Artikel från Arbetsmarknadsdepartementet

Fler ska kunna, orka och vilja arbeta ett helt arbetsliv

Publicerad 06 juli 2026

Många lämnar arbetslivet i förtid, samtidigt som samhället behöver att fler arbetar längre. Som ett av fyra delmål i regeringens nya arbetsmiljöstrategi för 2026–2031 lyfts därför ett hållbart arbetsliv fram som ett centralt delmål. Fokus ligger på att skapa förutsättningar för att människor ska kunna, orka och vilja arbeta ett helt arbetsliv.

Det övergripande målet med den nya arbetsmiljöstrategin är goda arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter för både kvinnor och män, samt en arbetsmiljö som förebygger ohälsa och olyckor, motverkar utanförskap och tar hänsyn till människors olika förutsättningar – och som bidrar till utveckling för både individer och verksamheter. 

Ett hållbart arbetsliv innebär att fler ska kunna, orka och vilja arbeta ett helt arbetsliv. Många som lämnar arbetslivet före pensionsålder uppger bristande arbetsmiljö och ohälsa som skäl till att sluta arbeta i förtid. Därför är en god arbetsmiljö avgörande för att möjliggöra ett längre arbetsliv. 

Rapporter visar att både äldre och yngre personer är särskilt utsatta för åldersdiskriminering i arbetslivet. Det kan handla om svårigheter att få anställning eller begränsade möjligheter till kompetensutveckling. För att äldre arbetstagares kompetenser och erfarenheter till fullo ska kunna tas tillvara behöver åldersdiskriminering motverkas. Regeringen har gett Diskrimineringsombudsmannen i uppdrag att lämna förslag på eventuella stödinsatser och andra åtgärder för att stärka arbetsgivares arbete mot åldersdiskriminering i arbetslivet.

Att ta vara på kompetensen i alla åldrar är viktigt för hela arbetsmarknaden, inte minst inom de välfärdsyrken där behovet av arbetskraft är stort. Inom välfärden, skolan, hälso- och sjukvården och omsorgen är kompetensförsörjningen en långvarig utmaning både på grund av brist på kompetent personal och att många anger att de inte orkar arbete heltid med den nuvarande arbetsbelastningen. Dessa yrken är centrala för samhället men ofta krävande för individen. En stor del av den framtida arbetskraften i Sverige kommer att behövas här, samtidigt som näringslivet och staten också har brist på arbetskraft. Nära fem miljarder kronor har avsatts under åren 2022–2026 för att stärka kompetensförsörjningen i hälso- och sjukvården. 

Grunden för en god arbetsmiljö läggs i skola och utbildning

Ett längre arbetsliv kan inte uppnås enbart genom åtgärder i slutet av arbetslivet. För att säkerställa förmågan och viljan att arbeta hela arbetslivet behöver arbetsmiljöarbetet börja redan i skolan. Att studera skiljer sig från att arbeta på flera sätt, vilket innebär att utbildningsverksamheterna behöver anpassa arbetsmiljöarbetet utifrån elevernas och de studerandes förhållanden. Därför erbjuder Skolverket och Arbetsmiljöverket vägledning för grund- och gymnasieskolans arbete med elevernas arbetsmiljö.

För att främja en god arbetsmiljö krävs god arbetsmiljökunskap på alla nivåer. Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) har sedan 2017 i uppdrag av regeringen att bedriva ett nationellt forskningsprogram om arbetsliv, som bidrar till ökad förståelse för arbetsmiljöns utveckling. Fortsatta investeringar i forskning, statistik och kunskapsspridning, samt ökat samarbete mellan samhällsaktörer, är avgörande för att omsätta kunskapen i praktik.

Målbilder för ett hållbart arbetsliv

1. En god arbetsmiljö och goda förutsättningar i början av arbetslivet samt möjligheter till arbetsanpassning och omställning leder till att fler arbetar högre upp i åldrarna.

2. Äldre arbetstagares kompetens och erfarenhet tas i större utsträckning tillvara på arbetsplatserna.

3. En god kompetensförsörjning genom att arbetsmiljön beaktas i det strategiska kompetensförsörjningsarbetet.

4. Elevers och studerandes arbetsmiljö i skola och högre utbildning uppmärksammas och inkluderas i större utsträckning i det systematiska arbetsmiljöarbetet.