Inför ett helt nytt brott – ska även gälla folkvalda
Publicerad
Hårt arbetande människor betalar inte skatt för att offentliga tjänstemän ska missbruka sin position för egen vinning eller för att gynna kriminella. Samarbetspartierna går därför fram med förslag om utökat tjänstemannaansvar. Det handlar ytterst om medborgarnas förtroende för det allmänna,
Debattartikel av justitieminister Gunnar Strömmer, Henrik Vinge (SD), Gudrun Brunegård (KD) och Martin Melin (L), Aftonbladet, den 2 februari 2026.
Kampen mot korruption och maktmissbruk är en central del i att stärka rättsstaten och att värna vårt fria och öppna samhälle.
Sveriges offentliga institutioner, från statliga myndigheter till kommunala nämnder, har stor makt. De förvaltar våra skattepengar, upphandlar årligen varor och tjänster för över 1 000 miljarder kronor och fattar beslut som kan ha stor påverkan för enskilda medborgare.
I den offentliga verksamheten arbetar tjänstemän i medborgarnas tjänst och deras arbete styrs av olika lagar och regler. De allra flesta tjänstemän agerar sakligt och opartiskt och arbetar hårt för att ge god service till medborgarna. De förtjänar respekt och uppskattning, och ett starkt skydd mot yttre hot och påverkan.
Men det är dessvärre inte alltid så. Inom svensk förvaltning förekommer också de som missbrukar sin maktposition för att gynna egna intressen eller för att missgynna någon annan. Eller för att gå gängkriminellas ärenden. Det kan innebära stor skada för enskilda människor och riskerar dessutom att urholka förtroendet för vår demokrati och rättsstat.
I dag kan vissa ageranden som sker vid myndighetsutövning vara straffbara som tjänstefel. Då handlar det om beslut som direkt rör en enskild medborgare. Och har någon vidtagit en åtgärd i utbyte mot till exempel pengar eller någon annan otillbörlig förmån kan det vara fråga om mutbrott. Men flera fall där någon missbrukar sin position för att till exempel gynna någon annan faller utanför det straffbara området.
Regeringen och Sverigedemokraterna går därför fram med ett förslag om utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar. Syftet är att säkra medborgarnas fullt rimliga förväntningar på att man ska kunna utkräva ansvar när anställda eller förtroendevalda inom det offentliga medvetet och avsiktligt gör fel i syfte att gynna eller missgynna någon, och därigenom även motverka otillåten påverkan från den organiserade brottsligheten.
Vi föreslår att ett helt nytt brott införs: ”missbruk av offentlig ställning”, som ska vara på plats redan sommaren 2026. Bestämmelsen ska omfatta alla som utövar någon form av offentlig tjänst eller offentligt uppdrag, och som uppsåtligen struntar i lagar och regler och genomför eller låter bli att genomföra åtgärder för att ge någon fördelar eller för att missgynna någon.
Till skillnad från dagens tjänstefelsansvar ska det även omfatta folkvalda. Straffet ska vara böter eller fängelse i högst två år för brott av normalgraden, fängelse i lägst ett år och sex månader och högst sex år vid grovt brott.
I motsats till dagens tjänstefelsbrott träffar det nya brottet även handlingar som inte har samband med myndighetsutövning. Det innebär att exempelvis missbruk av skattepengar, eller så kallat kommunalt lag- och domstolstrots där förtroendevalda eller tjänstemän i kommuner sätter sig över gällande lagstiftning eller avgöranden från en domstol, träffas.
Vi vill ha en kultur där tjänstemän i det offentliga vågar kliva fram, ta ansvar och fatta nödvändiga beslut och där svenska medborgare kan lita på att de offentliga tjänstemän de möter inte missbrukar sin maktposition eller agerar mellanhänder för gängkriminella.
Samtidigt är det viktigt att värna integriteten i det offentliga beslutsfattandet, och det måste gå att utkräva ansvar för fel när det är motiverat. Det ska gå att lita på att de tjänstemän som arbetar i medborgarnas tjänst agerar sakligt, opartiskt och behandlar lika fall lika, utan att ta hänsyn till sådant som inte har med saken att göra.
Hårt arbetande människor betalar inte skatt för att offentliga tjänstemän ska missbruka sin position för egen vinning.
Gunnar Strömmer, justitieminister
Henrik Vinge, ordförande i justitieutskottet (SD)
Gudrun Brunegård, ledamot i konstitutionsutskottet (KD)
Martin Melin, rättspolitisk talesperson (L)
