Regeringen i samtal om eftervåld och ekonomiskt våld
Publicerad
När regeringen träffade myndigheter och civilsamhället för att diskutera arbetet med att förebygga och bekämpa eftervåld och ekonomiskt våld betonades vikten av att frågan lyfts upp på agendan. Kunskapen behöver öka inom olika delar av samhället för att den som drabbats ska få bättre hjälp och stöd.
-
Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall, jämställdhetsminister Nina Larsson och justitieminister Gunnar Strömmer betonade värdet av samtalen, alla viktiga inspel och möjligheten till kunskapsutbyte.
Foto: Boris Vasic/Regeringskansliet
-
Företrädare för myndigheter, kommuner och regioner och civilsamhällesorganisationer delade med sig av sina erfarenheter och problemställningar.
Foto: Boris Vasic/Regeringskansliet
-
Under mötet presenterade Josefin Kjellberg doktor i socialt arbete, resultat från sin avhandling ”Fri från (efter)våldet? Om partnervåldsutsatta kvinnors motstånd, uppbrott och stödbehov”.
Foto: Boris Vasic/Regeringskansliet
-
På mötet deltog bland annat företrädare för Kriminalvården, Brottsförebyggande rådet och Skatteverket.
Foto: Boris Vasic/Regeringskansliet
-
På mötet deltog bland annat företrädare för Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Brottsofferjouren.
Foto: Boris Vasic/Regeringskansliet
-
På mötet deltog bland annat företrädare för Jämställdhetsmyndigheten, Kronofogdemyndigheten och Unizon.
Foto: Boris Vasic/Regeringskansliet
På mötet deltog Nina Larsson, jämställdhetsminister, Camilla Waltersson Grönvall, socialtjänstminister och Gunnar Strömmer, justitieminister tillsammans med företrädare för flera myndigheter och civilsamhällesorganisationer.
- Regeringen fortsätter arbetet med att kraftsamla mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Det här är ett arbete som vi måste göra på bred front i samhället. Därför är det så värdefullt att vi på det här sättet samlas för kunskapsutbyte. Nu tar vi erfarenheterna från denna samlade kompetens med oss i det fortsatta och viktiga arbetet mot våldet och förtrycket, säger Nina Larsson, jämställdhetsminister.
Eftervåld och ekonomiskt våld
Ekonomiskt våld kan till exempel handla om att en våldsutövare kontrollerar den våldsutsattas förmåga att förvärva, använda och behålla ekonomiska resurser samt om ekonomisk säkerhet och egenmakt. Det handlar, precis som annat våld i nära relation, om att ta makt över och kontrollera en annan person.
Ekonomiskt våld kan utövas under en pågående relation, men kan också vara en stor del av det våld som fortsätter efter att den våldsutsatta har lyckats lämna.
- Eftervåld och ekonomiskt våld används alltför ofta som ett maktmedel vid exempelvis vårdnadsprocesser. Det är något som gör stor skada och påverkar både den våldsutsatta vårdnadshavaren och barnet under lång tid. Det kan vi aldrig acceptera, säger Camilla Waltersson Grönvall, socialtjänstminister.
Studie om eftervåld
Under mötet presenterade Josefin Kjellberg, doktor i socialt arbete, resultat från sin avhandling ”Fri från (efter)våldet? Om partnervåldsutsatta kvinnors motstånd, uppbrott och stödbehov” (2023).
Hon har undersökt hur partnervåldsutsatta kvinnor resonerar om sina strategier för att hantera och göra uppbrott från mäns våld samt betydelsen av stöd för att kunna gå vidare. Studien visar bland annat att våldet ofta intensifieras i samband med separationen. Detta inkluderar ekonomiskt våld, där männen (alla förövare i studien är män) exempelvis tar merparten av ägodelarna och gör det svårt för kvinnorna att få bo kvar i den gemensamma bostaden. Det framkommer av studien att barnen påverkas negativt av eftervåldet.
Olika perspektiv lyftes
Mötesdeltagarna delade med sig av sina perspektiv, erfarenheter och om vikten av att synliggöra våldet. Flera deltagare lyfte behovet av ökad kunskap, erfarenhetsutbyte och även av utbildningsmaterial i olika samhällssektorer. Detta för att bättre kunna upptäcka våldet, förebygga och ge rätt stöd till drabbade, men också hjälp till förövare. Några deltagare presenterade konkreta åtgärder för att förbättra arbetet mot eftervåld och ekonomiskt våld – bland annat interna utbildningar för att medarbetare bättre ska kunna uppmärksamma våldet och olika former av informationsspridning för att belysa problematiken. Det fanns också en samsyn om att det är positivt att det ekonomiska våldet och eftervåldet uppmärksammas. De som drabbas är hårt utsatta och i behov av samhällets stöd.
Sista mötet i en serie
Mötet den 10 juni om eftervåld och ekonomiskt våld var det fjärde och sista mötet i regeringens mötesserie om mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Syftet med mötesserien, som ägt rum under det senaste året, har varit att skapa en gemensam lägesbild och att identifiera konkreta åtgärder på kort och lång sikt. Företrädare från myndigheter, kommuner och regioner samt civilsamhällesorganisationer har varit inbjudna.
Mötena i serien har haft olika teman. Det första mötet fokuserade på förebyggande åtgärder och samverkan mellan rättsväsende, vård och omsorg. Det andra mötet hade temat hedersrelaterat våld och förtryck och det tredje handlade om våld i ungas relationer och sexuellt våld. Barns utsatthet för våld i nära relation har uppmärksammats genomgående i mötesserien.
Deltagare den 10 juni
Företrädare för Arbetsförmedlingen, Barnombudsmannen, Brottsförebyggande rådet, Brottsoffermyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Konsumentverket, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Linköpings universitet (Barnafrid – nationellt centrum för kunskap om våld mot barn), Länsstyrelserna, Migrationsverket, Myndigheten för delaktighet, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Pensionsmyndigheten, Polismyndigheten, Skatteverket, Socialstyrelsen, Statens servicecenter, Uppsala universitet (Nationellt centrum för kvinnofrid), Åklagarmyndigheten, Sveriges Kommuner och Regioner, Brottsofferjouren, Endbright, Fredrika Bremerförbundet, Ownershift, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks), Stiftelsen Allmänna Barnhuset, Unizon.
Fakta: Åtgärdsprogram
Regeringen uppmärksammar arbetet mot ekonomiskt våld i Åtgärdsprogrammet för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel 2024–2026 (A2024/00869). Åtgärdsprogrammet är en viktig del av lämnaprogrammet, en satsning för att göra det lättare att lämna destruktiva relationer.
