Debattartikel från Försvarsdepartementet

"En unik satsning på försörjningsberedskap"

Publicerad 26 juni 2025

Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin, energi- och näringsminister Ebba Busch, arbetsmarknadsminister Mats Persson, bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa och infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson, debattartikel, Dagens industri, den 23 juni 2025.

Vi befinner oss i allvarstid. Snabba och oförutsägbara händelseförlopp skapar oro och marken under oss är i gungning. Denna realitet ställer höga krav på oss alla och vi behöver agera skyndsamt. Mot denna bakgrund går regeringen nu fram med förslag för att ge MSB samordningsansvar för försörjningsberedskapen, en ny beredskapssektor för industrin och en beredskapssektor för utrikeshandeln.

I detta exceptionellt allvarliga säkerhetsläge är det en stor styrka att samtliga partier i Sveriges riksdag nu ställt sig bakom en unik överenskommelse om en historisk upprustning av Sveriges totalförsvar. Det handlar om en kraftig utbyggnad av det militära och civila försvaret. Vi är överens om att göra en avvikelse från det finanspolitiska ramverket för det militära och civila försvaret på maximalt 300 miljarder kronor, varav maximalt 50 miljarder kronor får gå till investeringar i infrastruktur och försörjningsberedskap med fokus på livsmedel, läkemedel och drivmedel. Detta innebär en unik satsning för starkare och mer robust försörjningsberedskap, såväl på kort som längre sikt.

För att försörjningen av varor och tjänster ska kunna fungera även under mycket stora påfrestningar krävs, förutom en ändamålsenlig beredskapslagring, också nationell samordning, privat-offentlig samverkan och förutsättningar för produktionsomställning och inte minst en tydlig struktur för försörjningsberedskapen. Regeringen fattade i torsdags därför beslut om tre viktiga åtgärder för uppbyggnaden av en sådan struktur:

1. MSB blir nationell samordnare för försörjningsberedskapen
Rollen som nationell samordnare av försörjningsberedskapen ligger tydligt i linje med MSB:s övergripande funktion som det centrala navet i det civila försvaret. Det nya ansvaret innebär att MSB på en övergripande nationell nivå ska stödja och samordna statliga myndigheters, kommuners och regioners planering och arbete kopplat till försörjningsberedskap.

MSB ska även bistå dessa aktörer med kunskap och information rörande beredskapslagring. Utöver detta får MSB även bedriva beredskapslagring och andra tillhörande tjänster på uppdrag av andra statliga myndigheter och för denna verksamhet ta ut en avgift. Myndigheten har redan idag en avdelning för försörjningsberedskap och ett nära samarbete med såväl beredskapsmyndigheterna som andra nationella och internationella aktörer och är därmed väl rustade för sin nya roll.

2. En ny beredskapssektor för industri, byggande och handel etableras
För att kunna stärka totalförsvarets förmåga och en robust samhällsekonomi är industri, byggande och handel centrala delar. Förmågan att upprätthålla industriell verksamhet under tider av kris eller höjd beredskap är viktig. Sverige är en stark industrination.

Många produkter är insatsvaror vilket är en stor anledning till att den nya sektorn behövs. Vi har att göra med komplexa och många gånger globala värdekedjor och det är viktigt att minimera sårbarheter. Det handlar också om att hantera störda leveranskedjor och minska strategiska beroenden. Det handlar ytterst om nödvändig försörjning av kritiska varor och tjänster för totalförsvarets behov, förmågan att upprätthålla den industriella verksamheten och att stärka förmågan att upprätthålla bygg- och anläggningsverksamhet.

Regeringen har därför beslutat att etablera en ny beredskapssektor för industri, byggande och handel. Följande myndigheter kommer att ingå i sektorn: Tillväxtverket blir sektorsansvarig myndighet. Sveriges geologiska undersökning (SGU) och Boverket blir nya beredskapsmyndigheter.

3. En ny beredskapssektor för utrikeshandel etableras
Av Totalförsvarsbeslutet 2025–2030 framgår att ansvaret bland statliga myndigheter för att upprätthålla utrikeshandel under störda förhållanden behöver tydliggöras. Utrikeshandeln och förmågan att säkerställa en fungerande utrikeshandel i tider av fredstida kris, höjd beredskap och ytterst krig spelar en central roll för Sveriges totalförsvar. Regeringen har därför beslutat att etablera en ny beredskapssektor för utrikeshandel. Kommerskollegium utses till sektorsansvarig myndighet och Tullverket blir den andra beredskapsmyndigheten i sektorn.

Sverige ska ha en trovärdig avskräckningsförmåga och ett totalförsvar som kan möta krigets krav. En robust försörjningsberedskap utgör en grundpelare i den gemensamma försvarsansträningen. När vi i Sverige beskriver säkerhetsläget som det allvarligaste sedan andra världskrigets slut är det ett uttryck för att vi måste förhålla oss till det vi i mindre utsträckning kan påverka, men framför allt att vi ska förändra det vi i hög grad kan påverka. Den unika upprustningen och investeringarna i försörjningsberedskapen är ett kvitto på att Sverige tar stora steg i sitt nationella ansvar. En del i det kollektiva åtagandet att stärka samhällets motståndskraft i det civila försvaret.