder olika typer av stöd till forskare och doktorander från Ukraina.

Myndigheter under Kulturdepartementet har engagerat sig för att ge stöd till Ukraina inom kultur- och mediaområdena. En rad olika stödåtgärder har genomförts så som donationer av materiel för skydd av fysiskt kulturarv samt digitalisering av handlingar och kunskapsuppbyggnad om Ukrainas historia och kulturarv. För att stödja journalister och fri media i Ukraina beslutade regeringen om att öka stödet till Pragcentret till 20 miljoner kronor under 2024. Sverige är även aktivt i Unescos stöd till Ukraina på kultur- och medieområdena.

Den 1 februari 2025 deltog regeringen i en ministerkonferens i Uzjhorod i Ukraina. Under konferensen antogs Uzjhorod-deklarationen, där bland annat behovet av internationellt samarbete för att stärka kultursektorn och bevara Ukrainas kulturarv underströks.

Sanktioner 

Sanktionerna som vidtagits sedan februari 2022 kompletterar de åtgärder som införts mot Ryssland sedan 2014 till följd av den olagliga annekteringen av Krim och aggressionen av Ukraina. Totalt sett har sexton sanktionspaket antagits inom EU mot Ryssland. 

EU:s sanktioner mot Ryssland innehåller import- och exportrestriktioner mot varor och tjänster inom ett antal ekonomiska sektorer med fokus på bland annat högteknologi och energi. Sanktionerna innehåller omfattande restriktioner inom finanssektorn samt ett antal förbud, bland annat har luftrummet stängts för tillträde av ryska flygplan och hamnar för anlöp av ryska fartyg. Ett antal ryska mediaföretag är också föremål för sanktioner. Det har även införts krav på företag i EU att vid export av vissa varor till tredje land kontraktsmässigt föreskriva att vidareexport till Ryssland är förbjuden.

Sanktioner mot Ryssland - Regeringen.se

---