Debattartikel från Socialdepartementet

"Forssmed: Nu minskar vi IT-krånglet i svensk vård"

Publicerad 23 september 2025

Debattartikel av socialminister Jakob Forssmed. Altinget, den 23 september 2025.

En nationell digital infrastruktur för svensk vård har varit ett fokusområde för regeringen från dag ett. Nu tar vi nästa steg för att utveckla den, skriver socialminister Jakob Forssmed (KD).

Det har länge satsats stora pengar på digitalisering i vården – men alldeles för lite på att se till att uppgifterna som samlas in verkligen kan användas. Vårdpersonal tvingas gång på gång mata in uppgifter i olika system. De upplever administration som en ständigt växande börda. Patienter tvingas upprepa sin historia och bli förmedlare av information mellan olika vårdkontakter. Patientsäkerheten äventyras och arbetsbelastningen ökar.

Regeringen satsar på digital infrastruktur

Därför har en nationell digital infrastruktur varit ett fokusområde för regeringens vårdreformer från dag ett. Nu ser vi till att satsningen blir permanent. I budgetpropositionen för nästa år satsar vi 262 miljoner kronor på att fortsätta utveckla den nationella digitala infrastrukturen för svensk hälso- och sjukvård.

För 2027 till 2028 aviseras ytterligare nästan 700 miljoner kronor, och från och med 2029 satsar vi 158 miljoner kronor per år permanent. Det är en viktig signal till alla aktörer inom hälso- och sjukvården och omsorgen om att staten fortsatt kommer ta ett större ansvar för infrastrukturen. Detta bör finnas med i de investeringsbeslut som fattas på regional och kommunal nivå.

Det är ett efterlängtat besked för många och innebär en bättre hushållning av offentliga medel. Pengarna ska gå till att fortsätta utveckla den infrastruktur som nu växer fram, med utgångspunkt i den färdplan som E‑hälsomyndigheten har tagit fram på regeringens uppdrag.

Nu får vården rätt förutsättningar

Särskilt viktiga komponenter är nationell tjänsteadresseringskatalog (NTK) och patientdataindex (PDI). Förenklat kan NTK liknas vid ett adressregister, fast för IT-system. PDI utgör ett register som visar exempelvis vilka vårdenheter som har information om en specifik patient. Detta fungerar både som ett filter och en stötdämpare. Utan PDI skulle alla förfrågningar gå ut till alla vårdcentraler vid varje vårdmöte, vilket skulle överbelasta IT-systemet.

Utöver NTK och PDI så finns det andra viktiga aspekter så som tydliga regler kring hur information ska dokumenteras och delas. För datadelning inom vården har det funnits riktlinjer men ingen tvingande reglering om hur informationen ska vara kodad. Det har lett till stora regionala skillnader och bidragit till de svårigheter som finns att dela säker information om patienter mellan regioner och vårdgivare.

Regeringen har också satt igång ett omfattande lagstiftningsarbete för att undanröja hinder för effektiv delning av hälsodata. Tack vare de utredningar som har tillsatts finns nu för första gången underlag för att komma till rätta med de begränsningar som har försvårat att patienters hälsodata används på bästa sätt. Regeringen har också tillsatt en nationell samordnare för digital infrastruktur i hälso- och sjukvården och gett E‑hälsomyndigheten både ett tydligt mandat och resurser att samla och leda arbetet på området. Allt detta sammantaget skapar de långsiktiga förutsättningar som sektorn – både regionerna och vårdinformationsleverantörerna – har efterfrågat.

Vårdresurserna ska användas bättre

Parallellt med regeringens införande av den nationella digitala infrastrukturen pågår implementeringen av det europeiska hälsodataområdet, EHDS. Regeringens satsning på hälsodata syftar även till att nyttorna med EHDS ska kunna förverkligas optimalt. EHDS innebär till exempel att en svensk patient kan få vård i ett annat EU-land där läkare har tillgång till relevanta journaluppgifter. På samma sätt blir det enklare att bedriva gemensamma forskningsprojekt och kliniska prövningar över nationsgränser.

Både den nationella infrastrukturen och EHDS skapar därmed bättre förutsättningar för att öka tillgängligheten och kvaliteten i vården. Regeringens satsning ska också ses i ljuset av regeringens bredare arbete för att öka vårdkapaciteten och korta vårdköerna. Tillsammans med andra insatser innebär den att Sverige tar viktiga steg mot att använda vårdens begränsade resurser på ett betydligt bättre sätt än vad som sker i dag.