Så minskar vi utanförskapet i Sverige
Publicerad
Att se potentialen hos unga, vikten av det svenska språket och en uppmaning om att gå från ord till handling. Det var några av medskicken vid regeringens nationella konferens mot utanförskap den 14 maj – Kartlyftet.
Att minska utanförskapet i Sverige är en av regeringens främsta prioriteringar. Bostadsområden som präglas av svaga skolresultat, hög arbetslöshet, högt bidragsberoende, utbrett trångboddhet och stor otrygghet har vuxit fram under en lång tid. För att möta denna problematik lägger regeringen om integrationspolitiken.
– Under en alldeles för lång tid har det funnits en politisk ängslighet i frågor som rör integration och utanförskap. Men denna beröringsskräck har inte hjälpt den som drabbats av låga skolresultat, otrygghet eller trångboddhet - tvärtom. Nu behöver vi med gemensamma krafter gå från ord till handling och göra en riktig förändring, sa arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson i sitt inledningsanförande.
På uppdrag av regeringen har SCB och Boverket tagit fram en kartläggning som visar hur utbrett utanförskapet är idag, Utanförskapets karta. Analysen visar att det finns 180 områden i 66 kommuner där det finns en stor sammanvägd problematik med utanförskap. Totalt bor över 700 000 personer i dessa områden, varav cirka 170 000 är barn.
För att vända utvecklingen i dessa områden krävs stora insatser. Med Utanförskapets karta kan insatserna bli mer träffsäkra.
Under konferensen Kartlyftet var fokus att bredda förståelsen för hur utanförskapet ser ut i Sverige idag och lyfta fram exempel på konkreta lösningar som kan användas i arbetet framåt. Inbjudna var samtliga 66 kommuner som identifierats på Utanförskapets karta.
Värderingar spelar roll i integrationen
Under de inledande passen lyftes bland annat hur värderingar påverkar integrationen. Bi Puranen, docent och generalsekreterare World Values Survey, berättade om vikten att förstå vilka erfarenheter en migrant har med sig när den kommer till Sverige och att ge den individen förutsättning att ta till sig de sociala, kulturella och demokratiska värderingar som finns här.
– Värderingar spelar roll. Om hälften av migranterna som kommer till Sverige tycker att barnen lider om en mamma jobbar heltid så påverkar det givetvis deras inställning till att ta ett jobb, sa Bi Puranen.
Se potentialen bland unga
För att hjälpa unga att få ett större kontaktnät och en första arbetslivserfarenhet berättade Evin Cetin, jurist och grundare av SAO-jobb för unga om en ny anställningsmodell. Modellen gör det möjligt för åttondeklassare att jobba extra, två timmar i veckan vid sidan av studier, under ett helt år.
– För mig har det varit viktigt att inte bara prata. Många sa till mig att det här inte kommer vara möjligt, att skolan och rektorer är konservativa, att näringslivet inte kommer vilja och att facket kommer sätta stopp. Men alla de påståendena har varit felaktiga, säger Evin Cetin.
Vikten av att möjliggöra en meningsfull fritid för barn och unga lyftes av Linnea Larsson från Borås stad, som arbetar med ”Skolan som arena”. Arbetssättet innebär att man i skolans lokaler, en plats som barnen känner till och som är tillgänglig för dem, erbjuder olika typer av fritidsaktiviteter. Olika aktörer och föreningar samverkar på en gemensam plats för att sänka trösklarna för barn att prova på och delta i fritidsaktiviteter. Effekterna har varit tydliga:
– Vi har ökat deltagandet i fritidsaktiviteter och det är nu fler barn som är del av en förening. Barnen vittnar själva om förbättrade sociala relationer och minskad ensamhet, men framför allt når vi de barn som vi tidigare haft svårt att nå, säger Linnea Larsson, samordnare för Skolan som arena.
Språket en nyckelfaktor - både för vuxna och barn
Förskolans roll mot utanförskap stod i fokus vid Gulan Avci, regeringens nationella samordnare mot utanförskaps, presentation. Hon berättade bland annat om det viktiga uppdrag förskolan har i att fånga upp de barn som kommer från familjeförhållanden där man riskerar att hamna i utanförskap. Hon lyfte att det svenska språket måste stärkas både bland barn och personal. Detta var något som även lyftes av Linnéa ”Rektor Linnéa” Lindqvist.
– Vi måste ha personal i förskolan som talar svenska, det är vår uppgift att ge barnen en likvärdig utbildning, sa Linnéa Lindqvist.
Stort engagemang på konferensen
– Vi har ett gemensamt mål om att minska utanförskapet i Sverige, och öka människors trygghet och livschanser. För att detta ska ske så måste vi alla hjälpas åt. Jag vill tacka alla kommuner som deltog i konferensen för deras engagemang och för att de så generöst delat med sig av exempel. Det är viktigt för att vi ska lyckas i det arbetet framöver, säger arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson.
Se konferensen i efterhand
Nu kan du ta del av alla föreläsningar från konferensen Kartlyftet.