Debattartikel från Utbildningsdepartementet

”Ett reformpaket som gör skillnad i klassrummet"

Publicerad 17 mars 2026

Utbildnings- och integrations­minister Simona Mohamsson och gymnasie-, högskole- och forsknings­minister Lotta Edholm, debattartikel, Vi lärare, den 17 mars 2026.

Hösten 2022 var svenska skolan i behov av genomgripande förändringar – förutsättningarna för både elever och lärare behövde radikalt förbättras.

De internationella kunskapsmätningarna pekade alla mot samma håll, att svenska elevers läsförståelse sjönk och att var fjärde elev inte kunde läsa ordentligt. Samtidigt hade anmälningarna om hot och våld mot lärare fördubblats under tio års tid och ungefär varannan lärare uppgav att de övervägt att lämna yrket de senaste åren.

Nedslående resultat

I samband med att de nya reformerna och insatserna skulle ta form, lät vi göra en undersökning där lärare och förskollärare ombads att ge sin syn på skolan och yrket. Resultatet var i många delar nedslående. Låt oss lyfta några viktiga resultat.

• Bara en av fem tycker att barn och elever får stödinsatser i tid.
• Två av tre grundskollärare uppger att otillräckliga möjligheter att sätta in stödinsatser som det största hindret för sina elevers kunskapsutveckling.
• Att få tid att planera, genomföra och följa upp undervisningen är den viktigaste faktorn för att vilja fortsätta i yrket.
• Nästan en fjärdedel uppger dessutom att det finns trygghetsproblem på deras förskola eller skola, och fyra av tio lärare upplever bristande studiero på skolan.

Det är en verklighet som vi tagit på största allvar.

Därför är vi både glada och stolta över att regeringen nu överlämnat det största reformpaketet för svensk skola på över 30 år till riksdagen. Det är förslag som tillsammans ska göra skillnad i klassrummen och skapa bättre förutsättningar för både lärare och elever i undervisningen.

Gräns för undervisningstimmar

En bra skola börjar med att lärare får vara just lärare – med tid att fokusera på undervisningen. Regeringen föreslår därför att lärares tid för undervisning, planering och uppföljning ska regleras. Det ska sättas en högsta gräns för bland annat hur många undervisningstimmar en lärare kan ha och det ska finnas en lägsta gräns för hur mycket tid lärare och förskollärare ska ha för att planera och följa upp sin undervisning.

Parallellt föreslås flera åtgärder för att minska den administrativa bördan.

Det ska i skolans styrdokument bli tydligt att det är läraren som leder och fattar beslut över undervisningen. Undervisningen ska utgå från läroplaner som är tydligt inriktade på ämneskunskaper och grundläggande färdigheter och de nya läroplanerna ska bli bättre anpassade efter barns kognitiva utveckling.

Till exempel ska undervisningen i de tidiga årskurserna inriktas mot grundläggande kunskaper och färdigheter och mer kognitivt avancerade aspekter i ämnena bör införas stegvis.

Hela systemet med extra anpassningar slopas och ersätts med stödundervisning i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Den som inte kan läsa ska alltså få färdighetsträning av en utbildad lärare eller speciallärare enskilt eller i en mindre grupp.

Den ska sättas in så fort lärare flaggar för att det behövs, utan några krav på dokumentation eller andra anpassningar innan. Till detta införs även standardiserade tester som även ersätter nationella proven i årskurs 3.

Studiero i klassrummen

Skolan måste kunna agera kraftfullt gentemot elever som kränker, hotar, använder våld eller agerar störande. Regeringen har därför föreslagit att lärare ska få utökade möjligheter att visa ut elever från klassrummet och att färre disciplinära åtgärder ska behöva dokumenteras skriftligt. Skolans regler ska bli tydligare och förväntansdokument ska införas där eleverna och vårdnadshavarna bland annat får information om skolreglerna. Det innebär inte att mjuka värden är oviktiga. Men ytterst behöver skolpersonal ha de verktyg som krävs för att upprätthålla trygghet och studiero i skolans lokaler.

Skolan ska bli mobilfri genom att elevernas mobiltelefoner ska samlas in vid skoldagens början och återlämnas vid skoldagens slut i grundskolan och motsvarande skolformer. Vi vet att det redan görs på många håll idag, men genom detta säkerställer vi att alla elever får gå på en mobilfri skola.

I vissa fall när en elev har begått eller utsatts för brott och ska byta skola kan den avlämnande och mottagande skolan behöva kunna utbyta information i brottsförebyggande syfte när eleven byter skola. Regeringen har nu föreslagit ökade möjligheter och skyldigheter för skolor att lämna över sådan information.

De senaste åren har vi sett alltför många fall där olämpliga personer jobbat i förskolor och skolor. Regeringen har därför föreslagit utökad register­kontroll av personer som ska arbeta i skolväsendet så att fler brott omfattas och även vissa uppgifter i misstankeregistret, och att registerutdraget inte ska vara äldre än sex månader.

Offentlighet för friskolor

Sverige behöver ett friskolesystem med betydligt striktare regler. En viktig åtgärd inom ramen för regeringens helrenovering av friskolesystemet är att få bättre insyn och mer transparens i friskolesektorn. Regeringen föreslår därför att offentlighetsprincipen även ska gälla enskilda huvudmän, utan några undantag. Vi kommer även att gå fram med en lagrådsremiss om fler skärpta krav för friskolor i närtid.

Det är ingen hemlighet att vi också haft stora brister med vårt betygssystem,  inte minst vad gäller glädjebetyg och hög utslagning. För att öka likvärdigheten och motverka glädjebetyg har regeringen föreslagit att ett nytt betygssystem införs. Det ska också införas nya nationella slutprov för att kalibrera värdet av de lärarsatta betygen så att elevernas meritvärden blir likvärdiga i hela landet. Dessutom föreslår vi att den skarpa gränsen för godkänt ska tas bort, så att betydligt färre elever med förutsättningar att klara ett nationellt program i gymnasieskolan kommer att stängas ute.

Tryckta läromedel

Regeringen har tidigare under mandatperioden även vidtagit flera andra åtgärder som professionen efterfrågat, som ökad tillgång till tryckta läromedel, satsningar för fler speciallärare och lagkrav om bemannade skolbibliotek.

Tillsammans med de omfattande reformförslag vi nu lägger på riksdagens bord hoppas vi ge både lärare och elever betydligt bättre förutsättningar i undervisningen.

Simona Mohamsson, utbildningsminister (L) och Lotta Edholm, gymnasieminister (L)