"Hatet mot hbtqi-personer måste stoppas – på gatan, på nätet och i skolan"
Publicerad
Jämställdhetsminister Nina Larsson, socialminister Jakob Forssmed, kulturminister Parisa Liljestrand, debattartikel, Upsala Nya Tidning, den 30 juli 2026.
Attentatet i samband med Pridefirandet i Berlin visar med brutal tydlighet vart hat mot hbtqi-personer kan leda. En kvinna dödades och 29 människor skadades när en bil kördes in i en folksamling i Tiergarten och personer därefter angreps med ett stickvapen. Våra tankar går till offren, deras närstående och alla som fått sin trygghet sönderslagen på en plats som skulle präglas av frihet, gemenskap och rätten att vara sig själv.
Det går inte att dra en rak linje mellan ett hån i ett klassrum och ett terrordåd på en gata. Men våld uppstår inte i ett vakuum. När fördomar tillåts växa, när avhumaniserande språk normaliseras och när hot inte möts tydligt förskjuts gränserna för vad som anses acceptabelt.
Arbetet mot hbtqi-fientlighet måste därför börja tidig. Skolan ska vara en plats där unga kan känna trygghet, växa och vara sig själva. Ändå finns elever som tar av sig regnbågsmärket innan de går in genom skolans dörrar, som väger varje ord och som undrar om ett hån i korridoren också ska följas av ett hot i mobilen.
Forum för levande historias undersökning ”Unga tycker om andra” visar en utveckling som måste tas på största allvar. I myndighetens tidigare studier har elevernas attityder till olika minoritetsgrupper gradvis blivit mer positiva. Så är det inte längre. Utvecklingen har i stället vänt. Den största försämringen gäller attityderna till homosexuella, bisexuella och transpersoner
Förändringen syns tydligt i siffrorna. Andelen elever som instämde i ett positivt påstående om homosexuella, bisexuella och transpersoner minskade i den senaste undersökningen från 85 till 63 procent. Utsattheten är också allvarlig. Sex av tio homosexuella elever uppger att de blivit retade under det senaste året och drygt var fjärde att de blivit hotade så allvarligt att de känt sig rädda. Frågorna tecknar en bild av en grupp unga som lever med stor otrygghet.
Den här utvecklingen är helt oacceptabel. Hbtqi-personer ska kunna leva ett liv där deras rättigheter och identitet respekteras fullt ut. Ingen ska utsättas för diskriminering, hot, hat eller våld på grund av vem de är eller vem de älskar.
Vi tar det här på fullaste allvar. Den här regeringen bedriver därför ett långsiktigt, systematiskt och strategiskt arbete för hbtqi-personers fri- och rättigheter. Genom handlingsplanen ”Stolt och trygg” har vi kraftsamlat arbetet med konkreta åtgärder. Arbetet omfattar bland annat att motverka våld och diskriminering och att förbättra unga hbtqi-personers villkor och hälsa. Flera myndigheter har fått strategiska uppdrag. Totalförsvarets forskningsinstitut kartlägger hbtqi-fientlighet i digitala miljöer och Folkhälsomyndigheten samordnar, stödjer och följer upp myndigheternas arbete. Det gör insatserna mer samlade, strukturerade och långsiktiga.
Nu tar vi nästa steg. Forum för levande historia får därför i uppdrag att fördjupa kunskapen om varför attityderna har försämrats, hur ungas egen utsatthet påverkar synen på andra grupper och varför flickor generellt uppvisar mer toleranta attityder än pojkar.
Mer kunskap behövs för att åtgärderna ska bli träffsäkra. Men skolor och andra vuxna kan inte vänta. Rektorer, lärare och huvudmän måste agera när elever utsätts, stärka det förebyggande arbetet och säkerställa att den som drabbas snabbt får stöd. Hbtqi-fientlighet ska bemötas lika tydligt i korridoren, omklädningsrummet och klassrummet som på nätet.
Ingen ung människa ska behöva välja mellan trygghet och rätten att vara sig själv.
